22. Kommentarer till tingsrättens protokoll 2000-04-03 I protokoll av den 3 april 2000 har meddelats olika beslut. Besluten föregås av en redogörelse som inte helt överensstämmer med vad Marie Sennton anfört. Så har hon aldrig påstått att det införts felaktiga uppgifter om henne själv i det aktuella i kopia ingivna registret. För det fall det skulle bli förvecklingar i målet i anledning av att protokollet inte korrekt avspeglar vad som förevarit är det viktigt att detta noteras. Den viktigaste delen av Marie Senntons talan har enligt hennes egen uppgift grundats på att hennes rättsliga situation är accessorisk i förhållande till den rättsliga situation som gäller mellan Thorsten Sennton och Nordbanken samt det faktum att, då vi inte har tredje mans-domar i Sverige, en laga kraftvunnen dom mellan Thorsten Sennton och Nordbanken inte har någon direkt betydelse för den accessoriska rättsliga situationen mellan Marie Sennton och Nordbanken. Det bör i det sammanhanget betonas att någon rättslig prövning ännu ej skett mellan Thorsten Sennton och Nordbanken i anledning av det aktuella i kopia ingivna förtalsregistret som Nordbanken ansvarar för och som innehåller för Thorsten Sennton kränkande och nedsättande uppgifter som dessutom saknar grund. Beslutet om att inte låta Thorsten Sennton inträda som intervenient i målet har ännu inte vunnit laga kraft. Undertecknad menar att det är tillåtet att inträda som intervenient i förevarande situation. Meddelat beslut över yrkande om edition kan överklagas endast i samband med överklagande av dom eller slutligt beslut i målet. Beslutet strider i det ena fallet klart mot gällande praxis och i det andra fallet emot uttryckligt stadgande i lag. Undertecknad föreslår att rätten överväger att ompröva frågorna om edition med hänsyn till att ett felaktigt beslut i denna fråga innebär att hovrätten tvingas återförvisa målet till tingsrätten för fortsatt handläggning sedan dom meddelats, för det fall Nordbanken vinner bifall för sin talan i målet. När det gäller anförda skäl för editionsfrågans avgörande noteras att rätten använt ett cirkelresonemang för att komma fram till sitt slut. De handlingar som omfattas av Marie Senntons editionsföreläggande kan aldrig anses sakna betydelse som bevis i målet då detta omfattar ett kvittningsyrkande som bygger på den regelmässiga förtalshantering som Nordbanken ägnat sig åt och som medför att Nordbanken genom ett editionsbeslut tvingas ta fram varje sådan handling som varit underlag för det aktuella hemliga förtalsregistret. Tvärtom är det uppenbart att de efterfrågade handlingarna utgör en central del av den bevisning som skall behandlas i målet och som, om rätten beslöt att materialet skulle utges av Nordbanken, väsentligt förenklar och förbilligar processen. Detta cirkelresonemang innebär att rättens beslut är direkt felaktigt. Det strider dessutom mot ett känt prejudikat mot FöreningsSparbanken, som i motsvarande situation av Högsta domstolen tvingats utge motsvarande handlingar. Att vid bestämmandet av vilket föremål processen har medvetet bortse från kvittningsfrågan innebär att rätten gjort sig skyldig till domvilla, då rätten i denna fråga helt enkelt, enligt sina egna beslutsskäl, bara tagit hänsyn till den del av målet som utgörs av Nordbankens käromål. Hade rätten sett förutsättningslöst och opartiskt på målet vid bedömande av mellandomsfrågan hade givetvis denna utretts noggrannare och slutligen lett till slutet att mellandomstemat varit synnerligen fördelaktigt att pröva i separat förfarande. Givetvis skulle ett sådant rationellt och renodlat förfarande ha lett till att Nordbanken har betydligt svårare att undkomma ansvar genom att förvilla rätten. I en motsvarande rättegång i södra Sverige tog den lokale lagmannen frågeställningen ab notam och utredde frågan seriöst och reellt. Det slutade, efter den noggranna utredning som lagmannen företog av lämpligt mellandomstema, med att parterna kom överens (givetvis med eftergifter från båda sidor) och tingsrätten slapp därför till och med att döma i målet. I förevarande mål skulle givetvis en uppstrukturering och en förenkling, inför ett noggrant och reellt övervägande av om en mellandom skulle vara till gagn för handläggningen, att leda till att Nordbanken skulle tvingas acceptera det uppenbara faktiska och rättsliga läget. Målet gäller ett förhållandevis litet belopp och skulle efter en sådan uppstrukturering vara betydligt lättare att förlika. Även om parterna redan har haft vissa förberedande kontakter i denna fråga och en uppgörelse inte är något otänkbart för någondera sidan synes målet dock ännu inte vara tillräckligt väl genomgånget för att kunna nå till en sådan lösning. När det gäller interventionsfrågan är det precis så att regressrätt uppkommer för det fall Marie Sennton skulle förlora mot Nordbanken. Genom att rätten i ena delen av sina skäl säger att det inte finns någon rätt på grund av denna regressrätt och i en annan del säger att regressrätt utgör grund för intervention har beslutet i denna del fattats i strid med de fakta som rätten känt till vid tidpunkten för beslutets meddelande. Stupstocksföreläggandet enligt 42 kap 15 § rättegångsbalken är felaktigt då tingsrätten inte har annat skäl för sitt beslut än att Nordbanken begärt det. Nordbanken har, vilket kommer att kunna styrkas i målet, framfört helt felaktiga uppgifter och har därigenom vilselett rätten. Marie Sennton har å andra sidan under hela rättegången agerat korrekt och har lämnat korrekta och relevanta uppgifter. Vad som egentligen i förevarande mål skulle medföra skäl till stupstocksföreläggande har inte heller preciserats av rätten. Denna typ av föreläggande är speciellt väl ägnat att missgynna en part som talar sanning och detta speciellt om motparten, i detta fall Nordbanken, talar osanning, undanhåller viktiga fakta och trilskas genom att vilseleda och aktivt hitta på uppgifter som är nedsättande för den part som i anledning därav utsätts för stupstocksföreläggandet. Detta är således ännu ett exempel på hur Nordbankens aktiva förtalsverksamhet leder till att Nordbankens motparter behandlas orättvist och drabbas av allvarliga negativa konsekvenser på grund av förtalet.

Tillbaka till Innehållsförteckning

Tack besöket och välkommen åter! Hemsida