[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Brf debatt - del 28
Debattinlägg under tiden:
1 februari  - 28 februari  2002


28 februari 2002 - Mats Lönnerblad 

ATT GÅ EMOT GÄLLANDE LAGSTIFTNING ANSER JAG VARA ODEMOKRATISKT !

Svar till Niklas Pettersson

Men det var precis vad som skedde under den svenska bankkrisen, när såväl Bo Lundgren som Persson & Co, bröt mot alla lagar som gick att bryta mot.

Självfallet måste straff utkrävas för sådana beteenden som hela svenska folket nu får betala dyrt för !

Mats Lönnerblad


28 februari 2002 - Mats Lönnerblad 

DE DRYGA FEM MILJARDER SOM NORDBANKEN FICK AV AKTIEÄGARNA 1991 FÖRESLOG INTE LÅNGT !

Svar till Lars Traneflykt

Det berodde på att Nordbanken aldrig brytt sig om att kontrollera aktuella engagemang, och granskat alla räkenskaperna ordentligt, innan man utlyste nyemissionen 1991!

Nordbanken visste således aldrig hur mycket pengar man behövde. Även tidigare inlämnade årsredovisningar måste därför betraktas som rena falsarierna.

Den fråga som jag ställer mig är varför Hans Dalborg fortfarande inte ställts inför rätta för att ha lurat såväl aktieägarna som staten om bankens likviditet 1991, och hur det kan komma sig att han fortfarande får sitta kvar som vice ordförande i banken ?

Är det inte en VD:s första plikt att kontrollera denna när han tillträder som ny VD i ett bolag som redan var skyldig att begära sig i konkurs den 1 februari 1990 ?

Mats Lönnerblad


27 februari 2002 - Niklas Pettersson 

JO, DET HELA ÄR NOG FÖR ALLVARLIGT FÖR ATT FÖRSÖKA SKÄMTA OM !

Svar till Mats Lönnerblad

Så här kan det gå under demokratisk täckmantel, förutsatt att det inte finns tillräckligt väl uttänkta och oberoende kontrollinstanser.

På det moraliska planet kan man undra om någon av dessa "ansvariga" figuranter någonsin har en vag känsla av att de kanske i själva verket är rejäla antidemokrater, med tanke på att de med sina skrupulösa ageranden riskerar att till slut välta hela systemet över ända.

Niklas Pettersson


27 februari 2002 - Lars Traneflykt 

HANS DALBORG - UTAN STATENS PENGAR SKULLE NORDBANKEN
INTE KLARA KAPITALTÄCKNINGSGRADEN ( TT 910925 )

VA 18 september 1991, Anders Sahléns ingripande i Penseraffären var betydligt mer omfattande av vad som hittills är känt . Anders Sahlén bagatelliserar Nobels omtalade garanti till Gamlestaden och bankerna.

Om Nordbanken lånar ut till bl a Gamlestaden så kan det inte vara Gamlestadens kunder och ägares problem om Nordbanken missar att aktivt upprätthålla gällande kapitaltäckning i förhållande till balansomslutningens utveckling?

När man då veckan efter, den 25 september 1991 läser följande från TT, ”Vad i helsike har pågått här? Undrar Nordbankschefen Lars Thunell”.

Anledningen är att banken tvingas reservera nära 8 miljarder kronor för befarade kreditförluster, och för hela 1991 räknar banken med 9,5 miljarder i befarade kreditförluster.

 ”Vi skriver bankhistoria i dag fortsätter VD Hans Dahlborg med, det är den största förlust en svensk bank redovisat, och det är endast 20 engagemang”. Hans Dahlborg var tidvis så arg att han hade svårt att prata när berättade om bakgrunden.

Dessutom saknade banken tydliga och klara styrsystem i sin lånegivning. Det fanns inga totala engagemangsrapporter , banken hade ingen helhetssyn på denna utlåning och därmed var det svårare att göra en rättvis riskbedömning.

De 5 miljarder i nya aktier som staten garanterat ska rädda Nordbanken.

”Utan dessa pengar skulle banken inte kunna klara den nya kapitaltäckningsgraden.

Hans Dalborg, inte hade totala engagemangsrapporter – menar Du att p g a att man inte följt bestämmelserna var det kundens problem?

SDS 26 oktober 1992 kunde vi läsa om, innebörden av färska direktiv på finansdepartementet till en regeringskommitté att, finansinspektion kan få stänga bank. Uppmaningen var given – gå till botten med den svenska finanskrisen.

Granska ingående bankernas kreditprövning och interna kontroll. Utred om en annan inriktning av dåvarande bankinspektionens tillsyn hade kunnat påverka utvecklingen. Granska revisorernas roll och ansvar.

Hans Dalborg, handen på hjärtat varför hade inte kunderna konsolideringsgaranti om Nordbanken inte klarade kapitaltäckningsgraden?

Hans Dalborg offentliggör, innan Penser-målet avslutats, kapitaltäckningsrap- porterna, enahandsengagemangen, dödsskallelistorna och skälen till varför man fick så bråttom att lösa in alla företagscertifikat.

Med vänlig hälsning och med förhoppning att Hans Dalborg lär sig kommunicera.

Lars Traneflykt


26 februari 2002 - Mats Lönnerblad 

PROBLEMET ÄR ATT KUNNA STRAFFA ÖVERTRÄDELSER
FRÅN POLITIKER ÖVERHUVUDTAGET !

Svar till Niklas Pettersson

Svenska politiker har lyckats skydda sig mot sina egna överträdelser.

För att kunna utkräva straffansvar krävs först och främst att politikerna i riksdagens konstitutionsutskott "godkänner" att brott som höga politiker gjort sig skyldiga till beivras.

Först därefter är det de politiskt valda domarna i Högsta rättsinstans som tar ställning till om målet skall komma upp i Högsta domstolen.

Mats Lönnerblad


26 februari 2002 - Mats Lönnerblad 

DEN ENDA GARANTIN MAN GAV KUNDERNA UNDER BANKKRISEN VAR ATT INTE "OROA SIG"

Svar till Lars Traneflykt

Det skedde i olika brev till kunderna. Först ut var Rune Barnéus som skrev till kunderna och skröt den 20 december 1989 om hur Nordbanken "var ett professionellt drivet affärsföretag med en stor mängd kunniga och intensivt arbetande personer"

Vad Rune Barnéus inte berättade var att banken redan i december 1989 var på fallrepet, vilket han enligt banklagen, var skyldig att berätta !

Nordbanken såg inte några som helst utsikter att uppnå sin lagstadgade kapitaltäckningsgraden den 1 februari 1990 och var därför redan i december på konkursens brant !

"För Dig som kund i Nordbanken innebär den nya Nordbanken att vi kan erbjuda fler tjänster vill vi hoppas Du skall uppskatta", skriver Barnéus vidare.

Vad man sedan erbjuder är i stället otjänster där banken i stället säger upp krediterna för sina skötsamma företag, samtidigt som man behåller "liken i lasten"

Mats Lönnerblad


25 februari 2002 - Lars Traneflykt 

HANS DALBORG, VILKEN KONSOLIDERINGSGARANTI
FICK KUNDERNA I NORDBANKEN ?

Det är en rakintervju i VA den 27 oktober 1997 och där Du gör klart om att Du bestämmer samt att där andra ser problem ser Du möjligheter.

19 april 1990 blev det svårare att försvara kronan. Postens GD Ulf Dahlsten avgick från Nordbankens styrelse den 22 augusti 1990 p g a det material som man muntligen redovisade överensstämde ej med det skriftliga.

GD Ulf Dahlstens inblick i avsaknad av kapital i Nordbanken går för vidare att läsa i Expressen 4 september 1991.
3 oktober 1991 bekräftar Bo Rydin att han vill lägga ner utredningen p g a hotelsebrevet från Nobels huvudägare Nordbanken.

13 mars 1992 skriver Bo Lundgren ett strängt konfidentiellt brev om ”Aktuella bankproblem”. 16 mars 1992 presenteras Nobelutredningen avgiven av professor, jur.dr Jan Ramberg, sidorna 44/45 tar bl a upp händelserna gällande augusti 1991, ”det sammanhängde bl.a med ändrade värderingsprinciper för fastigheter”.

Den 22 augusti 1991 var det ett sammanträffande mellan ordförandena och verkställande direktörerna i de berörda bankerna med deltagande av GD Anders Sahlén, Finansinspektionen och Finansminister Allan Larsson före mötet dagen efter med Erik Penser och Anders Carlberg.

