Tillbaka till Innehållsförteckning |
| 25. Bevisuppgift
2. En av de konkreta förtalseffekterna 4. Ansvar för bedrägerier, förtal, sekretessbrott och förföljelser/ misshandel/grov misshandel 5. Mened från Nordbankens personal med Nordbanken som ansvarig 6. 36 § avtalslagen och 8 § räntelagen alternativt förutsättningsläran.
När det gäller frågan att Marie Sennton skulle ha underrättats om pantsättningen är bevisbördan Nordbankens. Såvitt bekant har inte Nordbanken åberopat någon bevisning i denna del varför inte någon motbevisning kan åberopas. Reservationsvis åberopas förhör med Thorsten och Marie Sennton i denna del för att styrka att de omständigheter som framlägges i denna del av svaranden är korrekta. När det gäller nedan åberopade utskrivna utdrag ur förhör vid domstol åberopas, för det fall Nordbanken ifrågasätter utskriftens korrekthet, bandkopia av den del av förhöret som utskriften i varje enskilt fall gäller. Precis som Nordbanken påpekar har svaranden att styrka att Nordbanken ansvarar för den aktuella registeruppgiftens tillkomst. I första hand menas att svaranden inte behöver visa att Nordbanken själv aktivt spritt uppgiften. Det räcker att den har upprättats under Nordbankens ansvar och att därefter den blivit spridd. Att uppgiften i sig är spridd har inte förnekats av Nordbanken utan bara att den kommer från Nordbanken. Det är i målet oväsentligt om uppgiften tillkommit genom direkt aktiv åtgärd från styrelsens, styrelseledamots, VD:s, anställds eller uppdragstagares sida. Ett antal personer har medverkat och såväl personer med formell behörighet som firmatecknare och andra personer som haft ställningsfullmakt eller Nordbankens uppdrag i övrigt har medverkat. Nordbanken har varit väl medveten om förfarandet såväl i princip som i det konkreta fallet men det räcker att det skett inom ramen för Nordbankens verksamhet/näring och att uppgiften uppkommit som ett led i en medveten handling/underlåtenhet. För att undgå ansvar eller minimera sitt ansvar skulle Nordbanken, så snart det uppdagats att aktuella uppgifter var felaktiga, ha åtgärdat dem och tillsett att de inte fick ytterligare spridning. Nordbanken har istället inte brytt sig om att uppgiften medvetet eller av slarv kommit på avvägar och därefter orsakat enorm skada för Thorsten Sennton. Nordbanken har inte ens påstått att den försökt hindra spridningen av dessa uppenbart felaktiga uppgifter och är därför betagen möjligheten att undkomma ansvar eller få sitt ansvar jämkat på grund av efterkommande rättelse. Varje särskilt bevis under rubriken registerfrågan åberopas till styrkande av att Nordbanken direkt, genom sin organisation, genom sina anställda eller genom sina beroende eller oberoende uppdragstagare/konsulter ansvarar för uppgiftens tillkomst; att Nordbanken har väl fungerande men helt olagliga rutiner för sina interna noteringar om kunder för kreditgivningsändamål och att dessa rutiner är basen för uppgiftens tillkomst, att Nordbanken ansvarar för uppgiftens spridning, i den mån det erfordras för ansvar (jämför Kone-målet, som innebär att upphovsmannen har strikt ansvar för spridningen oavsett hur många led bort som uppgiften orsakar skada); att uppgiften orsakat totalskada/en skada som minst uppgår till summa currans i målet för undertecknad, vilket Marie Sennton som pantsättare har rätt att åberopa; att övriga omständigheter som åberopas till stöd för Marie Senntons talan är korrekta. Skriftlig bevisning I. Allt i målet ingivet skriftligt material, såsom samtliga femton hittills till riksdagens samtliga ledamöter överlämnade skrivelser med bilagor (en mapp med förord av den 1 maj 1999 och två efterföljande brev av den 14 juni och den 20 september 1999). Av materialet bör särskilt uppmärksammas de artiklar som i Dagens Nyheter skildrat registrets tillkomst och skadeverkningar. II. Allt i denna inlaga åberopat skriftligt material, i text och fotnoter samt under rubriken Faktaunderlag med underrubrikerna Litteraturlista, Tidnings- och tidskriftsartiklar, Dokumentärfilmer, Nyhetsinslag, Officiellt tryck, Statens offentliga utredningar, Övriga utredningar och Uppslagsverk. III. För styrkande av skadans omfattning är det särskilt viktigt att materialet om förföljelsens grund, bilagorna till brevet av den 20 september, särskilt beaktas.
