Framsida Bankrättsföreningen Statlig mörkläggning Vem kan föreställa sig att den statligt kontrollerade Stiftelsen Industrifonden och dess överhuvud Näringsdepartement aktivt medverkat till att dölja ekonomisk brottslighet? I detta fall har ett kansliråd från Näringsdepartement och tillika ledamot i Industrifonden styrelse avsiktligt manipulerat ett avtal för att dölja ett olovligt förvärv och ägande i mitt företag System 3R. Avbildad: Börje Ramsbro Under mer än 25 års tid har jag uppmanat Industrifonden att överlämna köpeavtal som styrker deras påstådda ägande i moderbolaget System 3R Holding AB och dotterbolaget System 3R International AB. Det har lämnats flera varianter för hur det påstådda ägandet kommit till stånd utan att kunna hänvisa till några köpeavtal och aktieöverlåtelseavtal. Det finns helt enkelt inga avtal utan allt är en stöld och papperskonstruktion, vilket min redovisning nedan styrker. Börje Ramsbro Grundare och fd ägare till System 3R-Koncernen 56. Statlig mörkläggning    Det kom till min kännedom att Industrifonden (Industri- och nyföretagarfonden) hade undertecknat ett brev från den 28 september 1994, bilaga 107 avsnitt 55, som gällde beslut om indragning av utbetalning av mitt avgångsvederlag. Jag kontaktade då Industrifondens dåvarande VD Lars Öjefors och ytterligare medarbetare.    Jag hade inte inbjudit Industrifonden till något delägande i System 3R-koncernen, så jag begärde att få veta vilka avtal som reglerade ett påstått ägande i mitt System 3R.    Det verkade först som om ingen kände till ägandet i System 3R. Efter flera telefonsamtal, brev och några besök insåg jag att det var bortkastad tid. Den operativa ledningen var helt ointresserad av att bringa klarhet i hur Industrifonden blivit delägare i System 3R-koncernen.     Industrifondens styrelseordförande Uno Alfredéen, tillika ordförande i Företagskapital, visade inte heller något intresse av att bringa klarhet i hur denna ”ägarförändring” kommit till stånd i System 3R-koncernen.    I Industrifondens styrelse satt en ledamot utsedd av Näringsdepartementet. Denne hade den övergripande kontrollen från statens sida för att Industrifonden verkade inom sina angivna ramar, enligt Förordning 1993:31 och avtal. Avbildad: Lars Häggmark Lars Häggmark blev min nästa kontakt i sökandet efter vilka avtal som reglerade Industrifondens ägande i mitt System 3R.    Jag tog telefonledes kontakt med Lars Häggmark i hans roll som kansliråd inom Näringsdepartementet. Hur Industrifonden blivit ägare i System 3R kunde han inte lämna något svar på. Han följde upp samtalet med att via fax skicka över 12 sidor dokument som skulle vara svaret på mina frågor. Lars Häggmark noterade på försättsbladet, citat ”Här några papper som inte kan bedömas som hemliga”, bilaga 108.    De överlämnade handlingarna gav inte något svar på min fråga om vilka avtal som reglerade Industrifondens ägande i System 3R-koncernen. ”Hemligstämplingen” gjorde att jag inte fullföljde detta spår. Just då prioriterade jag de pågående tvisterna med System 3R International AB och Sparbanken Sverige AB samt databrottsmålet som Håkan Nordquist dragit igång i ett försöka att tysta mig, se avsnitt 44.    Efter att dessa mål var avslutade inledde jag en förberedelse för en skadeståndstalan mot Stiftelsen Industrifonden, eftersom de hade varit helt ointresserade av att medverka till att sakligt redogöra för hur de blivit ägare i System 3R-koncernen. I detta sammanhang drog jag mig till minnes de ”icke-hemligstämplade” dokumenten som Lars Häggmark hade skickat efter telefonsamtalet. Bland dessa dokument fanns fragment till ett avtal mellan Företagskapital och Industrifonden, bilaga 108 sida 9 och 10. Flera paragrafer var blankade och sidor saknades. Kanslirådet och tillika styrelseledamoten i Industrifonden hade helt klart något att dölja med sin mörkläggning, som statstjänsteman vid Näringsdepartementet.    Efter sökning vid flera arkiv fann jag slutligen den kompletta avtalshandlingen vid Riksarkivet i Arninge den 30 maj 2011. Den blankade paragrafen gav svaret på varför alla inom Industrifonden vägrade svara på mina frågor om avtalsläget. Det förelåg nämligen ett klart förbud för Industrifonden att förvärva aktier i System 3R enligt den blankade 2§, bilaga 105, avsnitt 55, citat: ”2§ Investeringsmedel mm Till portföljen skall knytas ett belopp likvida medel om 45 miljoner kronor. Dessa medel får användas för att förädla portföljen genom att göra kompletterande engagemang i berörda – men inte andra – företag.”    System 3R som inte fanns i portföljen tillhör gruppen ”andra företag”.    