En snabb återblick till sidorna 16/17 ställer krav på Gamlestaden att ha säkerhetsvärde som uppgår till lägst 120% av kreditbeloppet inklusive upplupen ränta. Gamlestaden skall dessutom se till att nedbringa koncernbalansräkningen med 7 miljarder.

Nobel Industrier och Yggdrasil AB garanterar solidariskt att Gamlestaden vid varje tidpunkt hålla en konsolideringsgrad av lägst 15% och f rom december 1990 16%.
23 april 1993 kräver Anders Sahlén utredning av revisorernas ansvar.

Hans Dalborg i rimlighetens namn med anledning av att man stängt likviditetstillfället genom den uteblivna möjligheten att genom marknadsbevis ordna finansieringen i egen regi så undrar jag vilken konsolideringsgaranti gav Nordbanken sina kunder perioden 1986 och framåt för att man inte skulle hamna i ekonomiska problem p g a att Nordbanken inte klarade av stipulerad kapitaltäckningsgrad?

Hans Dalborg offentliggör, innan Penser-målet avslutats, kapitaltäcknings- rapporterna, enahandsengagemangen, dödsskallelistorna och skälen till varför man fick så bråttom att lösa in alla företagscertifikat.

Med vänlig hälsning och med förhoppning att Hans Dalborg lär sig kommunicera.

Lars Traneflykt


25 februari 2002 - Niklas Pettersson 

ATT SÄTTA ALLA "DOM DÄR" I FÄNGELSE KUNDE JU SLUTA I RENA KATASTROFEN !

Svar till Mats Lönnerblad

Tänk bara - alla "gamla" brottslingar som redan sitter där skulle få uppleva något av Pandoras ask...en helt ny värld av brottsliga möjligheter skulle öppnas för dem.

Det kunde ju bli ett jätte-Tjernobyl ....en slags brottslighetens kärnreaktionsprocess, där antalet brott formligen skulle explodera.

Och - för övrigt - Persson & Co gillar inte alls det där med konkurrens .....vill nog ha sin bov-sektor för sig själva.

Niklas Pettersson


23 februari 2002 - Mats Lönnerblad 

SKULDFRÅGAN ÄR FORTFARANDE INTE ORDENTLIGT UTREDD !

Svar till Henrik Unné

Så länge skuldfrågan inte är klarlagd, vare sig när det gäller politikernas inblandning i den svenska bankkrisen, eller krisbankernas roll är ämnet fortfarande högaktuellt.

Mats Lönnerblad


23 februari 2002 - Mats Lönnerblad 

BANKERNA BEDREV UTPRESSNING MOT NOBELINDUSTRIER !

Svar till Lars Traneflykt

Jacob Palmstierna gick till och med ut i pressen och påstod att Nobelindustrier var på obestånd, samtidigt som han själv gick in och köpte aktier i bolaget. Här kan man verkligen tala om att på ett direkt olagligt sätt manipulera kursen i Nobel !

Min uppfattning är att de bankdirektörer som spred vilseledande information under bankkrisen förtjänar långa fängelsestraff.

Men fortfarande har vare sig polis eller åklagare brytt sig om att ens utreda bankernas roll under bankkrisen. Läs vidare Penser mot Nordea/Nordbanken

Mats Lönnerblad


22 februari 2002 - Lars Traneflykt 

HANS DALBORG, VAD VAR GRUNDSKÄLEN TILL ATT
FÖRETAGSCERTIFIKATEN FICK LÄMNA PENNINGMARKNADEN ?

var de olönsamma? 19 mars 1986 i DN;s nyheter kunde vi läsa om det förslag som Anders Sahlén skulle lägga fram till kreditmarknadskommittén.

Kommentarerna lät inte vänta på sig eftersom förslaget innebar lättnader för bankerna att spela en aktiv roll i näringslivet för att underlätta riskkapital- försörjningen, SEB:s dåvarande chef i Stockholm Sven-Erik Ragnar blev filosofisk och meddelade att det ”lät som ljuv musik”. Anders Sahlén utökade glädjen med att även avisera bankernas rätt att lyfta ut fondkommissions- verksamheten från bankerna.

Elva år senare den 19 juni 1997 är det dags med facit av Securum. Man graderar sina bästa affärer och konstaterar först att 15-årsprojektet snabbt hade reducerats till ett 5-års projekt och dessutom kostnaderna hade enbart blivit ca 30% mot beräknade samt den absolut bästa affären var helt klart Nobel Industrier för Nordbanken där man tjänat 7 miljarder.

Om vi då går tillbaka till den 27 november 1990 och läser Dagens Industri så är man optimist, ”Bra odds i Gamlestaden”. Först konstateras ett eget kapital på 1.250 Mkr och därtill förlagslån på 1.450 Mkr och bedöms som det starkaste finansbolaget i Sverige.

Men vad händer nu, jo helt plötsligt avvecklas upplåningen på penningmarknaden och bankerna ger istället ett lån på 6.500 Mkr. Räntan blir direkt dyrare för kunderna och dessutom skall man banta utlåningen med en tredjedel från 15 miljarder till 10 miljarder. Drygt 80% av lånestocken är fastigheter och aktier.

16 mars 1992 kommer Nobelutredningens slutrapport av professor, jur.dr Jan Ramberg som tar upp bl a Bankernas agerande, gentemot Nobel i samband med tillkomsten och verkställigheten av augustiavtalet, är oacceptabelt med vilka mått man än mäter. Vidare sammanfattas Nobels avtal med bankerna den 1 oktober 1990 om den konsolideringsgrad som Nobel och Yggdrasil förbinder sig att hålla i Gamlestaden och bedöms aktiebolagsrättsligt ogiltigt.

Dags att redovisa Nordbankens kalkyler på företagscertifikaten som gällde enahandsengagemangen!

Hans Dalborg offentliggör, innan  Penser-målet avslutats, kapitaltäcknings- rapporterna, enahandsengagemangen, dödsskallelistorna och skälen till varför man fick så bråttom att lösa in alla företagscertifikat.

Med vänlig hälsning och med förhoppning att Hans Dalborg lär sig kommunicera.

Lars Traneflykt


22 februari 2002 - Henrik Unné 

VISST VAR BANKKRISEN ETT RESULTAT AV INSLAGEN AV
PLANEKONOMI I DEN SVENSKA BLANDEKONOMIN.

Svar till Mats Lönnerblad

Men förespråka då kapitalism istället för att bara älta denna gamla fråga om bankkrisen som inträffade för 10 år sedan.

Henrik Unné


21 februari 2002 - Mats Lönnerblad 

DE SVENSKA BANKERNA KAN FORTFARANDE INGET OM FASTIGHETER !

Svar till Thomas Jakobsson

Det märks framför allt på vilka fastighetsbolag som bankerna i dag prioriterar som låntagare. Många av de medelstora och mindre bolagen har helt raderats ut, till förmån för jättarna i branschen.

Jag delar dessutom Thomas Jakobssons syn att det nu måste vara på tiden att granska politikernas inhopp under bankkrisen 1987 - 1993.

Att som Göran Persson, i den pågående politiska debatten hävda att det var socialdemokraterna som "sanerade Sveriges ekonomi", är en ren och skär lögn.

Socialdemokraterna "bäddade" för bankkrisen genom en vårdslös ekonomisk politik vilket man nu också erkänt !

Dessutom bidrog alla de politiska ledamöterna i bankstödsnämnden, med Göran Persson ( s ) i spetsen till att förvärra krisen, i samarbete med den dåvarande "bankministern" Bo Lundgren ( m )

Sveriges ekonomi är långt ifrån sanerad. Något ansvar har fortfarande vare sig utkrävts av vare sig ledningen i krisbankerna eller av politikerna för vad dom ställde till med under krisen !

Mats Lönnerblad


21 februari 2002 - Mats Lönnerblad 

NORDEAS MÅNGA ORÄTTFÄRDIGA BESLUT, SOM JACOB
PALMSTIERNA REDAN ERKÄNT, FÖRVÄRRADE BANKKRISEN !

Svar till Lars Traneflykt

Nordeas orättfärdiga beslut som Jacob Palmstierna flera gånger medgivit i pressen, har fortfarande inte fått några rättsliga påföljder !

När tänker polis och åklagare börja förhöra Hans Dalborg om vad han ställde till med ? Att Hans Dalborg inte vill svara på BRF:S hemsida kan jag förstå, men självfallet borde polis och åklagare ändå tvinga honom att svara för sina olagliga bedrifter, kring Sveriges genom tidernas största rättsskandal !

Mats Lönnerblad


20 februari 2002 - Lars Traneflykt 

HANS DALBORG, PÅ TAL OM KAPITALTÄCKNINGENS PÅVERKAN

med de nya villkoren per 1 februari 1990 är det rimligt att föra följande diskussion när det gäller Finansbolagens öde?