Muntlig bevisning A. Förhör med
B. Förhör med följande personer som sakkunniga och/eller vittnen
C. Förhör med följande personer som vittnen
Allmänt veterligt och uppskattande av skadans storlek Av framlagt material är det klarlagt att föreliggande felaktiga agerande numera skall betraktas som allmänt veterligt. Nordbankens ansvar för den aktuella uppgiften är i sig allmänt veterligt och skadan kan uppskattas av rätten, då omstämt belopp och därmed det belopp som behöver kvittas är förhållandevis litet. Om skadan i och för sig vitsordas kan viss bevisning avstås. Hade inte Nordbanken agerat felaktigt genom under aktuell punkt åberopade omständigheter hade undertecknad fortvarande varit framgångsrik advokat med en årlig inkomst idag inte understigande tio miljoner kronor. På samma sätt är det uppenbart att Marie Sennton skulle ha tjänat väsentligt mer extra än omstämt belopp på sina näringsverksamheter och i övrigt, om hon inte varit direkt drabbad av Nordbanken förföljer enligt ovan. För att inte belasta målet med onödig bevisning är det vår uppfattning att rätten kan och skall tillämpa 35 kap 2 § som 35 kap 5 § rättegångsbalken.
2. En av de konkreta förtalseffekterna Varje särskilt bevis under rubriken En av de konkreta förtalseffekterna åberopas till styrkande av att Nordbankens agerande som förtalare och som distributör av förtal i olika former lett till att Nordbanken själv, dåvarande PK-Banken, innan fusionen mellan bankerna (då sekretess fortvarande gällde mellan bankerna) underlåtit att infria givet kreditlöfte, att övriga omständigheter som åberopas till stöd för Marie Senntons talan är korrekta och att skadan av detta förfarande varit väsentligt och med råge överstigande i målet aktuellt belopp. Skriftlig bevisning I. Allt i målet ingivet skriftligt material, såsom samtliga femton hittills till riksdagens samtliga ledamöter överlämnade skrivelser med bilagor (en mapp med förord av den 1 maj 1999 och två efterföljande brev av den 14 juni och den 20 september 1999). Av materialet bör särskilt uppmärksammas de artiklar som i Dagens Nyheter skildrat registrets tillkomst och skadeverkningar. II. Allt i denna inlaga åberopat skriftligt material, i text och fotnoter samt under rubriken Faktaunderlag med underrubrikerna Litteraturlista, Tidnings- och tidskriftsartiklar, Dokumentärfilmer, Nyhetsinslag, Officiellt tryck, Statens offentliga utredningar, Övriga utredningar och Uppslagsverk. III. För styrkande av skadans omfattning är det särskilt viktigt att materialet om förföljelsens grund, bilagorna till brevet av den 20 september, särskilt beaktas. IV. Utdrag från förhören i Södra Roslags tingsrätt och i Svea hovrätt avseende orsaken till att lämnat kreditlöfte inte infriats/kredit ej givits enligt överenskommelse. Tidigare mål nr T 2126/91 och 2410/92 i tingsrätten och mål nr T 1355/93 i hovrätten. Inledningsvis ges de av Södra Roslags tingsrätt utskrivna förhören in.
