[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Brf - debatt del 5
Debattinlägg under tiden:
7 januari 1999 till den 3 mars 1999.
Till dagsläget - Klicka i bilden!


3 mars 2000 - Mats Lönnerblad

Hej Karin,

Tack för Din förfrågan. Jag föreslår att ni ringer informationscheferna på de banker,som överlevde den svenska finanskrisen ( 1987 - 1993 ) och begär ytterligare information.

När ni gjort detta kan jag ställa upp och personligen svara på, vilka konsekvenser finanskrisen fick för Sveriges vidkommande.

Bästa hälsningar,

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen

 


1 mars 2000 - Karin Holmberg

Hej!

Vi är 4 studenter som ska göra en liten redovisning om avregleringen av kreditmarknaden och undrar om Ni har några förslag om vart vi kan finna information, eller kanske kan skicka lite till oss?

Tack på förhand

Hälsningar

Karin Holmberg

karin.holmberg@nackademin.nacka.se


19 febr. 2000 - Mats Lönnerblad

Var går gränser för ocker frågar Lennart Strand på Klotterplanket den 18.2.

Det åligger nu domstolarna att fastställa detta, när Finansinspektionen uppenbarligen inte kan leva upp till de krav som bankkunderna förväntar sig, genom att besvara frågan!

Enligt lagboken gäller följande straff vid ocker!

BrB 9:5
"Den som vid avtal eller någon annan rättshandling begagnar sig av någons trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroende ställning till att bereda sig förmån, som står i uppenbart missförhållande till vederlaget eller för vilken vederlag inte skall utgå, döms för ocker till böter eller fängelse i högst två år."

Stockholm den 19.2.2000

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen

 


18 febr. 2000 - Lennart Strand

Var går gränsen för ocker?

Är det ocker när Finax talar om för kunden att räntan är 32%?

Finansinspektionen bara blundar och säger att avtalsfrihet råder. Om ett finansbolag lyckas sälja på en näringsidkare trixiga och ogenomträngliga villkor så är det bara att gratulera finansbolaget till en bra affär. Jag själv tycker att Finaxlån är ocker. Men, Finansinspektionen håller inte med mig. De bara säger att jag får gå till Riksdagen och begära ny lagstiftning och önskar mig lycka till.

/Lennart Strand

 


15 febr. 2000 - Lars Carlsson

Bedrägeri och mörkning?

Som så många sitter jag gärna och handlar på nätet i aktie och aktie-optioner.

Rakt på!

Jag köper 1000 Netcom B WRT 00/400 000613

Jag handlar via NetTrade (FöreningSparbanken).

Ingenstans blir jag upplyst om förrän idag att 1000 inte = 1000 utan = 200. Detta är inte heller generellt utan framgår tydligen i en liten spalt i DI. Vid förfrågan i banken visste de inget utan var tvingade att titta i DI.

Har sökt via nätet men det är stora svårigheter som kund att både hitta och förstå.

Jag betraktar det hela som mörkning och bedrägligt när 1000 ibland är 200 och i bland 100 utan att det tydligt framgår.

Vore tacksam för tips och synpunkter

mvh Lars Carlsson

 


10 febr. 2000 - Håkan Gustavsson

Den 27:e januari jämför "forskaren" Edward G. Johnson bankkrisen med förintelsen. Det är en vidrig och pervers jämförelse och Johnsson torde vara ungefär lika mycket "forskare" som en husmus.

Johnsson betecknar nazisternas illgärningar för en "etnisk rensing". Mera klädsamt hade varit att kalla saker för deras rätta namn, nämligen massmord.

Johnsson menar att judarna avlivades av ekonomiska skäl. Detta är givetvis nonsens. Judar, zigenare, handikappade och andra (de flesta långt ifrån välbeställda) mördades därför att de inte passade in i nazisternas gravt sjukliga rasbiologi som för övrigt praktiserades - om än mindre våldsamt - också i Sverige. Om sedan dessa galningar kunde sno till sig offrens eventuella tillgångar och slavarbete så ansåg de detta givetvis vara ett plus i kanten. "Hade Hitler valt att plundra företag såsom man gjort i Sverige under 1990-talet i stället för privatpersoner kunde kanske största delen av judeutrotningen ha kunnat förhindrats" skriver Johnsson vars "forskning" tycks ha missat hela poängen med Hitlers politik, att utrota människor som denne megagalning i sin unkna, sjuka inbillningsvärld hade utsett till sina fiender.

"Många judar deltog i plundringen och utnyttjandet av sitt eget folk. Flera judiska företag ökade sina förmögenheter genom att plundra andra judar." Så skriver Johnsson givetvis utan några som helst bevis. Men det är säkert möjligt att enstaka judar bar sig åt som svin - innan de själva avlivades. Hela poängen är ju att judar vare sig är helgon eller förtappade - de är precis som vi alla andra, människor med förtjänster och tillkortakommanden. Om man skall hitta syndabockar i förintelsen så finns det nog bättre exempel än några enstaka judiska medlöpare, det kanske t o m "forskare" Johnsson tvingas medge? Tag till exempel Sverige som sin vana trogen stängde dörrarna för människor i livsfara och t o m propsade på att nazisterna skulle märka judarnas pass med ett "J" för att kunna hålla Sverige "Judenfrei". Så svinen kan med enkelhet spåras på hemmaplan.

Så Du "forskare" Johnsson, bespara oss Dina halvt antisemitiska inlagor. Bankernas svinerier i början på 90-talet hör inte på något sätt hemma i samma division som världshistoriens vidrigaste massmord.

Mvh
Håkan Gustavsson

 


10 febr. 2000 - Håkan Gustavsson

För den som vill ha en inblick i hur ett alternativt betalningsväsende skulle kunna se ut, gå till e-gold. Det är litet och begränsat men OM det - eller något liknande - plötsligt exploderar i användning så kan bankerna få det hett om öronen. Fortfarande, år 2000, tar det flera dagar att överföra pengar mellan 2 konton, 2 dagar för att sätta in pengar på sitt eget postgirokonto etc. Bankväsendet styrs av glamourfixerade, lata maktgalningar som inte har minsta intresse av att skapa bra betalningssytem, bara "förädla" sin egen förmögenhet. Med webb-baserade, internationella system som e-gold kan man med ögonblicklig verkan transferera medel mellan 2 konton, oavsett var man finns. När brakar banksektorn ihop genom ett plötsligt paradigmskifte?

Mvh
Håkan Gustavsson

 


8 febr. 2000 - Mats Lönnerblad

Hej Camilla!

Tack för Dina uppmuntrande rader.

Etablisemanget gillar inte föreningens hemsida.

Det är därför man stämt Börje Ramsbro/Bankrättsföreningen på så sätt att han inte får bevisa att vi har rätt i våra påståenden i rätten, vilket strider mot Europakonventionens bestämmelser i artikel 10.

Men vi fortsätter enträget vår envisa kamp så länge bankerna tillåts plundra svenska företag när de själva råkar var på obestånd.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen

 


8 febr. 2000 - Camilla Wallius

Fantastiskt profsig websida. Undrar vad etablissemanget sager nar de ser den? Antar att de skalver betankligt nar de dessutom tar del av innehallet.

Camillas Wallius
London

 


27 jan. 2000 - Edward G. Johnsson

Bankvärldens egen "förintelse"

Under 2:a världskriget pågick en etnisk rensning som betecknades som förintelsen, ett brott som dagens samhälle tar avstånd från

Det som då skedde kan beskrivas på flera sätt och har viss likhet med händelser i dagens Europa.

Upprinnelsen var att judar plundrades för att stärka tysklands ekonomi och förmåga att bedriva kriget. Att avliva fordringsägarna och utnyttja judar till slavarbete var ett sätt att stärka statens och storföretagens finanser.

För att pengarna inte skulle kunna återkrävas av fordringsägarna lät man avrätta judar och när dessa avrättats fortsatte man med att avrätta deras anförvanter som uppfattades ha rätt till de avrättades egendom. Förintelsen sågs som en utväg att en gång för alla ta bort alla fordringsägare. Förklaringen är att en död arvinge ställer inga personliga krav på återbetalning.