Först en liten återblick om hur förutsättningarna var i Nordbanken vid denna perioden och eventuellt varför Nobel kunde hamna i strykklass. 31 juli 1989 kunde vi läsa om PK-Bankens nybildade investmentbolag med bl a Nobelindustrier, Procordia och Trelleborg.

December 1989 köper PK-banken Nordbanken. 15 februari 1991 ger Hovrätten klartecken i La Reine-härvan och det är ett skadeståndskrav mot Nordbanken som kan bli ca 700 Mkr. GD Anders Sahlén meddelar april att 40 procent av bankens kreditförluster kunnat undvikas om formalia hållits under kontroll.

Jacob Palmstierna medger de orättfärdiga besluten samt tar sin egen bank som exempel på att kontrollen varit bristfällig. Ungefär samtidigt tar man upp ett av Nordbankens kreditföretag Nyckeln och ställer den logiska frågan hur kunde Nyckeln få låna 11 miljarder kronor till en obetydligt högre ränta än den svenska staten?

Med ovanstående vet vi som följer marknaden att vi talar om räntor som gäller Statsskuldsväxlar, 90 dagar med ett tillägg av +0,25% till + 0,5%.

Enbart en bank med outnyttjad kapitalbas och som har svårt att finna affärsidéer som man tror på inom bl a småföretagen kan intressera sig för affärer av detta slag. Det är en form av passiv kreditgivning där man skriver ut en revers och låter en annan organisation sköta uppgiften.

Vid en kapitaltäckning, som man tidigare räknade på 1% av volymen, så är det i grunden en förlustaffär, men utförs på grund av bankens policybestämmelser men om man då lägger till de nya kapitaltäckningsreglerna med krav på 8 % kapitaltäckning kan det plötsligt bli tal om att utföra en nyemission till en kostnad som späder på förlustaffären och därtill får vi lägga en naturlig avkastning på det nya emissionskapitalet och plötsligt har förlusten mot tidigare ökat med + 300 Mkr.

Hans Dalborg, offentliggör innan Penser-målet hinner avslutas, kapitaltäcknings- rapporterna, enahandsengagemangen, dödsskallelistorna och skälen till varför man fick så bråttom att lösa in alla företagscertifikat.

Med vänlig hälsning och med förhoppning att Hans Dalborg lär sig kommunicera.

Lars Traneflykt


20 februari 2002 - Thomas Jakobsson 

OFTA ( BLEV ) UTLÅNARNA OCH STÄDPATRULLERNA
SAMMA PERSONER -

Svar till Mats Lönnerblad

se Securum t. ex. En annan viktig faktor var lönebonus på lånestockens volym, en annan att flera s.k. värderingsinstitut var förbundna med långivaren. Ytterligare stjälpande faktor var att kredittagarna (fastigheter) hade ’experter’ på att ’boosta’ balansräkningar och att objekten därtill ofta låg fjärran från kreditgivarens överblickbara domäner (såvida nu denne överhuvudtaget kunde något om fastigheter, vilket var mycket sällan förekommande).

Så här kunde en typisk fastighetsaffär i Tyskland se ut:

Objektvärde (sunt) 10 mioDM, tillkommande ca 2% lagfart & reg, & 3-5% mäklarcourtage. Köpeskillingen (’utåt’) enades i maskopi med säljaren till 12-13 mioDm, ibland högre ’påslag’, garanti/borgen ordnades på totalbeloppet, dvs 120-130% (+) av sunt pris, lånet placerades och överskjutande summa pengar delades mellan de ’närmast berörda’ parterna, med utbetalning i utlandet, naturligtvis.

I de fall, där den ’fina banken’ inte längre kunde ta lånet, hänvisades köparen till finansbolaget XYZ tvärs över gatan med ref från banken och lånet placerades med räntepåslag om 3-5% - men det var fortsatt samma (bankens) pengar.

Parallellerna mellan dåvarande bubbel-/kedjebrevsekonomi och ’Den nya ekonomin’ är skrämmande många.
Om någon trodde att karteller och korruption var nåt nytt i och med asfaltens inträde, torde ta sig en och annan funderare…

I mitt tycke är Göran Perssons (et cons) agerande, främst myten ’sanering av Sveriges ekonomi’, viktigare att dissekera än bankkrisen, då konsekvenserna härur, totalt sett, är betydligt mer förödande för Sverige – bankkrisen handlar ju [övervägande] ’bara’ om pengar & ’döda ting’.

Thomas Jakobsson


19 februari 2002 - Mats Lönnerblad 

ULLA REINIUS "FAKTA" OCH BERTIL SÖDERMARKS "UTREDNING" BÖR MAN NOG TA MED EN NYPA SALT !

Svar till Lars Traneflykt

Boken "Stålbadet" är ett beställningsarbete från Nordea. Likaså är Betil Söderberg, en av de ledande advokaterna på advokatfirman Södermark och Nordea / Nordbankens "husadvokat" varför man också bör vara försiktig med vad han kommer fram till i sin utredning, även om han måste låta negativ till Nordea / Nordbanken i sin utredning.

Därför är nog inte dessa "rapporter" som dessa bägge lämnat ifrån sig någon god grund för vidare utredning.

Mats Lönnerblad


19 februari 2002 - Lena Bengtsson 

FLYKTEN FRÅN SVERIGE !

Jag har följt Dagens Industris ( DI:s ) intressanta artiklar om flykten från Sverige. Den 18 februari läste jag senast om hur "utflyttningen av företag engagerar hela folket" på DI:s ledarsida.

Men den trovärdigaste analysen, varför de svenska företagen nu flyr Sverige har jag hittat på Bankrättsföreningens hemsida, som i olika artiklar och ledare  beskriver hur gräsligt krisbankerna bar sig åt under bankkrisen.

Mot den bakgrunden, som politikerna uppenbarligen inte vill göra någonting åt, förstår jag bättre varför företagen inte längre vill vara kvar i vårt land.

Lena Bengtsson


18 februari 2002 - Lars Traneflykt 

HANS DALBORG, STÅLBADET, ULLA REINIUS FAKTA OCH ADVOKAT BERTIL SÖDERMARKS UTREDNING.
  ÄR DET EN GOD GRUND SOM UTGÅNGSLÄGE FÖR ATT
ANALYSERA RAPPORT 2826/ 92 ?

Vad som är bekant från Norra Nordbanken avseende strategiska beslut på slutet av 80-talet så var en av punkterna på dagordningen att flytta fram positionerna med målet att uppnå en marknadsandel på 20% på fondhandlarsidan. Balansomslutningen lyckades man öka med 25% från 243 miljarder till 312 miljarder.

De anställdas timuttag kunde hållas nere med en ökning till enbart + 2,6%. Februari 1990 inträffar de nya kapitaltäckningsreglerna och som Du själv nämnt så medförde detta en betydande påfrestning på kapitaltäckningen.

Därtill kommer att Norra Nordbanken redovisade ett negativt resultat på – 584 Mkr. Advokat Bertil Södermark håller inte igen på anmärkningarna utan avseende skötsel så blir betyget, utan ansvar, bristande kompetens, slarvig kreditgivning, bristande kontroll, att man inte tog internrevisorernas kritik på allvar och det som är intressant ur kapitaltäckningskontroll att man hade brister i säkerhetshantering och avsaknad av riktlinjer vid hantering av säkerhet.

Vad får man då ut av Reinius och Södermarks inblick, möjligt följande;

från november 1991 till december 1992 ökade kapitalet med 39 miljarder, det motsvarar en volym på ca 490 miljarder vid 8% kapitaltäckning. Nordbankens balansomslutning december 1990 var 407 Miljarder.

Det var svårt att få det politiska systemet att ta till sig problembilden eftersom det pågick samtidigt en finansiell systemkris och en politisk systemkris. Nordbankens ledning ansåg att två förutsättningar måste gälla.

För det första att banken skulle delas och att sjuka lån inte bara skulle avdelas utan helt avskiljas. Man påtalade att det berörde en tredjedel av företagsutlåningen, som utgjorde 50 till 60 miljarder kr brutto.

För det andra att kapitaltäckningsgraden skulle vara på rimligt säkerhetsavstånd från de 8 procenten. Rekonstruktionsmodellen i samverkan med Securum utgick från ett 15-årigt tidsperspektiv.

Med ovanstående fakta utan att behöva fördjupa sig i detaljanalysarbete så borde kapitaltäckningsgraden per december 1990 vara negativ.

Hans Dalborg offentliggör före Penser-målet, kapitaltäckningsrapporterna, enahandsengagemangen, dödsskallelistorna och skälen till varför man fick så bråttom att lösa in alla företagscertifikat.

