Följ Börje Ramsbros tvist med den statliga Stiftelsen Industrifonden!


Tvisternas mästare - Lögnernas mästare
Av Marie-Anne Olsson  - 19 juli 2013

Vad utmärker en "Tvisternas mästare" och hur kan man erövra den titeln? Se följande artikel i tidskriften Affärsvärlden från 2010 för att förstå vad jag syftar på: (Klickbild - Skärmdump från Internet)
Se komplett artikel: Tvisternas mästare

Schackmästare har jag hört talas om, mästare på att göra mål i fotboll finns det också, likaså bridgemästare och så vidare i en lång rad. Gemensamt för dessa titelinnehavare är att de har erövrat benämningen mästare på ett schysst sätt utifrån klara spelregler, spelregler som är gemensamma oavsett vilket land man verkar i, spelregler som alla är överens om ska gälla. En sådan mästare kan man vara stolt över att vara.

Jag har tagit för givet att det krävs någonting för att bli kallad mästare. Vad bygger Affärsvärlden sina skriverier på i det här fallet? Om jag ska fortsätta mina funderingar, så finns det förstås också mästertjuvar, mästerskojare och mästare på att ljuga. Där har vi det! Det måste vara så det ligger till, advokat Hans Bagner har hittat ett område där han kan få relativt fritt spelrum att ljuga, hitta på och fantisera, ja riktigt blomma ut och få användning av sina talanger. Där har han blivit mästare. Ett citat från artikeln säger t.ex:

"Skiljedomar blir sällan allmänt omtalade. En av orsakerna till att låta en skiljenämnd handha ett fall är att parterna slipper media."

Det är en miljö som är mums för en person med Hans Bagners kvaliteter. Här behöver han inte riskera, inte alltför mycket, att bli granskad av media eller jobbiga grävande journalister. Han kan fortsätta att röja runt utan någon större insyn. Nu förstår jag bättre hur han kan ha hållit på under så pass många år.

Det finns förstås "spelregler" också för en god advokat, oavsett inom vilket område han/hon specialiserar sig. Se utdrag: Regler om God Advokatsed. Men det verkar inte som så många tar dem på särskilt stort allvar. Hur kan det komma sig att det har blivit så? Det skulle höja statusen och anseendet rejält om det blev en skärpning här. Hallå, Advokatsamfundet, var håller du hus? Är du både döv och blind och har bäddat ner dig för gott?

Se och lyssna på detta, det är inte upplyftande: (Youtube)
Vad tycker du om jurister och advokater?

Som läsare av tidigare inlägg kanske minns, har jag skrivit åtskilligt om hur mycket lögner som florerar i den här "System 3R-affären". I ungefär 17-18 av inläggen återkommer jag, tyvärr, till Industrifondens ombud advokat Hans Bagner. Som exempel, läs mina inlägg: Sabotage av en rättegång och En oanständig förlikning.

Det är naturligtvis inte för att jag har ett horn i sidan till just honom, det är för att han utmärker sig mycket tydligt med sina lögner. Han driver lögnerna framåt med energi och arrogans och spelar ett högt spel. Och jag tycker att det är särskilt upprörande när en person, som ska bidra till att rättvisa skipas i samhället, är den som ljuger mest och oftast. Rättvisa är det han verkar bry sig minst om. I den här "affären" började han redan för cirka tjugo år sedan. Se Lögner från första stund.

Hans Bagner är nu verksam inom MAQS Law Firm. Tycker de verkligen att han passar in där? Hur kan en Lögnernas mästare passa in i denna, som de vill påskina, moderna och dynamiska miljö? Är det så att Bagner tolkar "att göra lite annorlunda, att göra det lilla extra" som att han kan gå hur långt som helst, även utanför lagens gränser? Hur kan MAQS vilja riskera sitt goda (?) rykte på det här sättet? Jag är fortfarande lika frågande som när jag skrev Vem vaktar dansen?

Numera är Hans Bagner verksam inom Advokatfirman Mossing & Nycander.

Ytterligare ett smakprov från Lögnernas mästare

Mitt i den sköna svenska sommaren har jag passat på att ta en och annan stund till att beskriva ett stycke till i den nu aktuella processen mellan Börje Ramsbro och Stiftelsen Industrifonden, med Hans Bagner som ombud.