Under bankkrisen i Sverige plundrades 60.000 friska företag och försattes i konkurs. Konkurserna förintade bolagen och deras ägare berövades möjlighet att erhålla upprättelse för den plundring de utsattes för av bankerna.

Hade Hitler valt att plundra företag såsom man gjort i Sverige under 1990-talet i stället för privatpersoner kunde kanske största delen av judeutrotningen ha kunnat förhindrats. Många judar deltog i plundringen och utnyttjandet av sitt eget folk. Flera judiska företag ökade sina förmögenheter genom att plundra andra judar. Det Hitler med anhang sökte undvika var att betala tillbaka det man plundrat försvarslösa medborgare på.

Edward G. Johnsson
Forskare

 


15 jan. 2000 - Brf Styrelse

Angående inlägg från: Roger Andersson

Styrelsen för Bankrättsföreningen låter frågan gå vidare till Lars Thunell, VD för SEB.

Är det så att SEB lurar sina kunder på samma sätt som när Lars Thunell var VD för Securum och lätt övervinsterna från beslagtagna företag tillfalla Securum under den svenska bankkrisen (1987 - 1993)

Förhoppningsvis uppmärksammar Finansinspektionen och massmedia Lars Thunells och SEBs "smarta" affärsmetoder.

Bästa hälsningar,

Brf Styrelse

 


15 jan. 2000 - Roger Andersson

Hej,

Lurar SE -banken sina kunder?

Jag lade i morse en order om 500 fingerprint cards för 54 kronor. Jag följde aktiekurserna och avsluten minut för minut när ordern lades på förmiddagen och har då sett att ett avslut för "enskilda" gjorts om en hel aktiepost dvs 400 aktier . Hur kan det då komma sig att SE -banken bara redovisar att 100 aktier köpts? Något köp om 100 aktier avslut har vid den aktuella tidpunkten inte gjorts. Är det p g a att kursen ökade så kraftigt att SE-banken manipulerar köpen/avsluten i efterhand, och behåller vinsten själva?

Jag önskar en ordentlig genomgång av detta, och kommer också att ta kontakt med affärsvärlden, stockholmsbörsen och övriga tidningar om SEB försöker tjäna pengar på min bekostnad!

Var vänlig svara så fort som möjligt på detta mail. Jag har som sagt följt avsluten mycket noggrantt minut för minut, och varnar SEB för att blåsa mig på pengar!

mvh,

Roger Andersson

Nedre Fogelbergsgatan 4A
411 28 GÖTEBORG
tel 031 701 79 74

 


31 okt. 1999 - Ture Åström

I ett inlägg dat 20 sept. 1999 föreslog skribenten Göran Eliasson att det bildas en förening för lurade borgenärer för att kunna bemöta bankernas och rättsväsendets ovilja att tillämpa gällande lagar och konventioner i vad som avser civila rättigheter och skyldigheter.
Jag vill med mitt inlägg upplysa alla de som borgat för någon annans lån och där det i låneavtalet även finns en av låntagaren pantsatt säkerhet i form av företagshypoteksbrev som realsäkerhet för lånet finns två mycket sensationella och hemliga domar som utfärdats av Svea Hovrätt och Högsta Domstolen. Se separat rubrik: Har Du borgat för annans lån finns kanske lösningen här?

Ture Åström

 


18 okt. 1999 - BRF Styrelse

Till Edward Johnsson

Betr. SÄPO/Bankregistret
Kopia av registret kan erhållas mot insättning av 500 kr på Bankrättsföreningens postgirokonto:

608 32 56-5
Märk inbetalningen: "Register"

BRF Styrelse

 


18 okt. 1999 - Edward Johansson

Hur får jag information ifall mina affärsvänner i Sverige förekommer bland de 2000 nman som finns upptagna i det olagliga SÄPO/Bankregistret?

Edward Johnsson

 


5 okt. 1999 - Hasse Svensson

Till BRF
För ett tag sedan skrev jag en blänkare om revisorer. Nu är det dags igen och denna gång gäller det svenska språket som kommunikationsmedel mellan kund och bank.

När vi för några år sedan tillskrev en bank och ville ha reda på till vilket belopp en intecknad säkerhet skulle lösas för, erhöll vi svaret att beloppet var generellt.

I vårt vokabulär är belopp lika med penningsumma och kan knappast vara av generell natur. Ärendet hamnade hos tingsrätten eftersom vi inte fick reda på beloppet för att lösa säkerheten. Rådmannen försökte nedlåtande förklara för oss varför beloppet var generellt, men nu inklusive ränta. Beloppet fick vi sent omsider reda på, dock försent eftersom köparen av naturliga skäl tröttnade.

Det borde krävas av alla som sköter kundkontakter antingen det gäller banktjänstemän eller domare, att de skall klara högskoleprovet i ordförståelse. Som det ser ut nu skulle många i de nämnda yrkesgrupperna tvingas ta tjänstledigt ett tag.

Hälsningar

Hasse Svensson

 


25 sept. 1999 - Lennart Strand

Betr. WASA KREDITS LEASING NYTT - Vilka revisorer avses i reklamen?

Alla som får detta meddelande kan vidarebefordra meddelandet till kollegor, vänner och bekanta. Wasa Kredit har i massupplaga sänt ut senaste nytt avseende billeasing men man uppger inte att räntorna är skyhöga. Genom att i broschyren antyda att revisorer förordar Wasas luriga högränteleasing i stafflad form så är informationen snudd på vilseledande. Det går inte att tro att revisorer förordar marginaler på 6% när andra leasingbolag erbjuder en tredjedel så hög marginal.

Kommuner har högst 0,6% i marginal på sin billeasing.

Till
Christer Waldegran, Wasa Billeasing

 

I senaste numret av Nyhetsblad Från Wasa Kredit Billeasing är kontraktsräntan för vanlig leasing avseende Ford Focus 8,49% utgörande en marginal på 5,25%,vilket är alldeles för högt.

Beträffande stafflad leasing - som enligt broschyren "förordas av många revisorer" - är räntan ännu högre för samma bil. Marginalen är drygt 6% och räntan är 9,34%. Detta är ett alldeles för högt ränteuttag. Jag tycker att marginalen som folk skall betala bör högst vara en tredjedel av vad Ni erbjuder.

Jag sänder detta meddelande ut på nätet så kanske man kan låta stafettpinnen löpa vidare genom att sända meddelandet vidare till andra man känner.

Kännedomenom dessa höga ränteuttag kan sålunda komma allmänheten till del.

Syftet med stafflad leasing är bara att försvåra för kunderna att beräkna räntan i kontrakten. Dessutom skall kunderna inte kunna kontrollera vilken ränta man tar ut under leasingtiden så att det går att ta ut ränta "enligt eget gottfinnande", som ett finansbolag uttryckte det.

Frågan man ställer sig är vilken eller vilka revisorer som åsyftas i reklamen.

Tacksam för uppgift om namnen på dessa revisorer.

/Lennart Strand

PS Stafflad leasing är alltså lurleasing som få kan räkna på. Vanlig leasing går att kontrollräkna på Leasingräknaren
DS

 


22 sept. 1999 - Hasse Svensson

Jag har med intresse tagit del av BRF-s hemsida som jag fann av en händelse.

Jag har gått igenom huvuddelen av det digra material BRF presenterar och vad som slår mig är frånvaron av granskning gällande auktoriserade revisorers roll i bankkrisen.

Det är anmärkningsvärt att denna stora grupp ”förtroendemän” så totalt lyckats undandra sig allt ansvar för bankkrisen, dess verkningar och den osunda jakten på immaterialrätter.

Hälsningar

HS

 


20 sept. 1999 - Göran Eliasson

Hej alla borgensmän!