Med vänlig hälsning och med förhoppning att Hans Dalborg lär sig kommunicera.

Lars Traneflykt


18 februari 2002 - Mats Lönnerblad 

POLITIKERNAS INHOPP I BANKKRISEN VAR FÖRÖDANDE FÖR BANKKUNDERNA !

Svar till Lars Viberg

Karusellen drogs igång för att bankerna lånade ut för mycket pengar och därigenom försatte sig i en obeståndsstiuation, där såväl Gota Bank som Nordea var skyldiga att begära sig själva i konkurs.

Det berodde således inte på att låntagarna inte kunde betala amorteringar och räntor.

Alla undersökningar av bankkrisen visar att det var ett fåtal mycket stora företag som stod för bankernas samtliga förluster, medan ett stort antal skötsamma företag och allmänheten nu får betala alla krisbankernas förluster, plus ränta !

Lars Vibergs liknelse, "att när staten ingriper brukar man ju ta både ogräset och förädlad växtlighet rakt över" är slående för vad som skedde.

Mats Lönnerblad


17 februari 2002 - Mats Lönnerblad 

NÅGON ORDENTLIG UTREDNING OM NORDEAS VÅRDSLÖSA KREDITGIVNING UNDER DEN SVENSKA BANKKRISEN ( 1987 - 1993 ) HAR FORTFARANDE INTE GENOMFÖRTS

Svar till Lars Traneflykt

Självfallet borde regeringen snarast tillsätta en ordentligt utredning, när krisbankerna Gota Bank och Nordea/ Nordbanken var på obestånd, så att de skyldiga i dessa banker äntligen kan straffas och det blir klarlagt när Gota Bank och Nordea var skyldiga att begära sig själva i konkurs.

I olika debattinlägg har jag har hela tiden hävdat att obeståndssituationen för Gota Bank inträffade redan 1989 och för Nordea den 1 februari 1990.

En utredning som tar fasta på dessa bankers kapitaltäckning, med utgångspunkt från faktiska resultaten och enahandsengagemangen, skulle på ett enkelt sätt kunna klargöra när bankerna var konkursmässiga.

En sådan utredning skulle samtidigt göra att såväl styrelsen och ledningen i såväl Gota Bank som Nordea/ Nordbanken skulle tvingas avtjäna sina rättmätiga långa fängelsestraff för att under långa tider ha vilselett såväl bankens kunder som aktieägare vilket kan medföra att Sverige tvingas gå i statskonkurs !

Mats Lönnerblad


17 februari 2002 - Lars Viberg 

JÄMSTÄLLDHET MELLAN SOLIDA OCH MISSKÖTTA FÖRETAG

Svar till Mats Lönnerblad

Hela karusellen drogs väl igång av bankernas kreditförluster, vilket vad jag kan förstå var ett resultat av att låntagarna inte förmådde att betala räntor och amorteringar.

Hade inte prissättningen på fastigheterna något med marknadsmekanismerna att göra? Man kanske kunde nöjt sig med att säga upp misskötta krediter.

Men när staten ingriper brukar man ju ta både ogräset och förädlad växtlighet rakt över.

Lars Viberg


16 februari 2002 - Mats Lönnerblad 

"STÄDPATRULLEN" SAMARBETADE MED BANKERNA

Svar till Lars Viberg

Den "städpatrull" som krisbankerna användes sig av var Finansinspektionen som genom ett "påbud" FFFS 1991: 10 fick tillstånd att nedvärdera hela Sveriges fastighetsbestånd med mellan 50 - 70 %.

Samtidigt tillät "bankstödsnämnden" och den dåvarande "bankministern" krisbankerna att säga upp alla krediterna och beslagta tillgångarna för mer än 60.000 livskraftiga företag som inte längre passade in i krisbankernas "portfölj".

Bägge åtgärderna var detsamma som att införa planekonomi i Sverige, och har ingenting med de fåtal mycket stora fastighetsbolag, som precis som Lars Viberg säger hade en negativ direktavkastning på sina fastigheter och gjorde som bankerna genom att "blåsa upp" sina resultat.

Självfallet äger banken rätt att säga upp krediterna för företag som inte sköter sina krediter eller slarvar med amorteringar och räntor.

Hade man lämnat de skötsamma företagen ifred hade krisen kostat Sveriges 100 miljarder i stället för 1000 miljarder kronor, plus ränta som hela svenska folket nu tvingas betala tillbaka !

Mats Lönnerblad


16 februari 2002 - Mats Lönnerblad 

EUROPAS FÖRENTA STATER (EU) ÄR MYCKET BÄTTRE ÄN ETT MONOPOLISTISKT SVERIGE !

Svar till Hans Nordström

Visst kan Europaparlamentet rösta igenom dåligt genomtänkta beslut som Hans Nordström säger i sitt inlägg , men oppositionen som finns inom alla medlemsstaterna, gör att dessa beslut snabbt kommer att rivas upp.

Alternativet till Sveriges medlemskap i EU, hade varit ett Sverige, som genom storföretagens många kartellbildningar som EU hjälpt till att avslöja, gör att allting i Sverige är dyrare och sämre än inom övriga EU.

Inkräktar förslagen på Europakonventionens bestämmelser innebär Europadomstolen och EG-domstolen garanter att dessa förslag kan beivras från både medlemsländerna och dess invånare.

Den socialistiska majoriteten inom EU kommer heller inte att vara för evigt.

Det visar den historiska utvecklingen inom både England, Tyskland och Frankrike, som till skillnad från Sverige, efter några år av socialistisk "utveckling" börjar få nog och röstar borgerligt.

Därför oroar jag mig inte särskilt mycket för utvecklingen inom EU som jag anser innebär stora fördelar för Sverige.

Mats Lönnerblad


15 februari 2002 - Lars Viberg 

HUR SKULLE MAN GJORT NÄR SÄKERHETERNA INTE VAR TILLRÄCKLIGA ?

Fråga till Mats Lönnerblad

Vad som hände var väl att fastighetspriserna blåstes upp till en nivå som inte hade något samband med verkligheten. Köparna kan väl inte ha varit helt omedvetna om det - alternativt var de väldigt blåögda. I bankerna och finansbolagen satt det väl ett gäng som var intresserade av att låna ut pengarna till så god avkastning - åtminstone på papperet - som möjligt. Även de hade lättat från den ekonomiska verkligheten.

Någon började väl inse att man hade med en bubbla att göra och resten följde kedjebrevsprincipen. Fastighetvärdena sjönk och då var de skyhögt belånade över takåsarna. Då tillträdde väl en städpatrull i bankerna för att anpassa lånen till acceptabla säkerheter. Utlånarna och städpatrullen var väl inte samma personer?

Lars Viberg


15 februari 2002 - Hans Nordström 

JO, DET ÄR JU BRA

Svar till Mats Lönnerblad

med tanke på hur Sverige har agerat tidigare på området, men rent teoretiskt är det väl ändå så att politikerna i framtiden i ett eventuellt stärkt parlament kan rösta igenom vad som helst med majoritetsbeslut.

Vem eller vad avgör om ett sådant parlament fattar beslut som inkräktar på Europakonvetnionen? EG-domstolen verkar ju inte vara så mycket att hålla i handen, den agerar ju politiskt när det passar.

I alla eller nästan alla länder i Europa brukar majoriteten ha socialistiska preferenser. Det låter inte betryggande om deras valda ombud ska konstruera ett skydd på EU-nivå mot politiska övergrepp i ett möjligtvis gradvis allt starkare EU-parlament.

Hur ska de sinsemellan genuint oförenliga positiva  "rättigheterna" och de grundläggande negativa i Europakonventionen kunna jämkas ihop på någon nivå över huvud taget, EU eller annan? Går det över huvud taget? Tänk om hela EU får en ur liberal synvinkel dålig sådan lösning. Känner du ingen oro alls inför ett sådant perspektiv?

Hans Nordström

P.S. Ursäkta störtskuren av frågor. Det blev visst ganska många..


14 februari 2002 - Mats Lönnerblad 

EUROPAKONVENTIONEN FUNGERAR SOM EU:s GRUNDLAG

Svar till Hans Nordström

Den Europeiska Konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna ( Europakonventionen ) som utarbetades inom Europarådets ram undertecknades den 4 november 1950 och trädde i kraft redan den 3 september 1953.

Tack vare att Sverige gick med i EU, ingår numera Europakonventionen i den svenska lagstiftningen !

Mats Lönnerblad


14 februari 2002 - Mats Lönnerblad 

SOCIALDEMOKRATERNA HAR REDAN ERKÄNT SITT ANSVAR

Svar till Henrik Unné

för den inflationsbubbla som facket tillsammans socialdemokraterna skapade under 80-talet.

