26 mars 2002 - Mats Lönnerblad
DEN SVENSKA BANKKRISEN FICK STÖRRE KONSEKVENSER ÄN ENRON -
SKANDALEN !
Svar till Lars
Traneflykt
Genom att bankerna med Gota Bank och Nordbanken i spetsen, fick tillåtelse
av den dåvarande moderate "bankministern" Bo Lundgren att säga
upp alla krediterna för de friska företag som inte passade in i
krisbankernas "portfölj", blev de följande konsekvenserna
så mycket allvarligare för Sverige.
Facit känner alla i dag. Tusen miljarder i en statsskuld som
fortfarande är obetald ! 60.000 skötsamma företagare som fick alla
sina krediter uppsagda alldeles i onödan ! 400.000 permanent arbetslösa
!
Precis som Lars Traneflykt skriver i sitt inlägg kan man lugnt påstå
att vare sig bankerna eller regeringen under denna period inte haft någon
som helst kontroll av händelsekedjan.
Mats Lönnerblad
26 mars 2002 - Lars Göran
Nilsson
NU FLYR BANKKUNDERNA FRÅN NORDEA !
Nordea fortsätter att förlora kunder till de mindre nischbankerna.
Hittills har kundunderlaget minskat med dramatiska 6 % !
Är det inte snart dags att Nordea börjar ställa sig frågan varför
bankkunderna inte vill vara kvar i Nordea ?
Lars Göran Nilsson
25 mars 2002 - Mats Lönnerblad
SKICKA BEVISEN TILL BANKRÄTTSFÖRENINGEN !
Svar till Kelle Möller
Att den finska Bankinspektionen samarbetade med regeringen
i Finland under den finska bankkrisen som sammanföll med den svenska,
förvånar mig inte ett dugg.
Samma brottslighet förekom i Sverige under vår bankkris.
Vore därför tacksam om Du kunde skicka över bevisen till
Bankrättsföreningen, Box 5004, 102 41 Stockholm. Attn.:
Mats Lönnerblad, så jag kan få reda på vilken bevisning som behövs
för Sveriges del.
Mats Lönnerblad
24 mars 2002 - Lars Traneflykt
HANS DALBORG - RAPPORT 2826/92, SVERIGES ENRON-SKANDAL !
Vilken tur, efter mycket om och men, att rapporten slutligen blev
offentlig 980625.
Jag har ju tidigare refererat till din ”krigsinställning” under
denna period, men kan konstatera att man inte haft kontroll på händelsekedjan.
Första antagandet var att Securum skulle avvecklas under minst en 10-årsperiod.
Sen skrivs det om ”Nordbankens gjorda prognoser i databaserade
modeller” samt det nya konceptet ”Nya Nordbanken”. Man har
muntligen framfört att ”botten nu är nådd” men man har inte
skrivit detta i dokumentationen.
Går man då vidare i hur uppköpet av Nordbanken skulle ske p g a att
Nordbanken nyligen publicerat substansvärdet uppgående till 33
kronor så ökar frågorna automatiskt.
När man då till ovanstående tar del av tidplanen med hänsyn till
att Nordbankens rapport är 920428 och då får uppgift om att senare
under maj/juni skall man fastställa kriterier för analyssystem och
under juni/augusti utveckla analyssystem och fastställa värderingsmodell
, det är då oron ökar över kvalitén i den hastiga rapport som utfördes
920428.
Jag delar Riksdagsledamöternas åsikter att här gäller både återblick
av händelseförlopp och hur man skall gardera sig för att en sänkning
av välfärd inte sker på grund av att man inte agerat
professionellt.
Avslutningsvis med hänsyn till omföringen av Pensers tillgångar där
man i rapporten angivet, förs över till Securum 911231, netto 8
miljarder i oreglerade fordringar, netto 2,5 miljarder i mjuka lån,
och netto i Pantaktier
6,5 miljarder.
Alla inser att här är bl a en av uppgifterna till en fördjupad
inblick och då med hänsyn till, enahandsengagemangen, kapitaltäckningsrapporterna,
dödsskallelistorna och varför man fick så bråttom att stoppa
marknadsbevis/företagscertifikat.
Med vänlig hälsning och med förhoppning att Hans Dalborg lär sig
kommunicera.