När jag nu upptäckte att det tillkommit fler som blivit lurade till borgensåtagande som Malena Blom vill jag gärna delge mina erfarenheter.
- Jag bestred också kronofogdemyndighetens beslut och målet gick till tingsrätten. Den åtgärden visade sig helt verkningslös eftersom rättsinstanserna aldrig utreder vad som hände innan kreditens godkännande. Kronofogdemyndigheten vinner därför alltid ett sådant mål. Beträffande kronofogdemyndigheten, så ser jag dom bara som en sorts moderna datoriserade knektar. Dom struntar i vad som är rätt och fel.
- Jag överklagade ända upp till HD som dessutom avslog min prövningsansökan. Alla rättsinstanserna beslöt att jag och låntagaren solidariskt skall betala till Nordbanken.
- Överklagandena får man sedan emot sig, eftersom banken trumfar med det faktum att man förlorat.
- Bekräftelse fick jag nu när jag tar fram en skrivelse från Eric af Wetterstedt 20 mars 1991. Han skriver: Avslag från Hovrätten övertrumfar ett positivt utslag från Allmänna Reklamationsnämnden - tyvärr. Eric påpekar också att enda instansen som kan få en ändring till stånd är Högsta domstolen. Han skriver också att det är obefintligt att HD tar upp fallet. Wetterstedt hade rätt. Efter min anmälan till just ARN erhåller jag en skrivelse från en Karin Blomsterberg som skriver: Av handlingarna i ärendet framgår att frågan om Göran Eliassons skyldighet att infria borgensåtagandet redan behandlats av domstol / kronofogdemyndighet. Nämnden kan därför inte pröva tvisten. Faktum är att jag kört huvet i väggen ända sedan 1991.
- Till ARN faxade jag en skrivelse där jag påpekade att dom borde lyfta ut bankdelen ur sin verksamhet, eftersom dom endast tycks klara konsumenttvister.
- Det primära är ju att Nordbanken inte kontrollerat om låntagaren var solvent, dvs om denne har avsikt att betala igen lånet. Ingen skall påstå till mig att en låntagare med 410.002 kr i skatteskulder är solvent. Eftersom rättsinstanserna endast utrett den sekundära delen, dvs den som stipulerar att låntagarens skuld också är min, undrar man ju hur Nordbanken och ARN kan påstå att ärendet är behandlat. Tvisten gäller faktiskt att banken inte kontrollerat med kronofogdemyndigheten. Hur annars kontrollera skulder?
- Carl.Robert Nyström Nordbanken skriver: Banken har företagit sedvanlig kreditupplysning, vilket bl.a innebär att man kontrollerar förekomst av betalningsanmärkningar. Låntagaren hade endast muntligt informerat mig om att hyresmål förorsakat hans betalningsanmärkning. Jag har gång på gång begärt kopia som påvisar just hyresmål, utan resultat. Har i flera veckor sänt fax, med denna begäran. Inget svar. Det existerar tydligen inget hyresmål. Har också begärt förklaring vad Nyström menar med bl.a. Är det månne kronofogdemyndigheten? Jag har hittils blivit utmätt med 28.200 kr.
- Varken dom sk rättsinstanserna, Carl Robert Nyström eller Sven Gustavsson vill kännas vid 2 kap 13 § i bankrörelselagen. Sven Gustavsson har därför inte svarat. Kolla gärna min skrivelse 1 april 1999, Att: Sven Gustavsson. Alla uppgifter finns.
- Vi lurade borde bilda föreningen: L.B.F (Lurade Borgenärers Förening) och fodra att bankerna och rättsinstanserna följer lagarna som alla andra.

Hälsningar

Göran Eliasson.

 


9 aug.1999 - Bankrättsföreningen

Bästa Familjen Blom,

Styrelsen för Bankrättsföreningen har tagit emot underlaget till er tvist mot Nordbanken. Vi anser att banken på ett uppenbart sätt brutit mot sin informationsplikt mot borgenärer. Vårt förslag är att ni redan i dag skriver till bankens informationschef Sven Gustafsson och hör vad Nordbanken avser att göra åt problemet, innan det hinner bli någon juridisk tvist i domstol.

Bästa hälsningar,

Bankrättsföreningen,

Styrelsen

 


8 aug.1999 - Malena Blom

Hej !

Är i färd med att gå i domstol mot nordbanken ang. mit borgensåtagande.

Bifogar mitt bestridande till kronofogdemyndigheten så får ni lite kött på benen vad det rör sig om.

Är på gång att ordna med juridisk hjälp för att ta upp striden

Har ni tips och ideer hur jag skall vinna detta hör av er.

Tack på förhand

Malena Blom

0346-42042 alt. 070-540 74 15

Kommentar från BRF:
Svar kommer efter ytterligare information.

 


9 juni 1999 - TT/Svenska Dagbladet

Ytterligare tio stämmer Nordbanken

Ytterligare tio kredittagare stämde på tisdagen Nordbanken Finans på sammanlagt omkring 800 000 kronor i överdebiterade räntor. Stämningarna är en följd av domen i Stockholms tingsrätt då Nordbanken Finans dömdes att betala tillbaka 45 000 kronor i överdebiterade räntor till Tomas Jansson och hans grävfirma. Bolaget fick också betala rättegångskostnader på 213 000 kronor. Nordbanken Finans har överklagat med hänvisning till att det begicks fel under förhandlingarna och att målet måste göras om.
Enligt Gorm Halberg-Lange, vd på Finansanalys som företräder kredittagarna, är det sammanlagt 45 ärenden som väntar på prövning. -De är ett stort antal finansbolag som är inblandade, men de flesta har valt att göra upp i godo. Nordbanken Finans är det enda bankägda finansbolag i våra ärenden. TT

TT

 


1 juni 1999 - Lars Olsson

Ang Nordbankens skruvade leasingavgifter

Man undrar, vad blir konsekvensen, skadestånd, återbetalning? Kan Nordbanken finans bli dömda som skyldiga i fall där deras avgifter varit tungan på vågen i konkurserna?

Vad gör rättsväsendet, om jag eller nån annan företagare var dömda så skulle fogden rätt snabbt knacka på, vad händer i detta fall? Är det inte rentav ett brott, t o m ett uppsåtligt sådant, kan staten sitta kvar som ägare i detta fall? O S V frågorna är många men vad händer?

MVH Lars Olsson

 


30 maj 1999 - Lars-Ove Nilsson

FöreningsSparbanken i Askersund använder sig av en känd fastighetsmäklare med många konkurser bakom sig. Han använder sig av en bulvan i svåra områden. Inbördes trissar de upp taxeringsvärdet!

Lars-Ove Nilsson

 


20 maj 1999 - BRF Styrelse

Till Sofie S. Reed

Sänd oss mera information om Ditt fall så återkommer vi med våra synpunkter. Skicka Ditt material via fax 08 25 55 75

BRF Styrelse

 


20 maj 1999 - Sofie S. Reed

Hej,

Mitt namn är Sofie Swedjemark Reed. Jag är sedan 12 år tillbaka bosatt i Minneapolis, USA men född och uppvuxen i Ludvika, Dalarna.
Jag skriver till Er därför jag behöver hjälp med att reda ut en skuld jag har till Nordbanken. Jag vet inte vem man vänder sig till för att få råd om detta, ej heller vet jag vad jag har för rättigheter. Kan Ni hjälpa?

Med Vänliga Hälsningar,

Sofie S. Reed

 


20 maj 1999 - Lennart Strand

På Aktuellt denna kväll fanns ett inslag om Nordbanken Finans. Inslaget avsåg överdebiteringar av leasingavgifter.

Stockholms Tingsrätt slog fast att Nordbanken Finans överdebiterat kunden och att NB inte följt förändringarna av det allmänna ränteläget.

En sak är nu säker. I Stockholms tingsrätt har man bevisat att förändringarna av Nordbanken Finans leasingavgifter inte har motsvaras av förändringarna av ränteläget.

Med vänliga hälsningar

Lennart Strand

lennart.strand@onexeno.se

 


17 maj 1999 - Börje Ramsbro

Till Håkan Gustavsson

Tack för alla Din synpunkter. Självfallet kommer vi i den kompletterande inlagan att trycka extra på just de problemställningar som Du påtalar.

Mvh/Börje Ramsbro

 


17 maj 1999 - Håkan Gustavsson

Ett centralt tema i tingsrättens dom mot Börje Ramsbro var den påstådda sökfunktionen på Börjes hemsida. Jag skrev om detta 20 april här på klotterplanket.