Här hade vi således en statlig tjänsteman som försvarade Industrifondens otillåtna förvärv och ägande genom att avsiktligt överlämna ett manipulerat avtal i syfte att undanhålla helt avgörande fakta. Lars Häggmark dolde aktivt Industrifondens olovliga förvärv och ägande i System 3R-koncernen och gick samtidigt manschettbrottslingarnas ärenden.    För att ytterligare aktivt mörklägga det förbjudna förvärvet bifogade Häggmark ett avslutat avtal mellan Staten och Företagskapital om förvaltning av Stiftelsen Småföretagarfonden. Även stadgar för den avslutade Stiftelsen Småföretagarfonden bifogades. I ett brev från Företagskapital till Näringsdepartement/Lars Häggmark bekräftas att förvaltningsavtalet med Staten är avslutat, bilaga 109. Lars Häggmarks mörkläggning är ett grovt brott för att dölja ett olovligt förfogande och ägande av aktier i System 3R-koncernen. Ett ägande som utgjorde min andel i den överenskommelse jag hade träffat med Håkan Nordquist och Företagskapital. Se "System 3R affären - Sammanfattning    Lars Häggmarks agerande ledde till att jag beslutade om att stämma Industrifonden. Under förberedelsen i målet inlämnade Industrifonden ett brev som Industrifondens VD hade lämnat till regeringen den 3 december 1993, bilaga 106. I en bilaga klargörs vad som skall gälla i ”Överenskommelsen med Företagskapital AB”. Under rubriken ”Avtal” finns följande fakta, bilaga 106, citat: ”Avtal Företagskapital och Industrifonden tecknade med Näringsdepartementets välsignelse den 12 november ett avtal, se bilaga 2, vilket bland annat innebär följande: *  Några ägarengagemang i nya företag görs ej.”    Under rubriken ”Förhandling” står följande att läsa, bilaga 106, citat: ”Förhandling Under hösten 1993 fördes förhandlingar mellan Företagskapital och Industrifonden. På Företagskapitals sida leddes förhandlingarna av bankdirektör Bo Damberg, vice ordförande i företagets styrelse. Medverkade gjorde även Hans Dirtoft, Företagskapitals VD. På Industrifondens sida ledde förhandlingen av fondens vice ordförande Nils Åsling under medverkan av Bo Lundqvist. Advokat Per-Håkan Osvald biträdde fonden. Kontakt upprätthölls kontinuerligt även med Näringsdepartementet via Lars Häggmark.”    Här framgår att samtliga berörda ansvariga var medvetna om att ett förvärv av aktier i System 3R-koncernen var uteslutet för Industrifonden genom villkoren i förvaltningsavtalet och förordning 1993:31.    Oviljan från Industrifondens sida att besvara frågan hur många aktier som hade förvärvats i Holding var, och är, tydligen ett resultat av att alla kände till förbudet enligt förvaltningsavtalet och förordning 1993:31, men att inte någon hittills har haft civilkurage att träda fram och avslöja bluffen från den statliga tjänstemannen.    I stället för att uppträda korrekt och ärligt mot mig har alla spelat dumma och okunniga.    Dagens styrelse och ledning i Industrifonden har ärvt föregångarnas falskspel. De är inte personligen inblandade och jag kan inte se vad de har att förlora på att träda fram. Tvärtom har de allt att vinna, framför allt respekt, t.o.m. beundran för sitt mod.     Jag vädjar till dagens ledning att försöka finna en fredlig lösning. Det borde vara helt klart vid det här laget att Industrifondens uppfattning i ett brev från den 4 december 2006, att det hade gjorts ett ”rättsligen giltigt och juridiskt korrekt förvärv av aktierna i Holding och senare International”, helt och hållet är en bluff. Det är bluff och falskspel från dåvarande ordförande Sven-Åke Johansson och VD Claes de Neergaard. Läs vidare: Industrifonden mörklägger.    Det är ytterst tragiskt och beklagligt att Industrifondens styrelse och ledning kunde än en gång avge ett i alla avseenden falskt svar, att helt blunda för sanningen. Att Industrifonden dessutom fått draghjälp av ett kansliråd från Näringsdepartementet är oförståeligt och oförlåtligt. Det förefaller som om staten och den av staten kontrollerade Stiftelsen Industrifonden skyddar ekonomiska brottslingar. På köpet offrar de mig som är försvarslös mot företagskapare och företagsplundrare. Allt detta har alltså skett för att Industrifonden själv skall göra ett klipp på helt falska grunder och på min bekostnad? Eller vad handlar det egentligen om?   Dagens Industrifonden kan ändra på den här bilden genom att frigöra sig från juridiska ombud och klippare, vilka saknar varje form av ärlighet och rättvisa, och våga ta en direkt kontakt med mig. Följ bankernas goda föredöme och ingå en förlikning på saklig grund. Börje Ramsbro                                               Allt slutade med "System 3R-affären" Läs vidare: "System 3R affären" - Sammanfattning   Besökare:   Tack för besöket och välkommen åter!