Den fråga som jag ställer mig i inlägget om de också är beredda att ta konsekvenserna av sina övriga handlingar.

Precis som Henrik Unné skriver är det självfallet så, att ett erhållande av krediter är någonting som ett företag inte har rätt att kräva, utan är någonting som ett företag kan erhålla efter noggrann kreditprövning.

Enligt gängse avtalsvillkor äger bankerna bara rätt att säga upp dessa avtal om säkerheterna har försämrats. Vid tvist i domstol åligger det sedan bankerna att bevisa att säkerheterna de facto har försämrats.

Men vad som framgår är att socialdemokraterna i Bankstödsnämnden, där bl a Göran Persson ingick tillsammans med den moderate  "bankministern" Bo Lundgren, dels värderade ner hela Sveriges fastighetsbestånd med mellan 50 - 70 % och dels tillät krisbankerna att slå ihjäl friska företag.

I praktiken innebar detta att Sverige införde planekonomi under den svenska bankkrisen vilket är att likställa med en kriminell handling !

Mats Lönnerblad


13 februari 2002 - Henrik Unné 

FÖRETAG HAR INTE "RÄTT" TILL KREDITER 

Svar till Mats Lönnerblad

lika lite som privatpersoner har en rätt till sjukvård eller en bostad eller en Rolls-Royce. Om det står i ett företags kreditavtal med en bank att banken har en rätt att säga upp avtalet när den vill - ja då har banken den rätten. Avtal är avtal.

Finanskrisen ska skyllas på de som skapade den - de socialdemokratiska politiker som skapade en inflationsbubbla under 1980-talet. Genom att både skälla på bankerna och vilja bura in Persson & Co,  gör Mats Lönnerblad skada.

Det blir nämligen lättare för (s)-politikerna att komma undan när debattörer gör bankerna till syndabockar.

Henrik Unné


13 februari 2002 - Hans Nordström 

MYCKET BEROR PÅ VEMS VISION AV EU SOM BLIR VERKLIGHET 

Svar till Mats Lönnerblad

Mycket beror väl på hur EU-paralamentet utvecklas i framtiden? Det finns krafter som vill öka parlamentets makt. Med ett starkare parlament som styr enligt majoritetsbeslut faller så vitt jag förstår många konstitutionella spärrar bort.

Politikernas makt över oss ökar då ytterligare.

EU har väl ingen riktig grundlag som begränsar parlamentets verksamhet och tillförsäkrar enskilda människor en sfär av frihet?

Hans Nordström


12 februari 2002 - Lars Traneflykt 

HANS DALBORG, KREDITÖVERENSKOMMELSER VID KAPITAL- TÄCKNINGSPROBLEM, HUR SKYDDAR SIG KUNDERNA FÖR ATT INTE FÅ EKONOMISKA PROBLEM ?

Förvärvet av Norra Nordbanken 1990 innebar en betydande påfrestning på koncernens kapitaltäckningssituation. Till Securum överfördes 400 engagemang med cirka 2.500 fastigheter /aktier till ett nominellt värde av 67.000 Mkr.

Vid en soliditet på 6% och med ovanstående angivna fakta var Nordbankens kapitalbas ca 9.200 Mkr. Enahandsengagemangens rapportplikt blir då, 900 Mkr till 1.400 Mkr. Bankinspektionens rådgivning har ännu inte offentliggjorts, varför?

Andra frågor är som berör Nordbanken är t.ex;

Vem hade det slutliga ansvaret för säkerhetskodningen av krediterna?

Vilka värderingsunderlag fanns registrerade?

Hur var uppföljningen med kunden?

Eftersom Nordbanken enbart riskklassat 90 miljarder av 180 miljarder, hur kan det vara att man efter kronjusteringen inte behövde överföra 60 miljarder till?

Var kunderna medvetna om att de kunde hamna i ekonomiska svårigheter?

Jacobs Palmstiernas uttalar att man tvingades vara tuffa och ta i extra hårt för att klara banken och GD Claes Norgrens uttalande den 10 februari 1995 om bankers ansvar ger en eftertanke. Bankkrisens, redogörelse av bl a Gustaf Sjöberg utredning om Bankinspektionens undersökningsverksamhet ger en eftertanke, ” En slutsats som kan dras är att det mycket väl kan vara så att det överhuvud taget inte gjordes några mer djupgående undersökningar om hur kreditgivningen gick till i bankerna under slutet av 1980-talet.

Offentliggör före Penser-målet, kapitaltäckningsrapporterna, enahandsengage- mangen, dödsskallelistorna och skälen till varför man fick så bråttom att lösa in alla företagscertikat.

Med vänlig hälsning och med förhoppning att Hans Dalborg lär sig kommunicera.

Lars Traneflykt


12 februari 2002 - Mats Lönnerblad 

EU HAR OCKSÅ SINA "SKÖNHETSFLÄCKAR"

Svar till Carl Bogren

Det märkte jag bland annat när EG-domstolen skulle pröva "Franzén-målet," som jag bevakade för några svenska tidningar.

Samtidigt som EG-domstolen godkände att Sverige behöll sitt "spritmonopol" ( läs Systembolaget ) godkände man också de franska, italienska och spanska energimonopolen.

Så i vissa stycken handlar även EG-domstolen politiskt när dom borde agera juridiskt.

Mats Lönnerblad


11 februari 2002 - Mats Lönnerblad 

HANS DALBORG MÅSTE LÄRA SIG KOMMUNICERA !

Svar till Lars Traneflykt

Det många frågorna som Lars Traneflykt framför på BRF:S  webbsida, visar att alltför många väsentliga frågor kring vad som i själva verket hände under den svenska bankkrisen 1987 - 1993, fortfarande är obesvarade !

Är det för att Nordea / Nordbanken konsekvent brutit mot reglerna kring både kapitaltäckning och enhandsengagemang som ledningen fortfarande inte vill svara på dessa frågor ?

Mats Lönnerblad


11 februari 2002 - Carl Bogren 

ATT SVERIGE ÄR UNDERUTVECKLAT UR DEMOKRATISK SYNVINKEL, MOTSÄGER INTE ATT OCKSÅ EU HAR SÅDANA TENDENSER

Svar till Mats Lönnerblad

"Hotet kommer inifrån", skriver Lönnerblad. EU har en
del negativa sidor som är svåra att komma åt. Den nya rättighetskatalogen med "positiva rättigheter" är ett exempel. Andra exempel är EUs jordbruksstöd och EUs protektionism i antiglobaliseringsvännernas linje.

Rent praktiskt kan man föra fram frågan som endast en fråga om hur jämviktspunkten förflyttas mellan Sverige och EU. Sverige blir alltså mer demokratiskt men samtidigt riskerar EU bli mer odemokratiskt.

Om man i stället tar ideologin som utgångspunkt är det givet att ett medlemsskap i en helt igenom demokratisk union vore idealet. Därnäst en lokal demokratisering av Sverige.

När vi ser franska folket ta striden mot sina egna bönder och svenska staten krypa i stoftet för sina övergrepps skull vet vi att vi är på rätt väg.

Carl Bogren


10 februari 2002 - Mats Lönnerblad 

BANKERNA FÖRSÖKER FORTFARANDE DÖLJA SINA GROVA BROTT !

Svar till Stig Larsson

Jag delar Stig Larssons uppfattning att många av de brott som krisbankerna begick under den svenska bankkrisen, har fortfarande inte kommit upp till ytan ordentligt, eftersom det inte förekommer någon ordentlig debatt, där framför allt ledningen i krisbankerna med Gota Bank och Nordbanken borde gå i svaromål.

Hans Dalborg har erbjudits att gå i svaromål, många gånger på BRF:s hemsida, men han har fortfarande inte svarat på några av de många sakkunniga debattinläggen b l a  av den f  d bankdirektören Lars Traneflykt, som förtjänar ordentliga svar !

I stället skickar ledningen för Nordea fram den "ovetande" informationschefen för att svara på vad som sägs i pressen.

Mats Lönnerblad


10 februari 2002 - Lars Traneflykt 

HANS DALBORG - VARFÖR KOM FINANSBOLAGEN I STRYKKLASS ?

SOU 1988:29, Finansbolagen är en betydelsefull grupp som kreditinstitut. Lagen om Finansbolag ger ett bristfälligt underlag för Bankinspektionens tillsyn.

Bankinspektören Stig Danielsson och fd riksbanksdirektören /fd GD för Bankinspektionen Anders Sahlén hade aktivt medverkat och deltagit i översynen av kreditmarknadens struktur.