Nu har jag läst advokat Percy Bratts inlaga till hovrätten. Tyvärr måste jag säga, att jag tycker Bratts inlaga på denna centrala punkt är lika usel som tingsrättens dom. Bratt visar klart att han inte har en aning om ämnet. Det bådar synnerligen illa inför fortsättningen. För mig är det rent obegripligt att först tingsrätten och sedan Börjes säkerligen välbetalda ombud behandlar denna centrala punkt på ett skrämmande amatörmässigt sätt.

Jag noterar att Percy Bratts annonserar bl a kompletterande teknisk bevisning senast 29 maj. Jag hoppas verkligen att han tills dess tar förnuftet till fånga och skaffar sig sakkunnig hjälp som undanröjer de amatörmässiga, tekniska grodor han gjort sig skyldig till i den aktuella inlagan till hovrätten. Annars är det upplagt för nya besvikelser.

Arme Börje!

Håkan Gustavsson

 


15 maj 1999 - Alf Susaeg

En definition av begreppet Godtycke.

Den som vill ha en uttömmande - och skrämmande - definition av begreppet Godtycke och ett samtidigt porträtt av den svenska maktelitens främsta hantlangare i den pågående yttrandefrihetsdebatten, kan lyssna på Ekots Lördagsintervju med Ulf Widebäck, generaldirektör för Datainspektionen.

Intervjuen sändes i P1 den 15 maj 1999 kl 13.05 och 19.03 och finns tillgänglig på Internet under adressen - http://www.sr.se/ekot/intervju/index.htm

Alf Susaeg

 


14 maj 1999 - Björn Ehnberg

Det är väl ingen som gör gällande att yttrandefriheten i någon situation ska vara obegränsad. Tvärtom, en förutsägbar reglering är antagligen vad alla önskar. Vad som idag gäller på Internet vet ingen (med några få undantag, se nedan). Därför är det väl vårdslöst att som Daniel Aldhagen (28/4) hävda att "de allra flesta som framför åsikter eller uttalar sig i olika sammanhang berörs nämligen inte alls av de begränsningar av denna som idag kan göras genom lag och deras yttrandefrihet är inte på något sätt hotad". Vore det så skulle vi knappast behöva vare sig Tryckfrihetsförordningen (TF) eller Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Så fort namn nämns på t.ex. Internet kan det nämligen bli fråga om brott mot datalagen eller PuL, oavsett vad som sägs. Starkare än så är inte Regeringsformens skydd för yttrandefriheten. Och vad som är missbruk av densamma förbehåller sig tydligen Datainspektionen rätten att avgöra från fall till fall. Ett rimligt önskemål vore annars att Internet kunde omfattas av samma skydd som tryckta skrifter, vilket innebär

 

  • Censurförbud
  • Särskild rättegångsordning
  • Bestraffning enbart enligt TF:s regler

Men detta gäller som sagt enbart tryckta skrifter. För elektronisk publicering gäller på motsvarande sätt Yttrandefrihetsgrundlagen. Webb-sidor skyddas inte av denna annat än i två speciella fall. Båda är kopplade till att man samtidigt ger ut en periodisk (minst 4ggr/år) tryckt skrift. Den sk. bilageregeln ger då utgivaren rätt att i oförändrad form publicera den tryckta skriften på Internet under grundlagsskydd. Den sk. databasregeln ger då vissa publicister (sk. "traditionella massmedieföretag") rätt att driva grundlagsskyddade webb-platser utan att skrift och webb-plats behöver överensstämma. Det är allt. Tilläggas ska också att ingen riktigt verkar veta vad som är ett traditionellt massmedieföretag, om det inte är fråga om Bonniers, Stenbecks eller Hjörnes imperier.

Det hade varit relativt enkelt att låta dem som ville, anmäla ansvarig utgivare och få grundlagsskydd för sina webb-sidor. Det föreslog också Mediekommittén (SOU1997:49), något som regeringen viftade bort i propositionen 1997/99:43. Skälet skulle vara att frågan behövde utredas mer, trots att mediekommitténs förslag var väl utrett och underbyggt. Det är mot bakgrund av detta som jag, i alla fora där jag får komma till tals, hävdar att debatten om PuL är felfokuserad - det är grundlagsskyddet av yttrandefriheten saken gäller. Vad yttrandefrihet är i Sverige, när den väl tillämpas, finns det en ganska stor samsyn om. Det är heller inte så lätt att vinna ett förtalsmål, vilket naturligtvis målsägaren i Ramsbro-målet insåg. Därför valdes som sagt det alternativa upplägget med ett datalagsåtal. Reglerna för vad som är missbruk av tryck- och yttrandefriheten är f.ö. desamma i Brottsbalken, TF och YGL (förutom förtal, bl.a. också hets mot folkgrupp och barnporr). Bara med det undantaget att TF och YGL gäller före speciallag, vilket inte Brottsbalken gör. Till skillnad från Aldhagen tror jag också att de flesta svenska debattörer väl känner till detta.

För yttrandefriheten är det utomordentligt viktigt att BRF:s hemsida inte tystas av Datainspektionen och domstolarna på detta sätt. Därför vädjar jag till BRF att i fortsättningen söka ställa sig under det knapphändiga skydd YGL idag ger. Annars tror jag nämligen att Datainspektionen kommer igen med nya förelägganden eller åtal, som effektivt stryper verksamheten (förutom att någon i BRF, efter godtyckligt val straffas, förstås). Jag är heller inte alls säker på att vare sig Svea Hovrätt eller Högsta Domstolen klarar av att fria Börje Ramsbro. I första hand råder jag därför BRF att försöka tillämpa databasregeln. Om inte det hjälper måste bilageregeln tillgripas. Hur det ska gå till har jag försökt beskriva i min debattartikel på www.pul.nu.

Björn Ehnberg

 


28 april 1999 - BRF Styrelse

Till Daniel Aldhagen

Med all yttrandefrihet följer självfallet ansvar och respekt för den personliga integriteten. Den som missbrukar yttrandefriheten straffas enligt,

BrB 5 Kap. Om ärekränkning

Förtal
"Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.

Var han skyldig att uttala sig eller var det eljest med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, skall ej dömas till ansvar."

Klotterplanket på Bankrättsföreningens hemsida är till för ocensurerat gemäle för att säkra den enskildes rätt att bemöta oberättigad kritik.

BRF Styrelse

 


28 april 1999 - Daniel Aldhagen

Så ni anser alltså att i denna artikel av EKMR kan man tolka in ert uttalande av den 25 april som lyder "Den grundlagsskyddade yttrandefriheten säger att allt som man kan stå för bör också vara tillåtet på Internet."?

Detta var en extremt extensiv och fantasifull tolkning. Jag vill även påminna om p. 2 i Art. 10 som stadgar att "[e]ftersom utövandet av de nämnda friheterna medför ansvar och skyldigheter, får det underkastas sådana formföreskrifter, villkor, inskränkningar eller straffpåföljder som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till... förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral eller för annans goda namn och rykte eller rättigheter...".

Jag är av den uppfattningen att för att ge människor en ärlig chans till ställningstagande beträffande frågor som rör begränsning av yttrandefrihet, så bör man i största möjliga mån lyfta fram hela den lagstiftning och eventuellt praxis som finns på området. Det är vanskligt att plocka en regel här och en där, utan att samtidigt ange vilka begränsningar som generellt görs från dem.

Som jag skrev i mitt tidigare inlägg så används termen flitigt för att ge legitimitet åt annars straffbelagda handlingar i form av t ex hets mot folkgrupp eller förtal. Därför är det olyckligt att det är så enormt "inne" på Internet att kräva yttrandefrihet hit och dit. De allra flesta som framför åsikter eller uttalar sig i olika sammanhang berörs nämligen inte alls av de begränsningar av denna som idag kan göras genom lag och deras yttrandefrihet är inte på något sätt hotad.

Daniel Aldhage

 


27 april 1999 - BRF Styrelse

Till Daniel Aldhagen

En ledtråd för yttrandefriheten finns i Europkonventionen Artikel 10:1 - "Envar skall äga rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att mottaga och sprida uppgifter och tankar utan ingripande från offentlig myndighet och oberoende av territoriella gränser".

Konstigare än så här är det inte.