Muntlig bevisning A. Förhör med
B. Förhör med följande personer som vittnen
Allmänt veterligt och uppskattande av skadans storlek Skadan kan uppskattas av rätten, då omstämt belopp och därmed det belopp som behöver kvittas är förhållandevis litet. Om skadan i och för sig vitsordas kan viss bevisning avstås. Hade inte Nordbanken agerat felaktigt genom under aktuell punkt åberopade omständigheter hade undertecknad fortvarande varit framgångsrik advokat med en årlig inkomst idag inte understigande tio miljoner kronor. På samma sätt är det uppenbart att Marie Sennton skulle ha tjänat väsentligt mer extra än omstämt belopp på sina näringsverksamheter och i övrigt, om hon inte varit direkt drabbad av Nordbanken förföljer enligt ovan. För att inte belasta målet med onödig bevisning är det vår uppfattning att rätten kan och skall tillämpa 35 kap 2 § som 35 kap 5 § rättegångsbalken.
Varje särskilt bevis under rubriken Medverkan i domarstyrning åberopas till styrkande av att Sverige som stat under årens lopp byggt upp en kontrollapparat som innebär att svenska medborgare döms ohörda av institutioner i det svenska samhället utan att själva få reda på det, att Nordbanken, SAP och SAPO genom anstiftan och annan medverkan till tjänstefel i förevarande mål förmått och medverkat till den hos Södra Roslags tingsrätt ansvarige domaren i dom felaktigt utan kontradiktorisk prövning ogillat den genstämning som tidigare ingivits, förmått och medverkat till att de hos hovrätten ansvariga domarna efter Marie Senntons överklagande genom dom beslutat att ogillandet av genkäromålet skulle stå fast trots att överklagandet borde ha medfört att tingsrättens dom skulle ha undanröjts och målet återförvisats samt att det för Högsta domstolens prövning ansvarige justitierådet efter Marie Senntons överklagande felaktigt beslutat att vägra prövningstillstånd trots att uppenbar resningsgrund förelåg. Bevisen åberopas även till styrkande av att övriga omständigheter som åberopas till stöd för Marie Senntons talan är korrekta. Skriftlig bevisning I. Allt i målet ingivet skriftligt material, såsom samtliga femton hittills till riksdagens samtliga ledamöter överlämnade skrivelser med bilagor (en mapp med förord av den 1 maj 1999 och två efterföljande brev av den 14 juni och den 20 september 1999). Av materialet bör särskilt uppmärksammas de artiklar som i Dagens Nyheter skildrat registrets tillkomst och skadeverkningar. II. Allt i denna inlaga åberopat skriftligt material, i text och fotnoter samt under rubriken Faktaunderlag med underrubrikerna Litteraturlista, Tidnings- och tidskriftsartiklar, Dokumentärfilmer, Nyhetsinslag, Officiellt tryck, Statens offentliga utredningar, Övriga utredningar och Uppslagsverk.
Muntlig bevisning A. Förhör med
B. Förhör med följande personer som sakkunniga och/eller vittnen
C. Förhör med följande personer som vittnen
Allmänt veterligt och uppskattande av skadans storlek Av framlagt material är det klarlagt att föreliggande felaktiga agerande numera skall betraktas som allmänt veterligt. Skadan kan uppskattas av rätten, då omstämt belopp och därmed det belopp som behöver kvittas är förhållandevis litet. Om skadan i och för sig vitsordas kan viss bevisning avstås. Det är uppenbart att Marie Sennton skulle vunnit sin genstämning och betydligt större värden än omstämt belopp om inte den aktuella domarstyrningen skett. För att inte belasta målet med en omfattande bevisning är det vår uppfattning att rätten kan och skall tillämpa 35 kap 2 § som 35 kap 5 § rättegångsbalken, särskilt som rätten är synnerligen väl förtrogen med de omständigheter och det felaktiga förfarande som utgör grund för Marie Senntons talan i denna del av målet.