GD Anders Sahlén, Bankinspektionen, hade bl a till sitt förfogande fd GD Sten Walbergs skrift, Svenska Bankföreningens möte 1983, där poängterades balansen av ”enahandskrediter” och med skärpa att alltid bankerna i skall iaktta förhållande till enahandsengagemangets storlek och bankens egna kapital.

 Året därpå var nästa ämne, ”Bostadspolitikens Mål och Medel” med krav på ”det är hög tid att avreglera bostadssektorn och bostadskrediterna!”. Några år innan var Lars Nyrén ordförande i Bankföreningen/VD i Götabanken och på två följande årsmöten förde Lars fram kravet, ”sätt fart på svensk ekonomi – använd bankerna rätt!”.

Anders Sahléns fd arbetsgivare RB, i ” penning & valutapolitik 1990:1” noteras att den utländska valutautlåningen ökat markant. Bankernas ökning perioden 1988-1989 var ca 100% och Finansbolagen ökade med ca 600%.

 Den 1 juli 1989 var man tvingad till att bli auktoriserad om man skulle kallas Finansbolag. Det är allmänt bekant att upplåning av medel sker på den korta penningmarknaden i form av företagscertifikat.

Den utestående volymen 1990 var ca 100 miljarder ungefär motsvarande belopp som bankerna behövde banta sina utlåningsstockar för att klara kapitaltäckningsgraden.

Offentliggör före Penser-målet kapitaltäckningsrapporter, enhandsengagemangen, dödsskallelistorna och skälen till företagscertikaten snabba inlösen.

Med vänlig hälsning och med förhoppning att Hans Dalborg lär sig kommunicera.

Lars Traneflykt


9 februari 2002 - Mats Lönnerblad 

MAGNUS FALK, SE TILL ATT NORDEA BÖRJAR TA SITT ANSVAR !

Svar till Lars Göran Nilsson

Jag delar Lars Göran Nilsson synpunkt att Nordea fortsätter att lura både sina anställda och kunder, trots att bankens informationschef hävdar motsatsen i en debattartikel som riktar sig mot mig personligen, i Expressen den 6.2.

Dessutom har den nye Sverigechefen Magnus Falk har i polemik med mig i Finanstidningen nyligen påstått att Nordea har "Hög etik och moral".

Inget påstående kunde vara mer felaktigt !

nordea3.gif (91328 byte) Nu när Nordea blivit fälld i såväl tingsrätt som hovrätt för att "skruva upp sina räntor," är det då inte dags för räfst och rättarting inom banken ledning ?

Mats Lönnerblad


8 februari 2002 - Lars Göran Nilsson 

NORDEA STJÄLPER SINA KUNDER !

"Nordea / Nordbanken tar som kreditgivare självklart sitt ansvar för att hjälpa sina kunder" skriver informationschefen för Nordea bank Sverige i ett inlägg i Expressen den 6/2 -02.

Informationschefen Ann-Leena Mikiver hävdar att den kritik som Mats Lönnerblad riktar mot Nordea i Expressen den 25 /1 -02 saknar grund.

nordea3.gif (91328 byte) Jag hävdar att Nordea lurar sina kunder, som stöd för detta räcker det att läsa Svenska Dagbladet (SvD, 7/2 -02 ), där det framgår att banken "skruvat upp" räntan för sina kunder.

Kan detta kallas för att hjälpa sina kunder ?

Dessutom har banken fått svidande kritik från Finansinspektionen ( FI ) för att man inte ger sina medarbetare ordentliga direktiv för hur de skall sköta sina arbetsuppgifter !

Lars Göran Nilsson


8 februari 2002 - Stig Larsson 

ETT BUDSKAP !

Nyligen framträdde Jakob Wallenberg i en intervju i TV där han förklarade, att de (Wallenberg) ville ha kompensation för den befarade förlusten om de röststarka A-aktierna inte skulle få gälla inom Sverige med EU:s direktiv, om att sådana aktier istället skall gälla som vanliga B-aktier.

Det kan jag ha full förståelse för då ett sådant beslut starkt skulle splittra ägarbilden och till nackdel för "svensk industri" och med största sannolikhet inhopp av utländskt ägarskap.

Vad jag vill ha fram med mitt budskap är så fort, t.ex. i det här fallet Jakob Wallenberg, eller någon annan känd person gör sig påmind hos TV för ett budskap, ställer TV villigt upp för en intervju.

Sak samma gäller den "hederlige Alf Svensson" med att efterlysa ett budskap från hjärtat gällande svartlistning och tendenser. När skall alla berörda av bankkrisen få samma uppmärksamhet av TV och från officiella Sverige, som när en far har skjutit sin dotter eller när en svartlistning och ekonomisk frysning av kapital ägt rum?

Kära TV och ledning! När skall t.ex. Bankrättsföreningen och Mats Lönnerblad och flera andra berörda få tillträde till TV för en intervju och förklara sitt budskap för allmänheten om de "grova brott" som både banker, finansinstitut och regeringar begått i samband med finanskrisen 1987 - 1993 ?

Bevakar TV förresten de debatter som finns på nätet?

Det är ingen som omtalat för allmänheten de tragedier som inträffade i spåren av denna kris, där ett flertal självmord inträffat och mängder av familjehaverier med skilsmässor och ekonomisk misär som följd.

När kommer en upprättelse? När kommer en kompensation för övergreppen?

Kära Jakob Wallenberg och Alf Svensson. Det är av företagsamhet Sverige kan fortleva, men då skall samma regler gälla för alla!

Med krisen slogs tiotusentals företag ut med de mest brutala och förnedrande former. Det är de metoder som tillämpas i Sverige med åtföljande massiv tystnad. Någon gång borde TV ta sig an ärendet och inte bara Hans Göran Björk och hans tidigare program i radio "efter tolv".

Eftertänksamhet och begrundan kära läsare och ovannämnda herrar.

Stig Larsson


7 februari 2002 - Lars Traneflykt 

HANS DALBORG, FÖREDRAGNING EN DAG ( 920507 ) INNAN FINNS
DET DÅ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KONTROLL,  ELLER ÄR DET BRIST
PÅ BANKERFARENHET ?

920507 föredrog muntligen Sven-Åke Johansson för de av bankinspektionen utsedda revisorerna Ulf Egenäs och Bo Fridman bildandet av Nya Nordbanken och Securum.

Naturligtvis var revisorerna Egenäs och Fridman väl insatta i PK-Bankens räkenskaper. GD Anders Sahlén som beställt rapporten till lunch 920508 kunde naturligtvis stämma av revisionsrapporten under förmiddagen med sin kollega Åke Svensson, noteringar från Sten Wallberg, Björn Wahlström och Ingemar Mundebo.

Naturligtvis är frågor berättigade, dels på de prognoser man utfört i databaserade modeller och det är relevant eftersom den senaste tidens ärenden som förespeglats dels anmärkningar från FI men även ett välbekant ärende vid Stockholms Tingsrätt som visade tydliga brister på rutiner som är ledningens ansvar .

”Erfarenheter av bankkrisen” utarbetad rapport av dåvarande GD Hans Jacobson, Bankstödsnämnden, ger en god inblick i brister i kontrollen.

Gustaf Sjöbergs delrapport gällande ”Bankkrisen” ger också en inblick i Bankinspektionens arbete där organisationen förändrades den 1 juli 1989. Uppgifterna i den nya Undersökningsavdelningen och till den en avdelning som endast sysslade med kreditgivningsfrågor avskaffades. Den 1 juli 1991 utfördes en ny utredning med resultat av fyra nya avdelningar och med antagande från Gustaf Sjöberg att det knappast antas lades ökad vikt vid övervakningen av institutens kreditgivning.

Hans Dalborg före Penser-målet, offentliggör perioden 1989-1993, kapitaltäckningsrapporterna, enahandsengagemangen och ”dödsskallelistorna” och låt personer med bl a bankerfarenhet få analysera om händelseförloppet var enbart en panikåtgärd.

Med vänlig hälsning och med förhoppning att Hans Dalborg lär sig kommunicera.

Lars Traneflykt


7 februari 2002 - Lars Göran Nilsson 

JOURNALISTERNA SKREV I HUVUDSAK VAD BANKERNAS
LEDNING HADE ATT BERÄTTA, UTAN ATT IFRÅGASÄTTA !

Svar till Mats Lönnerblad

Det var därför som Svenska tidningar aldrig uppmärksammade den Svenska bankkrisen (1987-1993) i tidpunkt.

När krisen var i full blomning trodde sedan journalisterna att det var kundernas fel att krisbankerna med Nordea / Nordbanken i spetsen var konkursmässiga.