I svaromålet från februari i år, 2013, kan man läsa, citat (punkt 2:2:4):

"...Som en sista utväg vände sig Ramsbro då per brev den 23 november 1993 till Företagskapital/Småföretagarfonden/Nordquist och inbjöd till förhandlingar. Han syftade till att denna blivande ägargrupp skulle kunna förmå banken att återkalla konkursansökan, vilket Sparbanken emellertid vägrade att göra. Först efter det att avtalet av den 3 december 1993 träffats, inklusive optionen för banken, accepterade Sparbanken uppgörelsen;"

Här kan man läsa brevet/faxet som Bagner hänvisar till i citatet ovan: Introduktionsbrev

Finns Småföretagarfonden nämnd (vilket ju är en avgörande sak i den här tvisten)? Jag kan inte se det någonstans hur starka förstoringsglas jag än tar fram. Jag kan inte heller tolka någonting i brevet/faxet som att Börje skulle vilja ge bort sitt företag för 1 krona.

Börje vände sig till Håkan Nordquist och Företagskapital för att de, tillsammans med Börjes hundraprocentigt ägda bolag System 3R Holding AB, skulle äga en tredjedel vardera i System 3R International AB. Och naturligtvis hade Börje utgått ifrån att alla parter skulle respektera en seriös värdering av företaget System 3R International och att han skulle bli rättvist behandlad.

Se sammanfattningen Överenskommelse om delägarskap

För hundrade gången: Småföretagarfonden var inte och har aldrig varit inblandad. Börje har aldrig någonsin vänt sig till den fonden, det är ett rent påhitt från Håkan Nordquists, med fleras, sida. Och ändå försvarar fortfarande Hans Bagner detta med näbbar och klor. Har han aldrig bemödat sig om att sätta sig in i några fakta, har han aldrig läst på, har han aldrig brytt sig om att kontrollera någonting av det han påstår? Glider han bara runt och tror att han är ställd utanför, ovanför, lagen? Eller är det så att det är Håkan Nordquist som har så många hållhakar på Bagner så han styr honom som en marionett?

I vilket fall som helst svek ju dessa båda parter den tredjedelsuppgörelse som de hade diskuterat med Börje. Det var när han själv började ana att Håkan och Företagskapitals VD Hans Dirtoft tänkte svika allt de hade pratat om, när han märkte att de gick bakom ryggen på honom och lierade sig med några inte-så-nogräknade figurer inom bankerna, som Börje bestämde sig för att sälja hela det operativa företaget System 3R International AB till dessa två parter (alltså inte till Småföretagarfonden). Han ville avveckla sitt aktieinnehav på affärsmässiga villkor.

Läs gärna mer om hur Håkan Nordquist med kumpaner "lekte med" värderingen av företaget: Industrifondens rättsskandal – del 4

I introduktionsbrevet, se ovan, kan man se att Stiftelsen Småföretagarfonden, Småföretagarfonden eller Stiftelsen Industrifonden överhuvudtaget inte var inbjudna, inte ens påtänkta i det här sammanhanget, i alla fall inte av Börje. Så det är fortfarande en gåta hur 30 000 aktier i System 3R International senare befann sig hos Industrifonden. Och den gåtan har Industrifondens nuvarande ledning inte alls velat vara med och lösa.

Vad menar alltså Bagner med detta? Citat:

"Som en sista utväg vände sig Ramsbro då per brev den 23 november 1993 till Företagskapital/Småföretagarfonden/Nordquist och inbjöd till förhandling."

Varför sista utväg? Det fanns också andra alternativ, bland annat ett seriöst amerikanskt företag, Internovo Inc, som var en mycket intresserad presumtiv köpare av System 3R och vars erbjudande affärsmässigt var mycket mer gynnsamt för alla parter, inklusive bankerna. Det ville dock vare sig Håkan Nordquist, Företagskapital eller de inte-så-nogräknade figurerna hos bankerna alls ta i beaktande. Håkan Nordquist hade redan lagt upp sin plan och bundit upp bankerna genom ett "hemligt avtal", som Börje då inte kände till.

"Han syftade till att denna blivande ägargrupp skulle kunna förmå banken att återkalla konkursansökan, vilket Sparbanken emellertid vägrade att göra."