BRF Styrelse

 


27 april 1999 - Daniel Aldhagen

I vilket lagrum har ni lyckats tolka in detta? Av att följa den debatt som går på Internet så är min uppfattning att de allra flesta personer som yttrar sig har inga som helst juridiska kunskaper och slänger sig med termer som yttrandefrihet hit och dit utan att alls förstå innebörden av denna rättighet. Yttrandefriheten är något vi skall vara stolta över och det är värt all kraft att bevara denna. Därför måste vi alla samtidigt se till att den inte missbrukas. Missbruk av denna är enligt min uppfattning t ex förtal, personangrepp, hets mot folkgrupp och andra, ofta brottsliga, handlingar som man vill ägna sig åt. Allt i yttrandefrihetens namn. Slutligen, att säga att något bör vara tillåtet bara för att den som utför det kan stå för det är väl ändå inte speciellt klipskt? Jag får t ex inte sno grannens gräsklippare bara för att jag senare kan stå för det.

Daniel Aldhagen

 


25 april 1999 - BRF Styrelse

Till: Daniel Aldhagen

Den grundlagsskyddade yttrandefriheten säger att allt som man kan stå för bör också vara tillåtet på Internet.

BRF Styrelse

 


25 april 1999 - Daniel Aldhagen

Är det bara jag som ser en poäng i att "allt" inte skall vara tillåtet på Internet?

Daniel Aldhagen

 


24 april 1999 - BRF Styrelse

Hej Zenon!

Börje Ramsbro är icke dömd enligt PUL-lagen utan efter den gamla datalagen från 1973. Enligt domslutet har Börje Ramsbro upprättat och fört ett dataregister genom den s.k. "Skampålen".

Börje Ramsbro är icke dömd för innehållet på hemsidan varför detta är ointressant.

För övrigt hänvisar BRF till rubrikerna under Yttrandefrihet på Internet.

Mvh
BRF Styrelse

 


24 april 1999 - Zenon Panoussis

PUL och andra galenskaper

Hej

Jag har retat mig på PUL ända sedan jag fick höra talas om den och domen mot dig gör inte saken bättre. Jag tycker att det är dags för mig att aktivt göra något åt saken. Om du skulle vilja zippa ned och e-maila hela din urspungliga sajt (med namn och allt; den versionen alltså som du dömdes för) till pirta@flashback.net , vore jag väldigt tacksam. Eftersom jag själv befinner mig utomlands är det inte lämpligt att du mailar sajten till mig.

Hälsningar,
Zenon Panoussis

 


21 april 1999 - Roine Nilsson

Ang. Datalagsdommen mot Börje Ramsbro

Ett html dokument utan hyperlänk??

Märkligt , hur kommer man då hit! -- Om det inte fanns ett dylikt, så fanns inte Internet.

Påsarna i tingsrätten, "som Håkan Gustavsson sa" menar tydligen att internet numera är kriminaliserat och alla som har en hemsida är kriminella. Inkluderar det även Regeringen Rosenbad måntro! eller har dom tillstånd av DI att ha hyperlänkar?

Så beter sig makten och tystnad råder

Hälsningar

Roine Nilsson

 


20 april 1999 - Håkan Gustavsson

Lisa Andersson-Pettersson skrev för några dagar sedan om kronofogdemyndigheten. Visst, myndigheten är tätt befolkad av människor med tydliga personlighetsstörningar, sådana som i en annan tid i ett annat land skulle verkat som lägerknektar och liknande smutsjobb.

Men frågan är om de är de verkliga bovarna. Man kan fråga sig varför banker och finansbolag inte inser när slaget är förlorat. Man vägrar godta kraftiga nedskrivningar av belopp även om det är uppenbart att den skuldsatte aldrig kan betala tillbaka. Man föredrar att inte få in en krona, och tvinga den skuldsatte att leva i en svartekonomi, framför att inse att man en gång gjorde en miss, godta ett mindre belopp, och gå vidare. En förklaring är kanske att det är tjänstemän som handlägger allt. De bryr sig givetvis inte om optimala lösningar för ägarna. De slår bara vakt om sina egna jobb: ju fler ärenden desto säkrare position.

Håkan Gustavsson

 


20 april 1999 - Håkan Gustavsson

Till Börje Ramsbro

Fint att Du lade ut en demoversion. Den bekräftar mitt minne till 100%. Påsarna i tingsrätten skrev: "Om man sedan skrev in personens namn i en ruta, fick man genom en sökfunktion fram de ställen i artikeln där personen omnämns." Det är ju - med förlov sagt - en förbannad lögn! Där fanns ingen ruta, det fanns överhuvudtaget inget ställe att skriva in någons namn och man fick inte fram några ställen i någon artikel. Tre fel av tre möjliga. Det är ju rent skrämmande att tingsrätten inte ens bemödat sig om att sätta sig in i fakta. Så blev domen som den blev.

Det är klart att det inte fanns någon sökfunktion. Men det är ju samtidigt fullkomligt solklart vad som hänt. Du skriver på den aktuella sidan: "Siffran efter namnet hänvisar till antalet rubriker i vilket namnet förekommer. Namnet kan sökas i aktuell rubrik med sökfunktionen - Find, skriv t. ex. Erik eller Andersson och därefter kommandot - Sök nästa." Du hänvisar till funktionerna i tittarens egna läsare! Som är installerad hos honom / henne! Av honom / henne! Och som Du inte har minsta inflytande över! Och - observera! - där databehandlingen sker hos honom / henne lokalt! Men supernollorna i de "rättsvårdande myndigheterna" har missförstått alltihop. De trodde Du hade skapat ett söksystem! Man vet inte om man skall skratta eller gråta.

Inför förhandlingen i hovrätten måste Ni vara övertydliga på denna punkt. Ta in en "dataexpert" med pedagogiska talanger, de grånade eminenserna i hovrätten är säkerligen inga tekniska snillen heller. Gör klart för rätten var databehandlingen sker under sökningen. Domen visade ju klart att tingsrätten menade att det var den påstådda sökfunktionen som gjorde Din sida till ett dataregister. Kan Ni visa att de dömande skräpjuristerna inte fattat vad det handlat om så kan ju utgången bara bli en.

Med tingsrättens resonemang blir ju alla Internetsidor dataregister eftersom alla kan avsökas efter namn om tittaren har en läsare försedd med sådana möjligheter.

Om nu hovrätten försöker rädda tingsrättens anseende genom att gå på samma linje, så återstår ju bara Dina hyperlänkar, från namn till artikelsida, för dem att ta till. Men även vad gäller hyperlänkarna sker länkningen till nästa sida i tittarens läsare, inte på Din server. Dina a href - taggar är ju bara en modern motsvarighet till bokens litteraturanvisningar. Lika lite ett dataregister som domarens kalsonger.

Kom igen, det här fixar Ni!

Håkan Gustavsson

 


19 april 1999 - Börje Ramsbro

Till Håkan Gustavsson

För ytterligare kommentarer från Dig har jag lagt ut en demoversion av "Skampålen" med "förteckning" över styrelsen samt Ditt namn.

Kan Du finna att "Skampålen" är ett alfabetiskt personregister för automatisk databehandling?

Tacksam för Dina och andras synpunkten när vi nu skall gå vidare till nästa instans för att bevara yttrandefrihet och deomkarti på Internet.

Börje Ramsbro

 


19 april 1999 - Håkan Gustavsson

Rättsrötan fräter vidare. Nu senast i domen mot Börje Ramsbro.

Domen följer det vanliga mönstret, med en massa totalt ovidkommande pladder och i stort sett avsaknad av verkliga domskäl.

Domen slår fast att att personregister uppstod genom "sökfunktionen" på webbsidan? Jag trodde jag hade ganska bra minne, men jag minns ingen "sökfunktion". Det står: "Om man sedan skrev in personens namn i en ruta, fick man genom en sökfunktion fram de ställen i artikeln där personen omnämns." Är detta sant överhuvudtaget? Fanns det någon sökruta? Rent datatekniskt är det ju inte helt okomplicerat att konstruera en sådan funktion som visar multipla träffar. Jag undrar om SMN verkligen hade en sådan funktion. Eller om det tingsrätten amatörmässigt försöker beskriva är ett system av hyperlänkar, som saknar "ruta" och där givetvis bara en träff i taget är möjlig. Jag kanske minns fel. Kan Börje Ramsbro eller någon annan klara ut den här punkten?