I själva verket var det krisbankerna som hade lånat ut för mycket pengar, och därför var konkursmässiga !

Lars Göran Nilsson


6 februari 2002 - Johan Sundström 

SEB:s MISSTAG HAR FÖRSTÖRT MITT LIV!

Jag sålde mitt bolag i Mars och fick aktier som betalning. För att inte råka ut för eventuella pomperipossaskatter avtalade jag med köparen att aktierna måste gå att sälja innevarande år den 10:e December. Aktierna som är noterade på Torontobörsen placerades i en depå hos SEB som informerades av vikten att aktierna skulle säljas innevarande år.
I november kontaktade jag SEB för att lägga en säljorder. Svaret blev att jag skulle återkomma i december.
I december försökte jag sälja aktierna men SEB sa att det tar tid att konvertera aktierna till elektroniska och resultatet blev att de gick att sälja först efter årsskiftet.

När jag nu vill att de ska stå för eventuella skattekostnader orsakade av att aktierna inte såldes i december så säger de att de inte gjort något fel och att de inte har någon informationsplikt att informera mig att aktierna inte skulle gå att sälja innevarande år.
Till saken hör att en annan delägare som inte hade SEB sålde sina aktier i december.

Ärendet är anmält till Allmänna Reklamationsnämden och jag undrar om det är någon annan som råkat ut för något liknande eller om någon känner till någon dom i liknande ärenden.

Mvh
Johan Sundström


6 februari 2002 - Mats Lönnerblad 

NORDEA ERKÄNNER SINA MISSTAG !

Svar till Lars Traneflykt

Precis som Lars Traneflykt skriver i sitt inlägg, erkänner äntligen  Nordbankens ledning, via Jacob Palmstierna att "många orättfärdiga beslut  tagits i banken"

Med läpparnas bekännelse följer däremot inte det juridiska ansvaret ! Varför  ?

När såväl domstolar som politiker ändå anser att att de företagare som drabbades av krisbankernas bannbulla inte skall kompenseras, frågar man sig varför det inte blir några konsekvenser av alla de olagliga handlingar som krisbankerna begick under den svenska bankkrisen 1987 - 1993, som gör att Sverige nu riskerar att gå i statskonkurs !

Mats Lönnerblad


6 februari 2002 - Mats Lönnerblad 

TIDNINGARNA BORDE HA INSETT BANKERNAS FALL !

Svar till Mats Lönnerblad

Gotabank och Nordea/Nordbankens obestånds situation är en jättemiss av journalisterna.

Krisbankernas kollaps är inte enbart den största obeståndssituation i Sverges historia, den är även ett av de största journalistiska misslyckandena.

Alla varningstecken fanns på plats: Bankerna lånade ut mer pengar än dem förfogade över, och hade därför inte kvar någon kapitaltäckningsgrad, när det var dags att redovisa kapitaltäckningsgraden den 1 feb 1990.

Fortfarande har ekonomijournalisterna inte undersökt när krisbankernas faktiska obestånds situation inträffade, vilket måste vara ett klart underbetyg för den undersökande ekonomijournalistiken.

Lars Göran Nilsson


6 februari 2002 - Mats Lönnerblad 

Ärende: NKMR:s SÖK-tjänst och yttrandefriheten

Bäste Mats Lönnerblad,

Undertecknad, Ruby Harrold-Claesson, jur. kand., är ordförande i NKMR.

Jag är också medlem i MRR. Jag har besökt Bankrättsföreningens hemsida och jag är imponerad över antalet artiklar med frän kritik av det svenska rättssystemet som Ni har lyckats få publicerade i de stora tidningarna.

Vi i NKMR kommer att länka till några av Era artiklar i vår sektion "NKMR:s SÖK-tjänst och yttrandefriheten".

Välkommen att avlägga besök på vår hemsida. Vi publicerar på svenska,
norska, danska, engelska, franska, tyska och finska. 
Domänadress http://www.nkmr.org

Välkommen.
Ruby Harrold-Claesso
Jur. kand
Ordf. i NKMR


5 februari 2002 - Mats Lönnerblad 

"SANERINGEN AV DEN SVENSKA BANKKRISEN, POLITISKA BESLUT
OCH KONSEKVENSER"

Svar till Lars Traneflykt

var ett välbesökt seminarium den 9 maj 2000 som hölls för att spegla krisbankernas agerande mot sina kunder under den svenska bankkrisen 1987 - 1993.

I samband med detta seminarium presenterades bl a Jan Herin och Thomas Backtemans ( SAF:s ) utredning från 1993, som visar hur rättsvidrigt krisbankerna bar sig åt för att säga upp krediter och medverkade till konkurser, under bankkrisen.

Bildandet av "nya" Nordbanken och Securum, var en av de olagliga åtgärder som Nordea / Nordbanken vidtog för att snabbt bli av med sina kunder ( som inte passade in i bankens portfölj ) och samtidigt lägga beslag på alla kundernas tillgångar.

Mats Lönnerblad


5 februari 2002 - Lars Traneflykt 

HANS DALBORGS OGENOMTÄNKTA PANIKÅTGÄRD, SOM BARA
RESULTERADE I  0,7 % BÄTTRE KAPITALTÄCKNINGSGRAD ?

Rapporten 920428 är på många punkter bristfällig och kan bero på att det finns för lite bankkunskap. Ett magert resultat efter avskiljande av 67 miljarder till Securum och 10 miljarder i aktieägartillskott gav endast 0,7% bättre kapitaltäckningsgrad.

Akut, var det möjligtvis enhandskreditbestämmeslen i BRL där bankinspektionen begränsat och rekommenderat att engagemangen med en enskild kund max får uppgå till 15% av bankens riskbärande kapital?

PK-Bankens och Nordbankens årsredovisningar redovisar betydande del utlåning i utländsk valuta och skulle vid en kronjustering få oanade följder med direkt krav på betydande stärkt kapitalbas.

I DN debatt den 10 februari 1995 ställer GD Claes Norgren FI krav på skärp lagen om bankers ansvar och anmärker kraftigt mot att riskkontrollen i många banker varit undermålig.

Hans, när Du flyttade 67 miljarder till Securum, skriver Du samtidigt att bara hälften av de totala engagemangen är riskkvalificerade. Vad var kriterierna för att bli bortplockad?

När Jacob Palmstierna bekräftade att många orättfärdiga beslut tagits i Nordbanken, vad menade Jacob, var det att det var en panikåtgärd med 67 miljarder, där man snabbt plockade fram alla engagemang över 15 Mkr och som enbart förbättrade kapitaltäckningen med 0,7%?

wibble.gif (96429 byte)Konkursen var ett faktum ?

Redovisa genast alla kapitaltäckningsrapporter och enahandsengagemang perioden 1989-1993 och offentliggör ”dödsskallelistorna” före Penser-målet – låt inte vår dynamiska utveckling under 2000-talet vara koncentrerad på frågorna avseende Nordbanken fr o m 1 februari 1990 och framåt!

Med vänlig hälsning och med förhoppning att Hans Dalborg lär sig kommunicera.

Lars Traneflykt


4 februari 2002 - Mats Lönnerblad 

DE OLAGLIGA "DÖDSKALLELISTORNA" CIRKULERAR FORTFARANDE

Svar till Lars Traneflykt

hos såväl våra domstolar, som hos polis och åklagarmyndigheter, och uppdateras regelbundet.

I dessa register, där Nordbanken medverkar till att förtala sina kunder, blandas friskt mellan verkliga banditer, mördare och oskyldiga bankkunder som aldrig blivit dömda för några brott.

Eftersom det var självaste finanspolisen som medverkade till att upprätta detta register, vill självfallet vare sig polis eller åklagare, utreda ärendet.

Mats Lönnerblad


4 februari 2002 - Mats Lönnerblad 

BOLAG SOM INTE LÄNGRE FINNS KAN INTE HELLER PROCESSA !

Svar till Uno Holm

Uno Holms inlägg visar hur det gick till i praktiken, när krisbankerna med Gota Bank och Nordbanken i spetsen, sade upp krediterna för småföretagen under bankkrisen.

1. Först sades alla krediterna upp. 2. Därefter försattes bolagen i konkurs. Konkursförvaltarna avslutade snabbt konkurserserna. 3. Därefter har företagen inte längre hade någon möjlighet att processa om sina tillgångar. Eftersom företagen inte längre existerar !

Mats Lönnerblad


3 februari 2002 - Lars Traneflykt 

HANS DALBORG: OFFENTLIGGÖR "DÖDSKALLELISTORNA"
FÖRE "PENSERMÅLET" !