Varför detta struntprat? Det är helt otroligt så mycket blaha blaha som kommer från Hans Bagner. Håkan Nordquist var den som tyckte, att det var en bra idé att banken ansökte om konkurs för System 3R. Det passade utmärkt in i hans plan, och han hade väl (trots sin skriande brist på förståelse för andra människor) förstått att Börje ville förhindra det. Hotet om konkurs var ren utpressning för att tvinga Börje att ge bort sina aktier för 1 krona.

Så sent som den 1 december 1993 hoppades Börje fortfarande att en vettig lösning var möjlig. Det var anledningen till att han anlitade Lars Saxholm. Saxholm skulle leda ett möte med parterna och Börje hade dessförinnan uttryckt sin vilja och förhoppning i sin Viljeförklaring.

Som jag har beskrivit i tidigare inlägg, blev det ingen förhandling alls under det här mötet, inga seriösa diskussioner. Till på köpet ringde just Internovo Inc till Börje, mitt under mötet. De ville påminna om sitt intresse och bad att de församlade parterna skulle vänta med att skriva något avtal. Börje gick ut och tog samtalet, och när han sen kom in igen berättade han för de närvarande att han hade en intressent som hade ett konkret och seriöst, och bättre, erbjudande. Internovo var angeläget om att det inte skulle träffas något avtal med Håkan Nordquist och Företagskapital. Internovos erbjudande skulle ha varit mer fördelaktigt för alla inblandade parter, men det enda svar som Håkan N kunde komma med var: "Jag har ett bindande avtal med bankerna om att förvärva företaget". Sen fanns det inget mer att förhandla om. Han gillade inte alls att en ny aktör la sig i hans planering.

Banken hade "sålt" företaget, utan fullmakt och bakom ryggen på Börje, till Håkan N och Företagskapital. Börje informerade Internovos svenska ombud i Stockholm, se Fax Delaryd-Internovo 1 december 1993.

Sparbanken hade i brev till Internovo bekräftat överenskommelsen, se Brev Sveatornet-Internovo 1 december 1993. Det här brevet (som Börje fick kopia av några dagar senare) besvarade Internovo samma dag och markerade klart att Sparbanken uppträdde olagligt mot Börje. Se Fax Internovo-Sparbanken 1 december 1993.

Internovo försökte även stoppa konkursen vid Stockholms tingsrätt för att få tid på sig att förhandla om ett seriöst förvärv. Se Fax Internovo-Tingsrätten 1 december 1993.

Det här mötet den 1 december 1993, under ledning av Lars Saxholm, resulterade dock i ett "avtal" (daterat den 2 december 1993), som Börje motvilligt och förtvivlad skrev under. Närvarande var också advokat Mikael Nordlander.

Direkt efteråt uppmanade Börje Mikael N i ett följebrev att uppmärksamma det oseriösa i detta avtal. I en punkt 3 poängterade han sitt krav på en fredlig uppgörelse med banken i någon form. Se Följebrev inklusive avtal 2 december 1993.

Men Sparbanken gick inte med på att återkalla konkursen. Kanske berodde det på att Börje ville ha en punkt (§2) där det stod att "Avtalet förutsätter att Börje Ramsbro och Sparbanken/Nordbanken gör en fredlig uppgörelse" och "att konkursansökan mot System 3R Holding dras tillbaka". Sparbanken krävde en ändring av det här 2 december-avtalet.

Bagner skriver (se citat överst i inlägget):

"Först efter det att avtalet av den 3 december 1993 träffats, inklusive optionen för banken, accepterade Sparbanken uppgörelsen;"

Det är bara det att inget "3 december-avtal" hade förhandlats fram med några parter alls. Det tillverkades ensidigt, i alla hast, av Håkan Nordquist och hans kumpan Hans Dirtoft (VD Företagskapital). De satt i Sparbankens (Sveatornets) lokaler en sen fredagseftermiddag och klippte och klistrade ihop ett antal paragrafer, som de sen faxade till Börje, via Mikael Nordlander. Börje ställdes inför ultimatum, skriv på eller också sätter vi företaget i konkurs direkt på måndag morgon (den 6 december 1993).

Börje hade inte mycket att välja på, han undertecknade och skickade tillbaka dokumentet. Se Öppna avtal 3 december 1993.