Lars Traneflykt
24 mars 2002 - Kelle Möller
NORDEA KAN VARA I GUNGNING
Fusionerna och diffusionerna i Nordea har sina rötter, åtminstone
delvis i
Finland. Vi jobbar just nu med en bok som skall komma ut före
sommaren där vi redogör för hur en slipsten drogs. Först
fusionerar man två bolag (banker) äger i kors och betalar varandra
med skuldbrev och apporter. Sedan förvånadsvärt nog råkar det bli
så att allt skräp hamnar i ena bolaget och allt värdefullt i det
andra. Resten vet ni väl.
Vi har en mycket detaljerad och utförlig utredning om bankkrisens
verkningar socialt och hälsomässigt. En anmälan till
justitieombudsmannen om bankernas brott mot de Europeiska människorättskonventionerna.
Vi hade den 5.3 ett seminarie i ämnet i Finlands riksdag, med närvarande
bl.a. andra Justitieminister Johannes Koskinen.
Handelshögskola
håller som bäst på att utreda tillsammans med mig en frågeställning
som har följande utgångspunkt:
A. Har Bankinspektionen rätt att ge dispens i frågor sådana
som bankernas BIS soliditet och rätt att avvika från bestämmelser
och regleringar.
B. Har bankinspektionen rätt att ge dispens från gällande lag?
(Svaret är självklart)
C Vilka är bankinspektionens rättigheter och ansvar då det
uppstår en situation att dispensens konsekvenser är att en lagvidrig
situation eller ett förfarande.
D. Har bankinspektionen laglig rätt att i eget ärende underlåta att
ge information som kan vara betungande för bankinspektionen och hur
korrelerar det med krav på inspektionens oberoende
Själv har jag ett mycket omfattande dataarkiv, med data om vem,
var, när, och
hur bankkrisen och fusionerna förbereddes och utfördes.
Jag kan bevisa och dokumentera att bankerna i Finland, med Merita i
spetsen
stod i maskopi med statsmakten och berövade hundratals
miljarder.
Det är mycket möjligt att själva grunderna för den nuvarande
Nordea kan vara i gungning.
Det här är något vi gärna skulle diskutera med er enär vår
uppfattning är den att det skulle behövas juridik och stämningar
utanför Finlands gränser.
Kelle Möller
24 mars 2002 - Mats Lönnerblad
BO LUNDGREN VISSTE VAD HAN GJORDE !
Svar till Per Fredö
I sin egenskap av bankminister, under den senare delen av bankkrisen,
var
det Bo Lundgren som hade det yttersta ansvaret för hur bankerna
behandlade
kunderna under den borgerliga regeringsperioden, 1991 - 1994.
Krisbankerna rapporterade således direkt till den dåvarande
bankministern,
kring de åtgärder som de tänkte vidtaga mot sina kunder.
I min egenskap av ordförande i de två oberoende föreningarna,
Bankrättsföreningen och Sveriges Bankkunders Riksförbund, har jag
bevis för
att krisbankerna helt godtyckligt valde att säga upp krediterna för
företag
"som inte passade in i krisbankernas portfölj" och lägga
beslag på kundernas
alla tillgångar !
Bo Lundgrens agerande ger således inte bara "en fadd smak i
munnen," som Per
Fredö skriver. Hans agerande borde föranleda att moderaterna omgående
se
till att Bo Lundgren avgår som partiledare !
Mats Lönnerblad
24 mars 2002 - Stig larsson
SAKLIG DEBATT
Svar till Per Fredö
Det fria ordet rätt använt gör demokratin vital: genomlyser - bedömer - analyserar - ger förslag.
Utan att polimisera med olika insändare till denna debattsajt finns
det dock tendens till ett snävt innehåll i t ex debattinlägg från
Per Fredö som ideligen framhåller "Bankakuten" som en rättfärdighetens
ängel.
Det är så Per Fredö att det finns flera företrädare för olika
gruppbildningar med personer ingående som blivit mycket drabbade där
jag f ö är en av dessa företrädare.
Under mer än fem år har vi försökt påverka olika makthavare om de
övergrepp som skedde med de olagliga uppsägningarna av krediter som
förorsakat mängder av tragedier.
Hur blev du själv drabbad? Fick du någon ryggsäck? Blev du av med
din egendom? Förutan att du fick kännedom om vår nuvarande
statsskuld. Du säger att du får en fadd smak i munnen då vi
ideligen påminner om Bo Lundgrens insatser
och beslut.
Det är så Per Fredö att allt som sagts i press, radio och TV har vi
(jag) inspelat på band. Alla fakta har vi och vi (jag) är väl pålästa
i ärendenas gång.
Både Bo Lundgrens och Göran Perssons agerande med olagliga beslut
har jag personligen inte mycket till övers för.