Tingsrätten tar inte ringaste hänsyn till att "personregistret" togs bort så snart DI meddelat att de ansåg att detta var ett olagligt personregister. Det är ju upprörande - och förmodligen felaktigt - att detta inte ens beaktats vid straffmätningen.

Till sist: Börjes advokat hade ägnat 1,5 vecka åt detta unika mål av stor principiell betydelse, med förgreningar till EU-rätten bland annat: för att tala med Börje, sätta sig in i fakta, sätta sig in i tillämplig lag mm, planera försvaret, genomföra förhandling, restider etc. 1,5 vecka ansåg politrukerna i tingsrätten vara för mycket. Själva har de serverats material från en åklagare som sysselsatt polis, datainspektion (i flera vändor) och justitiekansler i ärendet, samt från Börjes advokat. Och sedan tagit någon månad på sig för att tänka till. För staten gäller inga begränsningar, det är bara att rekvirera mer skattepengar. Individen däremot skall hållas kort - rättstryggheten får inte kosta. Så har vi mycket riktigt en växande skara människor som dömts och senare fått upprättelse i detta land.

Till slut: vilka dömde i detta mål och vilken partitillhörighet har politrukerna?

Håkan Gustavsson

 


17 april 1999 - Peter Travis Don't let the bastards get you down!!

Citizen of the mother of democracies Great Britain. When will Sweden get a legal system?

Pete

 


17 april 1999 - Christian Knudsen Hej !

Jag tycker att det är åt helvete fel med den nya datalagen.

Stå på dig !!!

/ Christian

Kumla

 


16 april 1999 - Lisa Andersson-Pettersson

VISSA kronofogdemyndigheter i SVERIGE är jävligare än andra.

Jaga de som sitter bakom skrivbord o stjäl miljoner, ej ARBETSLÖSA (el fattiga) som kreditbolagen lurade för 10-25 år sen !!!! (gdk av betföreläggande PRIVATPERSON som är mkt mer än 10 ÅR !! tillämpas (OLAGLIGEN) av kfm (dock ej GBG) trots vilande etc.

(för MORD är preskibationstiden 25 år) övrigt 2-10.

Lisa And-Pettersson.

 


13 april 1999 - Mats Lönnerblad

Göran Eliasson har skrivit till klotterplanket och påmint om att han fortfarande inte fått något svar från informationschefen Sven Gustafsson på Nordbanken beträffande sitt borgensåttagande.

Eftersom styrelsen heller inte fått något svar från Sven på Nordbanken hur det går till när Nordbanken godtyckligt sade upp krediterna för 10.000-tals företagare under finanskrisen ( 1987- 1993 ) ställer vi en två enkla frågor till Finansinspektionen, Nordbankens informationschef Sven Gustafsson och till Konsumenternas bankbyrå som vi är tacksamma om ni omgående vill besvara. Frågorna handlar om etik, moral och skadeståndsskydlighet.

Vad avser borgensåttaganden anser styrelsen att det är banken plikt att ta reda på om låntagaren kan fullfölja sina låneåttaganden. Gör inte banken detta har banktjänstemannen begått tjänstefel. Denna plikt innefattar självfallet också att varna borgenärer att skriva på borgensförbindelser för låntagare, som tidigare grovt brustit i sina låneåtaganden eller har stora skatteskulder.

När det gäller uppsägning av krediter mot både företagare och privatpersoner anser styrelsen Bankrättsföreningen att det är bankerna plikt, att innan uppsägning av krediter som sker under löpande avtalsperiod, undersöka om säkerheterna de facto har försämrats. Gör inte banken detta, blir banken skadeståndspliktig mot kredittagaren för den skada som åsamkas honom och eventuella borgenärer när krediterna sägs upp. Banken har i så fall gjort sig skyldig till svikligt förfarande, som är skadeståndsgrundande.

Styrelsen för Bankrättsföreningen är tacksam för kortfattade och precisa svar från Finansinspektionen, Konsumenternas Bankbyrå (där Konsumentverket ingår) och Nordbanken. Uteblir svaren visar detta att vare sig Nordbanken eller de organistationer som säger sig företräda enskilda och allmänna intressen inte tar sina uppgifter på allvar, utan bara finns för att stödja bankernas intressen, mot företagare och privatpersoner.

Stockholm den 13 april 1999

Mats Lönnerblad
Ordf.Bankrättsföreningen

 


11 april 1999 - Björn Danielsson

Apropå den svenska datalagen:

Jag kan inte påminna mig om ett enda fall under de åren Datainspektionen har existerat som den faktiskt har gjort nytta för svenska folket. Datainspektionen tycks enbart vara en övning i byråkrati och regelraseri, och en födkrok för inkompetenta tjänstemän.

För att ge lagens skydd åt människors personliga integritet så räcker det med att man reder ut vilka specifika personuppgifter som har så stort skyddsvärde att de inte får lämnas ut utan personens explicita tillåtelse. Att röja sådan information ska sedan behandlas lika oavsett om datorer eller Internet är inblandade, eller om det görs via fax, muntligt, eller ristat i sten.

Exempel på sådana uppgifter är sjukjournaler, personliga koder, hemtelefonnummer, m.m. Det som står på Bankrättföreningens hemsida hör knappast dit.

Datainspektionen är fullständigt onödig anser jag, liksom hela dess verksamhet.

Björn Danielsson

 


10 april 1999 - Mats Lönnerblad

Bäste Thomas!

Självklart borde Sparbanken Syd hört av sig till dig redan när ägaren till fastigheten inte längre kunde göra rätt för sig, eftersom du är borgensman. Ring konkursförvaltaren och hör varför han inte varit i kontakt med Dig när han sålde fastigheten och ta reda på alla omständigheter kring hur fastigheten såldes.

Det händer inte sällan att fastigheter säljs under marknadsvärdet och då är det konkursförvaltaren som har begått tjänstefel. Tyvärr togs tjänstemannaansvaret bort redan 1976, varför det är svårt att åtala konkursförvaltare som slarvar. Myndigheterna skyddar gärna sig själva i sådana här ärenden och låter den enskilde individen komma i kläm.

Hör gärna av Dig igen när Du fått fram alla uppgifter.

Bästa hälsningar.

Mats Lönnerblad
Ordf. Bankrättsföreningen

 


10 april 1999 - Thomas Svensson

Hej

Efter en konkurs där det även ingick en fastighet har Sparbanken Syd sålt fastigheten genom exekutiv auktion. Det brev jag fått ifrån banken är ett kort meddelande att jag senast den 22-2-99 skall inbetala borgen på 79 000kr. Jag har aldrig blivit erbjuden att köpa tillbaka fastigheten ej heller har jag fått någon som helst uppgift om köpeskillingen eller när fastigheten såldes.
Kan detta vara riktigt?

Med vänliga hälsningar

Thomas Svensson
Gamlegård 58 Borrby
0411-20426

 


7 april 1999 - L Engström

Hej BRF!

Fick Er sida från Per-Olov (Boven) och man tror inte det är sant vad som försiggår här i Svedala . Vården är skit , Skolan , tryggheten för dom äldre som byggde Sverige är skit, och så jagas alla privata företagare.

Jag läste även om Investia-affären och stämmer den ja då börjar det att bli otrevligt .

Hälsning L Engström

 


1 april 1999 - Göran Eliasson

Till MeritaNordbanken

Att: Sven Gustafsson

 

Hjälp!

Jag har försökt komma i kontakt med Nordbanken på olika sätt.

Har inte fått något svar. Det gäller mitt borgensåtagande, 1989 åt min ungdomskamrat Urban Wendel.

Har försökt få till stånd betalningsuppgörelse med en Wolfgang Maschinsky på Nordbanken här i Göteborg. Han har vägrat och hänvisat till att det flyter in mer pengar via kronofogdens utmätning. Det har han yttrat telefonledes till min budgetrådgivare Agneta Stevander.

Jag har påpekat för Maschinsky att det som en Louise Öhman på inkasso hänvisat till, dvs ett hyresmål huvudgäldenären hade1986, var något denne hänvisat till mig muntligt. Detta skulle då föranleda behov av borgen.

