1997-01-15 fattade Svea Hovrätt ett beslut Ö 67/97
angående giltigheten rörande pantsättning av företagshypoteksbrev i
ett skuldebrev med nr 507 775 058 dat 1991-01-25 överlåtet av Svenska
Handelsbanken till borgensmännen efter det att dessa infriat sitt borgensåtagande
91-07-05.
- Hovrättens beslut överklagades men fastställdes av Högsta Domstolen
1997-10-28 i beslut Ö 1948/97. Hovrätten beslut innebär att
lag(1984:649) 1 kap 1-3§§ om fö-retagshypotek inte gäller trots att
den fortfarande finns kvar i lagstiftningen. Innebörden av detta är att
det finns ingen lagstiftning som reglerar villkoren för företagshypotek.
Utdrag från Svea Hovrätt beslut Ö 67/97
- I beslut Ö 67/97 av den 24 Jan 1997 anförde Svea Hovrätt bl.a. följande.
" Enligt borgensmännen skulle företagshypotek vara en panträtt och
således omfattas av de angivna bestämmelserna. Så kan emellertid inte
anses vara fallet.(se t.ex. Welamson, konkursrätt, s. 39 och
Dahlgren-Rune, Företagshypotek m.m.- en lagkommentar, 2. uppl.sid 19)
- Det skall i sammanhanget anmärkas att företagshypoteket saknar det för
en pan-trätt normalt utmärkande draget att gälla i en bestämd särskilt
angiven egendom. Enligt lagkommentaren av Dahlgren-Rune bör företagshypoteket
tydligen i stället betraktas som "en särskild säkerhetsrätt i gränslandet
mellan förmånsrätt och panträtt" (s.20). Av det anförda följer
att den påstådda fordringen och den åberopade förmånsrätten hade måst
bevakas för att kunna beaktas i konkursen. slut citat.
Svea Hovrätt (Hovrättslagman Arvid Sanmark, Hovrättsrådet
Rickard Ljungqvist och t. F. Hovrättsassessor Ewa Lindbäck, referent och
föredragande.) Beslut Ö 67/97
Högsta Domstolen (Justitieråden Gregow, Nyström och
Danelius, föredragande referent Widegren ) Beslut Ö 1948/97
Alla borgensmän som tecknat properieborgen och där
det även ingår säkerhet i form av pantsatta företagshypoteksbrev bör
göra en utskrift av detta brev och vända sig till en advokat i syfte att
få en resning till stånd med motiveringen att den i avtalet in-skrivna
panten inte finns och att banken ensam ansvarar oberoende av god tro för
att banken dels är ägare till den aktuella panten och att banken har förfoganderätt
över den. I det läget så skall borgensmannen befrias från sitt borgensåtagande.
Aktuellt skuldebrev är upprättat på ett förtryckt formulär
(standardavtal) avsett för kommersiell kredit, formuläret är avsett att
täcka de fall där säkerheten är både borgen och pant som de fall där
säkerheten är antigen borgen eller pant. Sin stora betydelse inom området
har dessa formulär erhållit p.g.a. att bankerna tillämpar dem i sin låneverksamhet.
- Formulären upprättas av bankernas intresseorganisationer och är av
den anledningen föremål för en kontinuerlig översyn. Den grundläggande
versionen togs i bruk 1984, efter en omarbetning, utförd av Svenska bankföreningen
i samråd med bankinspek-tionen och konsumentverket och är civilrättsligt
väl beprövat. Högsta Domstolens beslut blir prejudicerande på dessa
just genom att de är standardavtal och därför förekommer i tusentals
exemplar inom bankvärlden.