Jag har en känsla av att du inte förstått innebörden av
olagligheterna. Det är ju det som vi ideligen påtalat att få
utredda. Att nu en expertkommitte blir tillsatt enligt beslut i
Riksdagen 14 mars är välkommen för oss som arbetat med dessa frågor
i alla år.
Att sedan Per Fredö lägger in en ironi i debatten med en
namnbildning om teser får mig att känna en fadd smak i munnen. Vi i
de olika grupperna har stor tacksamhet till bl a Mats Lönnerblad och
andra personer i de olika grupperna som hållit liv i debatten.
Per Fredö håll en stringens i debatten i fortsättningen utan ironi.
Stig Larsson
23 mars 2002 - Mats Lönnerblad
BRA IDÉ ATT OMVANDLA DELSTATLIGA NORDEA TILL
SJÄLV- STÄNDIGA
REGIONALA INVESTERINGSBANKER !
Svar till Lars
Traneflykt
Det stöd som Nordea fått av svenska staten står klart i strid med
WTO:s
bestämmelser om statliga bankstöd.
Därför delar jag helhjärtat Lars Traneflykts förslag, om att det
vore bättre
att omvandla Nordea till självständiga regionala investeringsbanker,
där
Nordea kan göra större kundnytta än vad man gör i dag.
Är det inte också dags för Dalborg & Co, att i likhet med Percy
Barnevik och
Göran Lindahl, börja återbetala de avgångsvederlag man fått under
falska
förespeglingar, så snart den oberoende kommissionen ordentligt
klargjort
vilka olagligheter den dåvarande ledningen för Nordea gjorde sig
skyldiga
till !
Mats Lönnerblad
23 mars 2002 - Per Fredö
LÖNNERBLADS TESER
Att den svenska statsskulden hade kunnat begränsats radikalt genom
att endast tre banker gått i konkurs med statlig sanktion stämmer
inte.
Denna uppfattning har inte på något håll förts fram i analyser av
den finansiella krisen.
Skälet till att statsskulden 1991-1994 ökade kraftigt var inte
endast att staten lånande , av sina egna medborgare, för att rädda
tre banker från konkurs i akt och mening att därmed även markera
att det rörde sig om hela bankväsendets stabilitet och framtida
oberoende .
Den helt avgörande faktorn var att det länge förts en alltför
expansiv finanspolitik, som det rådde politisk enighet om inte på
kort sikt kunde begränsas med extremt kraftiga minskningar av den
offentliga sektorn .
Därutöver kom att Sverige under perioden 1991-1994 råkade ut för
en långvarig lågkonjunktur som kraftigt begränsade statsinkomsterna
och även ställde vissa krav på kompensatoriska
arbetsmarknadspolitiska insatser. Följden blev att det ena
budgetunderskottet kom följdes av det andra, vilket landade på en
statsskuld på 1 miljard kr.
Visst inträffade under denna period felaktiga bedömningar t ex
försvaret av kronkursen, men Mats Lönnerblads fula beskyllning mot
främst Bo Lundgren för att ha satt 60 000 livskraftiga företag i
konkurs lämnar en fadd smak i munnen.
När du kommenterade frågan om en särskild kommission, som skulle
utreda finanskris och bankakut, under Synpunkt i SvD hade du inte
kurage att komma med ett sådant personangrepp, hade så skett hade du
måst styrka dessa beskyllningar, vilket inte blir så lätt.
Vi hade en lagstiftning på detta område, om än i behov av översyn
- och i tvister hade domstolarna skyldighet tillämpa den, vilket
skedde.
Bankakuten har såvitt jag kan bedöma inte kritiserats på annat
håll. Tvärtom har den berömts. Vidare träffar givetvis inte ens
skatteministern Bo Lundgren sådana beslut ensam.
Vi lever i en parlamentarisk demokrati med en regering som ytterst
ansvarig för att lägga förslag inte minst av synnerlig vikt.
Sådant sker inte heller i ett läge som då rådde utan konsultation
med den politiska oppositionen och om en försäkran att få dess
stöd.
Metodiken att utreda var som då hände kan vara av varierande art.
Alla modeller har sina för- och nackdelar . Men att som du gjort i ett
inlägg hävda att socialdemokrater och moderater stoppade en
kommission mot bakgrund av deras dåvarande politiska bedömningar är
likaså fult av dig .
Personligen tycker jag att det finns så mycket dokumentation i dessa
frågor att de helst bör bli föremål för apolitiska strikt
vetenskapligt gjorda bedömningar - gärna med finansiellt stöd ur
Riksbankens fond.