När jag nu kollar kronofogdens fältregister finns det inget sådant mål registrerat. Då undrar jag var i vilka andra register hyresmålet i så fall finns registrerat?

Låntagaren Wendel kan ha varit så slipad att han själv hänvisat till borgensman utan att krav ställts på sådan. På så vis kunde han få Kerstin Karlsson att strunta i kontroll. Wendel visste ju att han hade skatteskulder på 410 002 kr.

Det ser faktiskt ut som att Louise Öhman hänvisat till något ingen har sett. Hon skriver dessutom att varken skatteskulder eller bötesmedel ger upphov till betalningsanmärkning. Fodrar bankerna verkligen att den som blir tillfrågad om att gå i god för någon skall ringa till kronofogdemyndigheten och fråga om ens bästa kamrat har skatteskulder? Jag visste inte ens vid den tidpunkten '89 vad Wendel hade för födelsenummer.

Har via e-mail flertal gånger till Maschinsky bett om dokument från '86 som påvisar hyresmål. Det har inte hamnat något sådant i min brevlåda, vilket betyder att det inte existerar.

Jag har inte blivit informerad av Nordbanken överhuvudtaget om vad borgen innebar.

Låntagaren höll givetvis tyst om sina skatteskulder. Det enda som hände var att Kerstin Karlsson ringde till mig och frågade om det var ok.

Det ser ut som att jag är tvungen att stämma Nordbanken. Jag har nu haft detta helvete i

9 år. Kronofogden mäter nu ut av min lön 1600 i månaden. Jag kan ordna med skuldsanering hos kronofogden, men då har jag väl förbundit mig att betala på huvudgäldenärens banklån? Denne kan då anse sig att ha lyckats med sin blåsning?

Jag är inte speciellt insatt hur jag skall bete mig i denna situationen, men det vet ni.

Det hjälper knappast heller att knyta näven i byxfickan.

Ärendet heter: 30538148020 /NB Inkasso 847681E

 

Postadress: Box 7017, 402 31 Göteborg. Tel: 031-7716189. Internet: www.nb.se .

Wolfgangs E-post: WOLFGANG.MASCHINSKY@MEMO.NB.SE

Känner ni någon bra advokat här i Göteborg? Kan ni påverka Mascinsky?

Han ignorerar mig fullständigt och nonchalant. Vad fa´n skall jag göra? Orkar snart inte mer av detta helvete!

Göran Eliasson

Dr Westrings gata 2 e
413 24 Göteborg Sverige
Tel: 031 412056
E-mail arb: eliasson@arch.chalmers.se E-mail bostad: geli@privat.utfors.se

 


17 febr. 1999 - Thomas Blockstrand

Mycket matnyttyg läsning dock skulle det ge mer samt ge möjlighet till att gå vidare samt ge tillbaka mera bidrag om det i hemsidan hänvisade till aktuella lagar & paragrafer (inte bara klartext)

Bara en synpunkt

/Thomas

 


16 febr. 1999 - L-O Nilsson

Ang. FöreningsSparbanken

Ovan nämnda bank tillämpar att de som står i deras kundregister går före vid traditionellt anbudsförfarande. Har vid ett antal tillfällen kunnat kontrollera med köpare i efterhand och fått det bekräftat.

Ett annat sätt som tillämpas är att man försöker höja priset mot en fiktiv spekulant. I klartext man har ingen mer tilltänkt köpare - men försöker ändå ge sken av att det finns någon.

L-O Nilsson

 


5 febr. 1999 - Håkan Gustavsson

Under mitt surfande träffade jag på något som heter "Konsumenternas Bankbyrå". Det låter väl bra? Ända tills man läser att en av ägarna är Bankföreningen, dvs bankerna. Hur skamlös och vilseledande får man vara vid sitt namnval?

Första punkten under "Aktuellt" på webbsidan lyder: "Semestern står för dörren. Här får du svar på dina vanligaste bank- och försäkringsfrågor i anslutning till semesterresan." Semestern?! 1998 alltså! Snacka om förakt mot läsarna!

Håkan Gustavsson

 


5 febr. 1999 - Håkan Gustavsson En banktjänsteman på Nordbanken har spelat bort 300 miljoner. Fifflet har pågått närmare ett år. Kring detta har det blivit ett herrans liv och ledningen för Nordbanken visar upp låtsat bekymrade miner. Vilket vämjelikt skådespel! 300 miljoner är väl ingenting! Nordbanken spelade bort 60.000 miljoner i början på 90-talet och knäckte tiotusentals småföretag med hundratusentals anställda när man ända var igång. Och skattebetalarna fick lösa ut speldårarna. Och dessa har varken haft vett att be om ursäkt eller städa upp bland de ansvariga. Släpp den häktade bankfifflerskan fri, ge henne en ordentlig fallskärm och sätt henne i styrelsen för banken. Då hamnar hon bland gelikar!

Håkan Gustavsson

 


29 jan. 1999 - Håkan Gustavsson Bara en liten fundering kring åtalet mot Börje.

Om jag inte minns alldeles galet så avvecklade dåvarande "Stiftelsen mot Nordbanken" sin s k skampåle när de av Datainspektionen uppmärksammats på att sagda myndighet betraktade "skampålen" som ett personregister. Att i det läget slösa bort skattebetalarnas pengar genom att väcka åtal mot den som redan frivilligt efterlevt myndighetens anvisningar verkar ju sinnessvagt och ansvarslöst. Efter detta är det solklart att åklagarnas ständiga litanior om brist på resurser är en ren och skär lögn.

Jag hoppas Börjes advokat kommer ihåg den här aspekten.

Håkan Gustavsson

 


29 jan. 1999 - Lennart Strand Alla kan sänka kostnaden för leasing. Använd leasingräknaren!

Finansbolagen har år efter år överdebiterat sina kunder när det gäller leasingavgifter. Kunderna har naturligtvis litat på att finansbolagen lojalt och konsekvent följt ränteutvecklingen. Så har dock inte varit fallet. I anslutning till processer har mångmiljonbelopp återbetalats till leasingkunderna.

Finansbolagen har tagit chansen att höja marginalen så fort som leasingkunderna inte haft möjlighet att kontrollera ränteuttagen i de annuitetsbelopp som kunderna betalat. Nu har vi gjort en leasingräknare som finns tillgänglig för alla. Var och en kan kontrollera den bakomliggande räntan i ett leasingkontrakt. Syftet är att finansbolagens marginal avseende bilar och datorer inte skall behöva överstiga 1,75% när det gäller normala leasingkunder. När det gäller kommuner skall marginalen inte behöva överstiga 0,60%. Att använda leasingräknaren är gratis i enlighet med Internets grundtanke att allt skall vara öppet för alla utan kostnad. Dessutom har vi lagt ut räntenoteringar sedan 1985, vilket också kan användas av alla helt utan kostnad. Adressen är http://www.inovo.se

Hälsningar

lennart.strand@onexeno.se

 


27 jan. 1999 - Mats Lönnerblad Till Göran Eliasson

Med anledning av att vi är åtalade för brott mot Datalagen till följd av de uppgfiter vi lämnat på vår hemsida, kan vi tyvärr inte lämna ut Din fråga. Men svaret får Du ändå som begärt.

BRF Styrelse

Bäste Göran!

Tyvärr förhåller det sig fortfarande på så vis att Nordbanken fortfarande vare bryr sig om att undersöka hur det förhåller sig med kredittagarens ekonomi, både när man godkänner en borgensman eller tar tillbaka utlovade krediterlöften. Samme sak gäller vid uppsagda krediter.

Nordbanken tar inte reda på om låntagaren är solvent, utan förlitar sig i stället på att borgenären är solvent. Detta trots den ovillkorliga skyldigheten, i enlighet med banklagen, undersöka låntagarens ekonomi innan lån beviljas. Mitt förslag är att Du först skriver och frågar informationschefen på Nordbanken, Sven Gustafsson, vad Du skall göra i detta ärende. Använd gärna vårt klotterplank. Sven brukar ibland, när han är på humör, svara på inlägg på klotterplanket.