Det är hög tid att de ca tretusen (3.000) personer plus familjemedlemmar får information om vad en av dina huvudansvariga Henrik von Krusenstjerna förorsakat och som är en parallell till det uttalande som Björn Wahlström uttalade om Erik Penser.

Många tog till sig den glädje när man läste Expressen den 29 december 1990 när Jacob Palmstierna kände att han återuppstått.

Jacobs uttalande var att han suttit tillräckligt länge i karantän när han erhöll arbetet i Nordbanken. Frågan är hur Jacob funderat i diskussioner med Henrik von Krusenstjerna över de ca 3.000 personer på ”dödsskallelistorna” som avverkat perioder som närmar sig en hel yrkestid.

Den 10 oktober 1991 i SvD fanns ett utlåtande från Mr Claude Hankes-Drielsma om de rekommendationerna som avsåg Nobel, bl a de operativa avdelningarna förefaller starka, välskötta och i stort sett lönsamma. Vidare rekommenderades att man borde söka utländska banker för att erhålla medellånga krediter.

En sammanfattning presenterades om att Nobel-gruppen består av starka och solida operativa enheter och med bedömningen om möjligheter till alternativ finansiering.

Avslutningsvis är det önskvärt att lagen föreskriver, som den gör i USA och Storbritannien, att enskilda styrelseledamöter under vissa omständigheter förhindras delta i styrelsebeslut där de har motstridiga intressen.

Hans Dalborg offentliggör ”dödsskallelistorna” före Penser-målet.

Med vänlig hälsning och med förhoppning att Hans Dalborg lär sig kommunicera.

Lars Traneflykt


3 februari 2002 - Uno Holm 

BEKÄNN FÄRG, BO LUNDGEN !

Bäste Bo Lundgren,

Beträffande Ditt utskick till företagen januari 2002.
Jag är en företagare som sedan barnsben röstat på högerpartiet och sedermera moderaterna. Under Eran regeringsperiod satt Du som "bankminister", och under
denna tiden blommade bankkrisen.

Bankernas agerande mot småföretagen under denna tid var ju brottsligt och avtalsvidrigt. Du som "bankminister" ställde Dig ej på småföretagens sida utan gick i bankernas ledband.

När jag sett de hemliga handlingarna som framkommit att Du godkände bankernas indrivning av krediterna, kommer jag ej mera att rösta på Moderaterna längre !

Du talar om att framhålla småföretagandet, VILKET HYCKLERI, men i verkligheten slår Du undan benen på företagen.

Vi ställer oss även frågan varför denna fråga har blivit politisk och ej juridisk. Jag hade ett bolag som var frisk och livskraftig då banken återkallade krediten på ogrundade påståenden.

Mycket av bankernas kreditförluster var bara grundad på taktisk bokföring utom för Götabanken som i januari 1990 redan var på obestånd. Varför behöver ej bankerna återbetala svenska folkets stöd/lån till staten?

Lånar vi pengar från banken måste vi återbetala dessa i annat fall tar banken och ruinerar oss. Bo Lundgren, se till att Bankerna återbetalar skulden till folket.

Vad gör politikerna för att vi som blivit drabbade skall återfå det som bankerna stulit från oss eller åtminstone kunna driva våran process i domstol, vilket vi blir nekade till.

Som avslutning Bo Lundgren har Du tagit geisten av flera kreativa företagsledare som gett folk arbete och skatteintäkter till staten. Många har blivit utbrända och Försäkringskassorna och Försäkringsbolagen måste betala kostsamma sjukersättningar istället.

Väntar att Du svarar, önskar 

Uno Holm


2 februari 2002 - Mats Lönnerblad 

CANCERSVULSTEN HAR  SPRIDIT SIG I HELA SAMHÄLLSKROPPEN

Svar till Lars Göran Nilsson

Den svenska bankkrisen ( 1987 - 1993 ), är den största och mest komplicerade rättsskandalen i Sveriges historia, som svenska journalister fortfarande inte förstått vidden av.

Den berättar om hur styrelser och ledningar för de korrumperade krisbankerna, med Gota Bank och Nordbanken i spetsen fortfarande samarbetar med domare, politiker och åklagare för att dölja de faktiska effekterna av bankkrisen, som fick 60.000 friska företagare på fall och nu hotar hela Sveriges välfärd.

En rad tvivelaktiga manövrer har gjorts för att dölja krisbankernas verkliga finansiella situation, som politikerna nu inte heller vill utreda.

Mats Lönnerblad


2 februari 2002 - Mats Lönnerblad 

HANS DALBORG TIGER, EFTERSOM HAN ÄR PERSONLIGEN
BETALNINGSANSVARIG FÖR VAD HAN STÄLLT TILL MED !

Svar till Lars Traneflykt

Orsaken är att han mycket väl kände till att bankens enahandsengagemang under den svenska bankkrisen var alldeles för stora i förhållande till Baselreglerna, som den gamla Nordbanken förbundit sig att följa.

Hellre än att avslöja Nordbankens förstora engagemang och obeståndssituation, som gjorde att Dalborg var skyldig att begära banken i konkurs när han tillträdde som chef för banken, låter han tystnaden tala, kring Sveriges genom tidernas största rättsskandal !

Mats Lönnerblad


1 februari 2002 - Lars Traneflykt 

HANS DALBORG, HÖGSTA MÖJLIGA BEREDSKAP 920428
 - MED VILKET ANALYSUNDERLAG ?

Vad var det som hände när man utarbetade rapporten 920428 p g a Nordbanken inte klarade kapitaltäckningskraven. Informationen om bankkris, förlust på 8,4 miljarder, Staten fick tillskjuta 10 miljarder.

Överföring av sammanlagt 67 miljarder till Securum, dels kredit på 30 miljarder samt volymrabatt på ca 17 miljarder. 1992 var det ovanligt hög amortering på valutalån ca 73 miljarder, tidigare genomsnittet ca 15 miljarder.

Hans, ingen har undgått att det är Du som bestämmer men i rimlighetens namn borde Du kommunicera. Alla medborgare har intresse av den dynamiska utvecklingen och att vi finansiellt kan gå över till kunskapsekonomin – inte minst för att försäkra oss om välfärden.

Den pessimistiska rapporten 920428/2826/92, hemligstämplad t.o.m. 980625 och som säkert kommer att synas rejält vill jag passa på och belysa genom att se Nordbankskoncernens utveckling under tre perioder, 1988-1990, medvetenhet om att kapitalet behövdes justeras uppåt i förhållande till balansomslutningen, 1991-1993, stängde av ”motor Sveas möjlighet till att köra in i kunskapsekonomin” och slutligen 1994-1995 resultatchocken vem var förlorare?

1988-1990 så gick säkert allting på räls och där pågick säkert diskussioner från dåvarande Bankinspektionen om vad som behövdes eftersom man hade saklig expertis i styrelsen med bl a GD Hans Löwbeer. 1991-1993 om man jämför pessimistiskt scenario med verkligt utfall så har man verkligen lyckats åstadkomma en otrolig förändring och frågan är med vilka argument man lyckades övertyga staten och som vi senare fick information om resulterade i en återbetalning av 5,0 miljarder av kapitalet.

1994-1995 måste nästintill blivit en chock för bl a delaktiga politiker när Nordbanksledningen presenterade resultatet.

Hans, frågan är berättigad – vilka personer med genuin bankkunskap hade Du till ditt förfogande när Du utarbetade det pessimistiska scenariot? Själv hade Du  ingen bankkompetens eftersom Du måste prya.

Att bl a Nobel blev en god affär har vi kunnat läsa där Securum poängterade den korta förändringstakten som behövdes mot det tidigare mångåriga scenariot, den pessimistiska rapporten, hade man lyckats åstadkomma en otrolig vinst för staten på en mycket kort period.

Med vänlig hälsning och med förhoppning om att Hans Dalborg lär sig kommunicera.

Lars Traneflykt


1 februari 2002 - Lars Göran Nilsson 

BANKBUBBLAN SOM BLEV EN CANCERSVULST !

Vad som egentligen försiggick bakom den innovativa bokföring där såväl Gotabank som dåvarande Nordea/Nordbanken trollat bort förluster, och dragit illusoriska vinster ur en hatt, är fortfarande inte ordentligt utrett.

De finansiella tricks som såväl Gotabank som Nordea/Nordbanken utnyttjat har varit så avancerade att bankerna lyckades att lura såväl politikerna som Svenska folket om deras obeståndssituation.

Lars Göran Nilsson


Brf - debatt
Sammanfattning av samtliga debattinlägg sedan starten den 16 oktober 1996.
Klicka i bilden!



Tack besöket och välkommen åter!
Hemsida