Börjes tidigare krav på att "avtalet förutsätter en fredlig uppgörelse" hade nu ensidigt ändrats till följande, se avtal §3, citat:

"Avtalet bekräftar att BR och Sparbanken/Nordbanken har gjort en fredlig uppgörelse samt att parterna i detta avtal i alla avseenden och i alla sammanhang visar full lojalitet mot System 3R-koncernen och att konkursansökan mot moderbolaget System 3R Holding AB dras tillbaka (förhandlingar i Stockholms Tingsrätt 1993-12-06) "

Det var troligen inte bara banken som ville ha en ändring, även styrelsen i Företagskapital hade redan den 15 november 1993 framställt som villkor för att godkänna affären, citat:

"Arbetsutskottet beslöt därför att avvakta beslut om investering i System 3R samt uppdrog åt verkställande direktören att verka för en fredlig uppgörelse mellan Ramsbro, bankerna och investerarna."

Det här protokollet är ett dokument som Hans Bagner själv lämnade ut, efter att Börje hos tingsrätten hade begärt edition i tvisten med Sparbanken. Se Brev från Hans Bagner 30 augusti 1999

Enligt ett senare protokoll, från möte hos Företagskapital den 3 december 1993, godkändes affären. Nu hade ju en "fredlig uppgörelse" med Börje Ramsbro träffats.

Citat från protokoll:

"Vidare hade en fredlig uppgörelse träffats med Börje Ramsbro. "

Även detta protokoll fick Börje tillgång till efter ett editionsbeslut i Stockholms tingsrätt. Det lämnades in av en kollega till Hans Bagner den 4 oktober 1999, länk till Brev och protokoll

Börje skrev i januari 1994 ett brev till Hans Dirtoft, i vilket han deklarerade att "övertagandet var i alla avseenden fientligt och skedde under hot om konkurs", se Brev

I ett svar från Hans Dirtoft, den 17 mars 1994, hade han satt ordet "fredligt" inom citationstecken. Det måste väl betyda att till och med Hans Dirtoft instämde? Han ansåg och insåg kanske att ingenting var särskilt fredligt. Se Brev

Fredligheten var framtvingad och ditskriven av Håkan Nordquist, allt för att få igenom övertagandet enligt plan.

Det optionsavtal som Börje också tvingades skriva under den 3 december 1993 har jag behandlat i inlägget Bluff med option. Det var en ogiltig skenhandling som togs fram som täckmantel för Håkan Nordquists skatteplanering.

Ett år senare fick Börje, genom Sparbanken, reda på att det parallellt med dessa "skojar-avtal" fanns ytterligare ett från samma datum i december 1993, det så kallade Hemliga avtalet. Det beskrev ett helt annat upplägg av hur affären skulle genomföras.

Se Brev inklusive Hemligt avtal

Den 3 december 1993 garanterade Håkan Nordquist och Hans Dirtoft att de, alltså Håkan N och Företagskapital och ingen Småföretagarfond, "senast i januari 1994 kommer att ha förvärvat 100 % av aktierna i System 3R International AB", se Garanti bifogat till det hemliga avtalet, och den 28 januari 1994 intygade Håkan Nordquist att förvärvet hade skett enligt den hemliga planen, se Intyg

Den som är intresserad av att veta mer om hur "förvärvet" av System 3R gick till kan läsa Fullständig förvirring om "förvärv" av aktier i System 3R, och bli ännu mer förvirrad.

Och den som skulle vilja ha fler smakprov på Hans Bagners uppenbara lögner, läs Industrifondens rättsskandal – del 2. Där dissekerar jag en annan av Bagners paragrafer, från en inlaga den 9 april i år i pågående process. Jag skulle kunna ta vilken paragraf som helst och visa att den är späckad med lögner.

Det han försvarar kallas grov ekonomisk brottslighet och inte ett dugg mindre än så. Advokat Hans Bagner medverkar till det när han drar fram alla dessa gamla lögner som om de vore sanningar. Han medverkar till det när han beskriver dessa oseriösa avtal som producerades av Håkan Nordquist den 3 december 1993 som "fredliga överenskommelser" och tillkomna på Börjes initiativ. Det är tydligen sånt här som Tvisternas mästare – Lögnernas mästare ägnar sig åt.