Sedan Du fått Svens svar, eller om han inte brytt sig om att svara efter ett tag, är Du välkommen att ta kontakt med mig på nytt så vi kan diskutera lämplig åtgärd.

Att Högsta domstolen ( HD ) inte beviljar prövningstillstånd i Ditt ärende beror på att HD frågar banken hur justitieråden skall agera. I många ärenden använder HD t o m bankerans egen organisation som remissinstans. Detta förklarar också varför Sven Gustafsson så sällan brukar svar på kunderna klagomål vare sig i brev till Nordbanken eller på vårt klotterplank.

Bästa hälsningar

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen

 


14 jan. 1999 - Alf Susaeg

Ang Finanstidningens artikel "PUL: En kalkonartad lag"

MYCKET BRA - Anders R Olsson!

INTE bra - rent av skrämmande - är bristen på Anders R Olssonar för övrigt i det här landet.

Alf Susaeg

 


9 jan. 1999 - Håkan Gustavsson

Tack Jonas Lind för ett bra inlägg. Sant till 100%.

Ni har väl inte missat "Vår grundade mening" på lördagsmorgonen (repris på torsdag)? Där kom Börje Ramsbro till tals. Liksom Håkan Nordqvist som anmälde Börje till polis och datainspektion.

Några saker har etsat sig kvar från programmet:

Håkan Nordqvist fick frågan varför han inte anmält Börje Ramsbro för förtal. "Man får stå ut med den här typen av påhopp i Sverige" löd svaret. Sanningen är väl snarare, att Nordqvist ville undvika en förtalsprocess som ju automatiskt skulle medföra att sanningshalten i Börjes påståenden skulle synas.

En kompetent jurist, Anders Björngren, deltog också i programmet. Han visade övertygande hur Sverige övertolkat EU:s direktiv. Men han satte också fingret på en viktig punkt som jag också funderat över: hur kan man åtala någon för en lag som redan är överspelad? Datalagen ersätts av PUL och enligt straffrättsliga principer så kan man inte dömas för något som var brott igår men inte är det idag.

Allt centreras därmed ånyo kring PUL och dess eventuella laglighet.

Åklagare Begström hade avböjt att delta i programmet. Det kan man förstå. Hon kommer att få det hett kring öronen.

Men Jonas Lind har alltför rätt: samhället väljer sina hackkycklingar med omsorg.

Det blir i sanning en spännande fortsättning på detta åtal!

Håkan Gustavsson

 


8 jan. 1999 - Alf Susaeg

Nordbankens falska miljonkrav

Våren 1987, då jag var kund hos Nordbanken, bröt banken plötsligt och grundlöst ett gällande avtal om rörelsekredit för mitt dåvarande bolag, Centerpoint AB.

När bolaget efter avtalsbrottet stod utan medel för löpande utgifter hotade Nordbanken med att försätta såväl bolaget som mig personligen i konkurs om jag inte undertecknade en färdigskriven "uppgörelse" angående mitt då marknadsförberedda informationshanteringssystem Centerpoint System.

Det var bara att skriva på och förlorades alla rättigheter till den produkt som marknaden rosade och som hade krävt sex års eget arbete och närmare fem miljoner kronor att utveckla.

Men Nordbanken nöjde sig inte med det.

Sju år senare, den 31 mars 1994 skickade mig Nordbanken ett falskt indrivningskrav omfattande 1.067.838 kronor.

Efter sju månaders febrila ansträngningar för att undgå utmätning och konkurs tillskrev jag den 11 oktober 1994 koncernchefen Hans Dalborg:

"Nordbankens skamliga agerande vid 'uppgörelsen' 1987 kunde passera i kraft av den då rådande situationen. Läget idag är annorlunda. Hur och inflytelserik Nordbanken än må vara och hur mycket banken än anstränger för att med den starkes rätt genomdriva det egenmäktiga tilltaget är det inte möjligt, ens för en storbank, att utradera själva historien. I den här historien är dessutom så många alltjämt levande vittnen inblandade och så många för övrigt väl dokumenterade omständigheter föreliggande, att inte ens Nordbankens samlade resurser kan sopa undan spåren".

Dalborg insåg allvaret och beordrade fram de stulna avtalskopiorna, såg till att kronofogdens indrivningsuppdrag återkallades och att domstolsprocessen stoppades.

Nordbanken erkände skriftligen övergreppet men kallade det hela "misstag" och vägrade ersätta allt arbete och alla kostnader som bankens övergrepp förorsakat.

Nordbanken har fortfarande inte per 1999-01-02 gottgjort vare sig 1987 eller 1994 års "misstag" och har därför instämts till Stockholms tingsrätt.

Då misstanke om brott vid Nordbankens handläggning ifråga föreligger, förestår även anmälan till förundersökning och åtal.

Alf Susaeg

 


7 jan. 1999 - Jonas Lind

Överheten visar sitt rätta ansikte med åtalet mot Ramsbro

Om man tolkar datalagen bokstavligt begås det tusentals brott mot datalagen varje dag på internet och ingen har brytt sig.

Den personuppgift som Ramsbro nu blir åtalad för finns även i databaserna Affärsdata samt Media-arkivet. Där finns en tidninigsartikel från SvD 980212 ("Uppfinnare förlorade flerårig patentstrid") som innehåller samma personuppgift.

Inget åtal.

Att just Ramsbro blir åtalad är ingen slump. Polisen och det svenska åklageriet är ytterst slöa när det gäller att beivra vanlig brottslighet. Många svenska gummiparagrafer kan man bryta mot utan att det händer något.

Men om någon utmanar systemet och uppfattas som rätthaverist av överheten rycker staten ut och använder alla repressiva metoder som finns tillgängliga för att slå ner på den uppstudsige.

Lagar som ingen trott fanns blir plötsligt högpriorieterade för rättsväsendet.

Det som gör detta så upprörande är att överheten så uppenbart visar att man är villig att använda gummi- paragrafer som Datalagen/PUL just för att kväsa yttrandefriheten och tysta den som utmanar systemet. (Att anklaga en svensk domstol för att döma fel är att ifrågasätta kompetensen hos världens bästa jurister i världens bästa folkhem.)

Den svenska överhetsstaten har ännu en gång visat sig från sin rätta sida.

Jonas Lind

 


7 jan. 1999 - Mats Lönnerblad Hej Cristina Möll,

Nyss återkommen från juluppehåll, har jag i dag tagit del av Ditt inägg på klotterplanket från den 31.12. 1998.

Jag har massor med dokumentation som styrker att Sverige bryter mot EG-rätten Dokumentationen finns i alla de akter från tingsrätt, hovrätt och högsta domstolen i de hundratals mål som jag granskat på uppdrag av Bankrättsföreningen.

När det gäller frågan om förhandsbesked så förhåller det sig så som du skriver, att de lägre rättsinstanserna inte har någon skyldighet, att fråga EG-domstolen till råds. I mina artiklar framgår detta tydlig.

De flesta av mina artiklar handlar om den europeiska bankrätten, Det år således främst i samband med bankmål som svenska domstolar inte följer EG-rätten. Till vardags skriver jag, om finansrätt i svensk dags- och fackpress. Bankrättsföreningen är en ideell förening som tillvaratar bankkundernas juridiska intressen mot svenska banker och finansinstitut.

För Din information vill jag bara berätta att svenska domstolar fortfarande inte erkänner den europeiska bankrätten. Svenska banker hävdar fortfarande officiellt via sin egen organisation Bankföreningen, att det inte finns någon europeisk bankrätt.

Om Du är intresserad av litteratur i ämnet föreslår jag därför att Du läser professor Blanche Sousi-Roubis informativa bok i ämnet: Droit Bancaire Européen (Den europeiska bankrätten) Blanche Sousi-Roubi är professor vid universitetet Jeab Moulin (Lyon 3) där hon undervisar om den europeiska bankrätten, som enligt svenska i banker och domstolar, inte existerar.

Kan det vara värre?

Bästa hälsningar

Mats Lönnerblad


Brf - debatt
Sammanfattning av samtliga debattinlägg sedan starten den 16 oktober 1996.
Klicka i bilden!



Tack besöket och välkommen åter!
Hemsida