I ett sådant läge är jag övertygad om att den särskilda
bankrättslagstiftning, vars intressen du har att tillgodose, kommer
att bli väl genomlysta. Ursäkta att skrivningen skett enligt vår
du-reforms regler!
Per Fredö
22 mars 2002 - Mats Lönnerblad
EN OBEROENDE EXPERTPANEL KOMMER NU ATT UTREDA HUR FÖRETAGEN
BÄTTRE SKALL KUNNA SKYDDA SIG MOT BANKERNA I FRAMTIDEN !
Svar till Per Fredö
Beslutet som fattades av riksdagen den 14.3. med stor majoritet,
innebär
bland annat att man nu kommer att utreda hur Finansinspektionen genom
ett orättfärdigt beslut ( FFFS 1991: 10 ) kom att nedvärdera hela
Sveriges
fastighetsbestånd med mellan 50 - 70 %, och hur krisbankerna kunde
tillåtas
säga upp krediterna för friska företag.
Däremot kommer den oberoende utredningen inte att kunna utkräva
ansvar för
de skyldiga ( läs: bankerna, finansinspektionen och politikerna )
vilket jag
reagerade mot i SvD ( under synpunkt ) redan den 13.3.
Beslutet att nedvärdera fastigheterna på ett rättsvidrigt sätt,
godkändes av
den dåvarande bankministern Bo Lundgren, som också godkände att
krisbankerna
( hittills ostraffat ) kunde säga upp krediterna för företag som
inte passade
in i krisbankernas portfölj.
Om den allmänna amnesti som regeringen utfärdade hösten 1992, för
att rädda
bankerna, har jag ingenting ont att säga. Tvärtom ser jag denna
statliga
garanti som nödvändig för att rädda det svenska banksystemet.
Vad jag reagerar mot är att de banker som var på fallrepet långt
innan dess
( Gota Bank och den dåvarande Nordbanken som var skyldiga att begära
sig
själva i konkurs redan den 1 februari 1990 )
tilläts fortsätta sin verksamhet som om ingenting hade hänt !
Mats Lönnerblad
22 mars 2002 - Lars Traneflykt
HANS DALBORG, ANALYS AV PESSIMISTISKT SCENARIO 920428
MOT VERKLIGT UTFALL BEKRÄFTAR ATT BALANSEN MELLAN
BANKEN OCH KUNDEN BÖR STÄRKAS !
Riksdagens Finansutskott med anledning av motionsförslag, där
Riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen om bank- och
fastighetskrisen, bekräftar behovet av en expertpanel, för
genomgång av att allt gick rätt till under bankkrisen.
Om vi då gör en tillbakablick i det pessimistiska scenariot som Du
redovisade 920428 så är där en del poster som man bl a bör noga
utreda och analyser samt ta hänsyn till den påverkan som ägde rum
senare vid GOTA-förvärvet.
Men låt oss börja med att den genomsnittliga riskvägda
balansomslutningen vid utfallet var ca 14 miljarder lägre än det
pessimistiska alternativet men med ett genomsnittligt högre totalt
kapital på ca 8 miljarder, intäkterna var i samma nivå ca 8
miljarder högre och rörelsekostnaderna var ca 405 miljoner kronor
högre. Kapitaltäckningsgraden var i genomsnitt ca 4,35 högre.
Då måste man som vän av ordning fråga hur kan man 1991 ha en
kapitaltäckningsgrad på 9,2% med en riskvägd balansomslutning på
228 miljarder och 1995 med en riskvägd balansomslutning på 175
miljarder med en kapitaltäckningsgrad på 14,4% och med underlaget i
det pessimistiska scenariot bedömt kapitaltäckningsgraden 1995 till
6,34 % och i det optimistiska scenariot 8,5%.
Jag delar Riksdagens ledamöters uppfattning att här skall en
fördjupad analys utföras under vilka förutsättningar och med
vilket basmaterial man kunde utverka en rapport som påverkade svensk
ekonomi för oöverskådlig tid framöver.
Är det detta som Du menar att se möjligheter när andra får
problem?
Därefter är det hög tid för våra Nordiska regeringar att få en
idé om att omvandla Nordea till självständiga regionala
Investerings Banker.
Offentliggör, enahandsengagemangen, kapitaltäckningsrapporterna,
dödsskalle- listorna och varför man fick så bråttom att stoppa
marknadsbevis/ företagscertifikat.
Med vänlig hälsning och med förhoppning att Hans Dalborg lär sig
kommunicera.
Lars Traneflykt
|