4. Ansvar för bedrägerier, förtal, sekretessbrott och förföljelser/misshandel/grov misshandel Varje särskilt bevis under rubriken Ansvar för bedrägerier, förtal, sekretessbrott och förföljelser/misshandel/grov misshandel åberopas till styrkande av att Nordbanken åtminstone sedan våren 1989 ägnat sig åt dylika aktiviteter riktade mot Thorsten Sennton och mot Marie Sennton och därigenom åsamkat honom och henne var för sig och tillsammans avsevärd skada, väsentligen överstigande i målet omstämt belopp. Bevisningen åberopas till styrkande av att övriga omständigheter som åberopas till stöd för Marie Senntons talan är korrekta och avser såväl Marie Senntons direkta anspråk mot Nordbanken enligt ovan som Marie Senntons motkrav, som innehavare av en accessorisk rätt i förhållande till Thorsten Senntons situation. Skriftlig bevisning I. Allt i målet ingivet skriftligt material, såsom samtliga femton hittills till riksdagens samtliga ledamöter överlämnade skrivelser med bilagor (en mapp med förord av den 1 maj 1999 och två efterföljande brev av den 14 juni och den 20 september 1999). Av materialet bör särskilt uppmärksammas de artiklar som i Dagens Nyheter skildrat registrets tillkomst och skadeverkningar. II. Allt i denna inlaga åberopat skriftligt material, i text och fotnoter samt under rubriken Faktaunderlag med underrubrikerna Litteraturlista, Tidnings- och tidskriftsartiklar, Dokumentärfilmer, Nyhetsinslag, Officiellt tryck, Statens offentliga utredningar, Övriga utredningar och Uppslagsverk. III. För styrkande av skadans omfattning är det särskilt viktigt att materialet om förföljelsens grund, bilagorna till brevet av den 20 september, särskilt beaktas. IV. Utdrag från förhören i Södra Roslags tingsrätt och i Svea hovrätt avseende orsaken till att lämnat kreditlöfte inte infriats/kredit ej givits enligt överenskommelse vi sammanträffande. Tidigare mål nr T 2126/91 och 2410/92 i tingsrätten och mål nr T 1355/93 i hovrätten. V. Tillkommande skriftlig bevisning enligt följande:
Muntlig bevisning A. Förhör med
B. Förhör med följande personer som sakkunniga och/eller vittnen
C. Förhör med följande personer som vittnen
Allmänt veterligt och uppskattande av skadans storlek Av framlagt material är det klarlagt att föreliggande felaktiga agerande numera skall betraktas som allmänt veterligt. Nordbankens ansvar är i sig allmänt veterligt och helt i linje med hur flertalet av Nordbankens övriga kunder behandlats av Nordbanken. Skadan kan uppskattas av rätten, då omstämt belopp och därmed det belopp som behöver kvittas är förhållandevis litet. Om skadan i och för sig vitsordas kan viss bevisning avstås. Hade inte Nordbanken agerat felaktigt genom under aktuell punkt åberopade omständigheter hade undertecknad fortvarande varit framgångsrik advokat med en årlig inkomst idag inte understigande tio miljoner kronor. På samma sätt är det uppenbart att Marie Sennton skulle ha tjänat väsentligt mer extra än omstämt belopp på sina näringsverksamheter och i övrigt, om hon inte varit direkt drabbad av Nordbanken förföljer enligt ovan. För att inte belasta målet med onödig bevisning är det vår uppfattning att rätten kan och skall tillämpa 35 kap 2 § som 35 kap 5 § rättegångsbalken.
