Hans Bagner påstår, citat:
5. Företagskapital och/eller Håkan Nordquist har aldrig hotat med konkurs
(1) eller haft med den saken att skaffa
(2) utan det akuta läget var ett faktum
(3) framdrivet av att Sparbanken inlämnat en konkursansökan
(4) sedan Holding inte kunnat fullgöra sitt åtagande mot
banken (5).
Fakta 1
Håkan Nordquist är den direkta orsaken till att Sparbanken utnyttjade
konkursvapnet som utpressning. Håkan Nordquist hade fått i uppdrag att kontakta banken och försäkra
sig om förlängning av lånet medan förhandlingarna pågick om villkoren för
delägarskapet. Det
hade träffats överenskommelse om vardera 1/3-delsägande i International. Håkan
Nordquist hade fått i uppdrag att kontakten banken för att säkerställa att lånet
till Holding förlängdes. Vad vi i dag vet togs kontakten med banken vilket
förmodligen resulterade i att lånet
ej förlängde den 15 september 1993, varefter
inget hände.
Fakta 2
Håkan Nordquist Företagskapital gick bakom ryggen och inledde
förhandlingar med bankerna om att själva lägga beslag på International enligt
ett hemligt anbud från den 8 november 1993. Detta anbud lämnades
medan
överenskommelsen om delägarskapet fortfarande gällde, varför de bröt mot
lojalitetsplikten parterna emellan. I ett styrelseprotokoll från
Företagskapital
den 15 november 1993 finns följande notering, citat:
"Vidare informerade verkställande direktören att Börje Ramsbro, huvudägare
till System 3R koncernen, ännu ej träffat någon uppgörelse med bankerna. Detta
skulle kunna leda till att bankerna skulle komma att ansöka bolaget i konkurs.
Av detta framgår att Håkan Nordquist och Företagskapital har haft med konkursen
att göra då de ligger bakom hela upplägget och sveket.
Fakta 3
Enligt ovan hade det träffats en överenskommelse med banken och nu försökte bankens
Lars-Ove Håkansson leverera aktierna i International. Lars-Ove Håkansson hade under dagen kontaktat styrelsen ordförande i Holding och
framställt kravet att Holding skulle lämna ifrån sig aktierna i International till
Sparbanken för 1 kr. Jag fick i uppdrag att svara Lars Ove Håkansson, vilket
skedde per omgående samma dag
den 15
november 1993.
Lars-Ove Håkansson kontaktade mig i hemmet samma dag ca 21.30
och ställde den direkta frågan om jag kommer att överlämna aktierna i
International. Svaret blev i kort NEJ. Detta bemöttes med att
DÅ KOMMER VI ATT FÖRSÄTTA HOLDING I KONKURS. Dagen efter besvarade jag
telefonsamtalet med telefax - "För mig gäller den ursprungliga lösningen
och allt annat är löftesbrott som försvårar fortsatta diskussioner och
samarbete."
Fakta 4
Konkursanmälan lämnades
in som ren urpressning i ett försök att tvinga av mig aktierna i International
och fullfölja den hemliga överenskommelsen med Håkan Nordquist och Företagskapital om
att lägga beslag på International. Läs vidare:
Lars-Ove Håkansson hade sålt skinnet innan björnen var skjuten. Detta är sanningen som Hans Bagner
förtiger
Fakta 5
Jag som ägare till Holding hade löpande skött mina åtaganden mot banken och
betalt räntor och avgifter. Detta styrks av ett protokoll från
Sparbanken
Central Kreditkommittén, 1993-12-27, citat:
"Det antecknades dock, att
bolagskoncernen hela tiden infriat sin räntebetalningar och att engagemanget var
per-forming. (d.v.s. skött sina åtaganden)
Det var för mig inte en fråga om att betala lånet då mitt
framställda krav var att det
skulle skrivas av som kompensation för valutaförluster (33 Mkr) skapade av
"bankens män. Själv hade jag valutasäkrat lånet till Holding 25 MKr.
Hans Bagners version passar för att misskreditera mig och
försvara sin oseriösa form av processföring enigt proceduren "Kill the Inventor".
2026-07-20