Vad som fortfarande är en gåta är hur ledningen och styrelsen inom Stiftelsen Industrifonden kan ha sjunkit så djupt att de kan anlita en Lögnernas mästare för att försvara grov ekonomisk brottslighet. Och det samtidigt som de har mage att publicera "kärnvärderingar" på sin hemsida. Läs Industrifondens "kärnvärderingar".

Det är ett riktigt bottennapp.

OBS: Jag känner inte advokaten Hans Bagner, jag har aldrig träffat honom öga mot öga. Jag vet naturligtvis inte hur han är som privatperson. Det jag skriver bygger helt och hållet på alla dokument som jag har läst och jämfört med varandra, särskilt rörande tvistemålen T7-109-05 och T 7855-12. Min uppfattning om honom gäller hans roll som "en rättvisans tjänare" inom det svenska rättsväsendet, en roll som jag anser att han sköter mycket arrogant och hänsynslöst.

Faktaruta till Tvisternas mästare – Lögnernas mästare

Stiftelsen Småföretagarfonden har inte förvärvat några aktier i System 3R-koncernen. Denna stiftelse utnyttjades av Håkan Nordquist, Företagskapital och Industrifonden i deras försök att dölja grov ekonomisk brottslighet. Stiftelsen Industrifondens stadgar medgav inte vid tidpunkten förvärv av aktier. Läs vidare: Statliga bluffmakare

Dessutom var Stiftelsen Småföretagarfonden upplöst och dess tillgångar överförda till Stiftelsen Industrifonden den 1 januari 1994. Portföljen Småföretagarfonden förvaltades av Företagskapital genom ett avtal från den 12 november 1993. Enligt det avtalet fick investeringar göras enbart i de företag som redan fanns i portföljen. I portföljen fanns inga aktier i System 3R-koncernen. Det framgår tydligt av den avslutande årsredovisningen 1993. Se utdrag ur Årsredovisning 1993 Stiftelsen Småföretagarfonden Not 4.

Industrifondens påstående, att de har ärvt aktierna i System 3R från Småföretagarfonden, stämmer alltså inte. Det är dessutom lätt att kontrollera att påståendet är fel. Istället har Industrifonden hela tiden varit delaktiga i planeringen av hur System 3R skulle tas över utan ersättning. Det framgår bland annat av ett protokoll från den 15 november 1993. Såväl styrelseordförande som VD i Industrifonden var direkt involverade. Se Protokoll

Vare sig Stiftelsen Småföretagarfonden eller Stiftelsen Industrifonden har någonsin kontaktats av Börje. Så hur kunde Industrifondens ledning och styrelse, i ett brev den 4 december 2006, påstå följande? Citat:

.."att Småföretagarfonden och de två andra köparna har gjort ett rättsligen giltigt och juridiskt korrekt förvärv av aktierna i Holding och senare även i International,"

Ett envist fasthållande vid denna lögn som hos Industrifonden har blivit upphöjd till sanning, en envis vägran att alls lyssna på argument och ta en seriös diskussion, ledde fram till att Börje initierade rättsutlåtandena från advokat Percy Bratt och professor Per Samuelsson. Men även innehållet i dessa utlåtanden har Industrifonden vägrat att ta till sig. Istället har de fortsatt ljuga, mörklägga och hålla sig undan. Hade det verkligen inte varit smartare, smidigare, mer trovärdigt om Industrifonden seriöst hade tagit del av dessa? Borde man inte kunna vänta sig det av en statlig stiftelse vars verksamhet syftar till att stödja företagare, entreprenörer, innovatörer? Borde inte detta vara en självklarhet?

Se:
Rättsutlåtande från advokat Percy Bratt 2009-04-03
Rättsutlåtande från professor Per Samuelsson 2009-08-28
Rättsutlåtande från professor Per Samuelsson 2012-12-19

De två inblandade bankerna, Sparbanken Sverige AB och Nordbanken AB, har träffat skäliga förlikningar med Börje för sin medverkan i kapningen av System 3R.

Ännu har kaparna själva inte fått stå till svars, det vill säga Håkan Nordquist, Företagskapital och Stiftelsen Industrifonden, trots att de sammantaget har gjort klipp på hundratals miljoner kronor.

Marie-Anne Olsson
Friaskribenter


 Bankrättsföreningen


Tack besöket och välkommen åter!
Hemsida