5. Mened från Nordbankens personal med Nordbanken som ansvarig Varje särskilt bevis under rubriken Mened från Nordbankens personal med Nordbanken som ansvarig åberopas till styrkande av att de vid tidpunkten för förhören Nordbankenanställda eller hos Nordbanken tidigare anställda personerna, Robert Wikström, Curt Månsson, Lilian Krüger, Håkan Jansson och Mats Andersson, samt den med Nordbanken samarbetande advokaten, Per-Erik Hasselberg, på Nordbankens uppdrag begått mened i såväl tingsrätt som hovrätt genom att undanhålla fakta om de förföljelser Nordbanken utsatt/varit med om att utsätta Thorsten Sennton för. Skriftlig och muntlig bevisning I – V samt A 1-2, B 1-3 och C 1-38. Samma bevisning åberopas som åberopas under punkten 4. Ansvar för bedrägerier, förtal, sekretessbrott och förföljelser/misshandel/grov misshandel ovan åberopas även under förevarande punkt. Därutöver åberopas följande bevis. VI. Kompletterande skriftlig bevisning Avskrift av förhören i tingsrätt och hovrätt för under förevarande rubrik aktuella personer. Inledningsvis inges endast det väsentligaste utdraget från hovrätten då det synes onödigt att tynga målet med utförligare detaljer. Vederbörande vittnen har i hovrätten uttalat sig kategoriskt och entydigt på ett sätt som i sig är tillräckligt för menedernas konstaterande. Bevisen åberopas även till styrkande av att övriga omständigheter som åberopas till stöd för Marie Senntons talan är korrekta. Allmänt veterligt och uppskattande av skadans storlek Av framlagt material är det klarlagt att föreliggande felaktiga agerande numera skall betraktas som allmänt veterligt. Att Nordbanken tubbat sina anställda/uppdragstagare till mened är uppenbart och Nordbankens ansvar är också uppenbart och allmänt veterlig. Det sätt på vilket Nordbanken tubbat sina anställda/uppdragstagare till mened är helt i linje med hur Nordbanken agerat rent generellt sedan början av 1990-talet. Skadan kan uppskattas av rätten, då omstämt belopp och därmed det belopp som behöver kvittas är förhållandevis litet. Om skadan i och för sig vitsordas kan viss bevisning avstås. Hade inte Nordbanken agerat felaktigt genom under aktuell punkt åberopade omständigheter hade undertecknad fortvarande varit framgångsrik advokat med en årlig inkomst idag inte understigande tio miljoner kronor. På samma sätt är det uppenbart att Marie Sennton skulle ha tjänat väsentligt mer extra än omstämt belopp på sina näringsverksamheter och i övrigt, om hon inte varit direkt drabbad av Nordbanken förföljer enligt ovan. För att inte belasta målet med onödig bevisning skall rätten tillämpa 35 kap 2 § som 35 kap 5 § rättegångsbalken.
6. 36 § avtalslagen och 8 § räntelagen alternativt förutsättningsläran. Varje särskilt bevis under rubriken 36 § avtalslagen och 8 § räntelagen alternativt förutsättningsläran åberopas till styrkande av att i målet angivna omständigheter föreligger och att dessa överensstämmer med de krav som ställs enligt lag och praxis för att angivna lagregler/regler skall vara tillämpliga. Samma bevis som åberopats under samtliga övriga punkter i bevisuppgiften åberopas parallellt även under förevarande rubrik. Allmänt veterligt och uppskattande av skadans storlek Av framlagt material är det klarlagt att Nordbanken agerat synnerligen oansvarigt och direkt skadligt mot flertalet av sina kunder. Det är i linje med Nordbankens övriga agerande att Nordbanken i förevarande fall - gentemot Marie Sennton och mot undertecknad – agerat oansvarigt och direkt i syfte att skada dem. Nordbankens ansvar är uppenbart och allmänt veterlig och skall därför leda till jämkning om inte upprättelse kan ges på annat sätt i förevarande mål. Skadan kan uppskattas av rätten, då omstämt belopp och därmed det belopp som behöver kvittas är förhållandevis litet. Om skadan i och för sig vitsordas kan viss bevisning avstås. Hade inte Nordbanken agerat grovt felaktigt mot Marie Sennton och undertecknad hade undertecknad fortvarande varit framgångsrik advokat med en årlig inkomst idag inte understigande tio miljoner kronor. På samma sätt är det uppenbart att Marie Sennton skulle ha tjänat väsentligt mer extra än omstämt belopp på sina näringsverksamheter och i övrigt, om hon inte varit direkt drabbad av Nordbanken förföljer enligt ovan. För att inte belasta målet med onödig bevisning är det vår uppfattning att rätten kan och skall tillämpa 35 kap 2 § som 35 kap 5 § rättegångsbalken.
|
Tillbaka till Innehållsförteckning |
|
|
|
|
|
|
Hemsida |