På samma sätt som bankerna ensidigt och ohederligt skyllde Ivar Kreuger för Kreugerkraschen så har bankerna beskyllt kunderna för bank- och finanskrisen 1987 - 1993. I själva verket var det bankerna som ensamt orsakade bank- och finanskrisen genom att icke följa villkoren för kapitaltäckningsgraden enligt de lagar som gällde för att driva bankrörelse.

Tillsyningsmyndigheten Bankinspektionen ( nuvarande Finansinspektionen ) följde icke sina instruktionen att kontrollera bankerna vad beträffar kapitaltäcknings- granden 8%, utan blundade för bankernas vårdslösa kreditgivning i kampen om kunderna, efter att bankregleringen upphörde 1985.   

När den uppblåsta fastighetsbubblan sprack stod bankerna utan säkerheter och bank- och finanskrisen var ett faktum och enligt lagen skyldiga att begära sig själva i likvidation. För att skydda bankernas utländska långivare tog staten och bankerna i stället beslutet att offra de svenska  bankkunderna genom att säga upp lånen och lägga beslag på säkerheterna. Därigenom uppnåddes den lagstadgade kapitaltäckningsgarden och bankerna kunde undslippa konkursen.

Den bristande respekten för kapitaltäckningsgraden var alltså orsaken till bankernas kollaps. I artiklar nedan redovisas sambanden med kapitaltäcksnings- graden och bank- och finanskrisen.

Styrelsen
Bankrättsföreningen

Staten räddade Handelsbanken - Mats Lönnerblad

Bankerna har upplysningsplikt - Mats Lönnerblad

Reglerna om bankernas soliditet måste förändras - Mats Lönnerblad

Domstolar och banker i förening - Mats Lönnerblad

Bankerna ställs inför nya kapitalstäckningskrav - Mats Lönnerblad