- Svea Hovrätt och Högsta Domstolens beslut att den pantsättningen av företagshypo-teksbreven
som finns inskriven i fordringsbeviset 507 775 058 inte medför panträtt,
är som jag förstår beslutet, helt skilt från den av rättsväsendet
tillämpade praxis och de lagregler som man kan återfinna i hitintills kända
tillgängliga rättskällor. Besluten innebär att samtliga, banker likväl
som rättsväsendet, måste anpassa sig civilrättsligt till Högsta
Domstolens fastställande av rättsläget när det gäller pantsättning
av företagshypoteksbrev i standardavtal och agera utifrån dessa fakta.
När det blir uppenbarat för advokatkåren och berörda
borgensmän att en sådan pantsättning är ogiltig och säkerheten helt värdelös
så kommer inte bara pantsättare och borgensmän att kräva rättelse,för
borgensmän måste det innebära att denne befrias från borgenansvaret
och för pantsättaren blir det aktuellt att kräva banken på återbetalning
och skadestånd i de fall där banken egenmäktigt avvecklat dennes tillgångar
under sken av att ha panträtt i egendomen.
- Speciellt i samband med konkurser, där det snarast är praxis att andra
borgenärer fått stå tillbaka för bankernas olagliga roffande av ev
befintliga tillgångar under angivande av företagshypotek, kommer kraven
på rättelse och skadestånd samt återbetalnings-krav på de inbetalda
pengarna mot dem som inom rättsväsendet är ansvarig för detta bedrägeri.
Att Högsta Domstolen uttalat sig i fallet gör att
beslutet blir prejudicerande på alla de tusentals pantsättningar av företagshypoteksbrev
som ligger hos bankerna som säkerhet för lån.
- Jag har den uppfattningen att det som nu kommer upp till allmänt beskådande
kommer att få sådana konsekvenser att man med fog kommer att klassa Svea
Hovrätt och Högsta Domstolen beslut i denna fråga som en av de stora rättsliga
skandalerna under detta sekel, jag tror även att detta kommer att kräva
offer på många nivåer i bland landets befattningshavare.
Kort bakgrundsbeskrivning
En pantsättning medför både sakrättsliga och obligationsrättsliga
verkningar. De sakrättsliga verkningarna inträder när panten traderas (överlåtes)
till panthavaren och hänför sig till den förmånliga ställning som
panthavaren får i förhållande till pantsättarens borgenärer och andra
tredje män.
- Därjämte ger pantsättningen upphov till ett obligationsrättsligt förhållande
mellan panthavaren och pantsättaren. Det obligationsrättsliga förhållandet
uppstår genom pantavtalet (pantförskrivningen). Allmänt kan man säga
att det rör sig om den typ av frågor som behandlas i avtalets finstilta
villkor i allmänna lånevillkor.
Skuldebrev, Allmänna principer.
För att en handling skall vara ett skuldebrev måste den alltid, innebära
en ensidig betalningsutfästelse. Skuldebrevet är i själva verket ett nödvändigt
instrument för kreditgivning genom penninglån. Några speciella krav i
övrigt på handlingens yttre form ställer lagen inte. Skuldebrevet
underlättar för borgenären att transportera (överlåta) sin fordran, när
den tagit sig uttryckt i ett skuldebrev.
Löpande skuldebrev, rättsverkningar
Lydelsen av ett löpande skuldebrev ger vid handen, att skuldebrevet skall
kunna överlåtas av den ursprunglige borgenären till en ny innehavare. Rättsreglerna
har följaktligen utformats med tanke på att den som mottar en handling
av detta slag skall kunna förlita sig på att skuldebrevet ger honom en
fordran enligt sitt innehåll.
Borgensmäns regressrätt.
(Regressrätt, se avtalets allmänna villkor borgensmans rätt till pant.)
- Man får förmoda att borgensmannen fäst så mycket avseende vid sin
regressrätt att den för honom utgjort en förutsättning för borgensåtagandet,
eller med andra ord att han inte skulle ha ingått borgen, om han inte
kunnat räkna med regressrätten.
Båda besluten är granskade av Justitieministern, Diar
JU 98/3397.
