Nordbanken ströp vid ett par tillfällen Nobels likviditet i för att få igenom sina krav.
Det sa förre Nobelchefen, Anders G Carlberg när han gav sin redogörelse i Stockholms tingsrätt på onsdagen i tvisten mellan Yggdrasil och Nordbanken.
Dessutom framkom det att dåvarande finansminister Allan Larsson på ett aktivt sätt deltagit i förhandlingarna om Nobels öde.

Anders G Carlberg, som nu är chef för Axel Johnson International och bland annat styrelseordförande i Munksjö, och som var koncernchef i Nobel under sju år fram till oktober 1991, blev ett lysande vittne för Erik Penser och Yggdrasil.
Anders G Carlberg fick i förhöret ge sin uppfattning om den värdering som den ansedda investmentbanken Morgan Stanley gjorde sommaren 1991. Enligt Anders G Carlberg var värderingen av Nobel till 12,8-16,5 miljarder kronor realistisk, vilket var en uppfattning som hela Nobels styrelse delade.
"I efterhand har denna värdering till och med visat sig vara konservativ."

Utförsäljningar
Han berättade också om det utförsäljningsprogram av Nobelkoncernens dotterbolag som initierats.
Sommaren 1991 var han nära ett avslut med ett österrikiskt bolag, Benkiser, som ville köpa Nobels konsumentvarudivision.
Beträffande fallissemanget i Gamlestaden påpekade Anders G Carlberg att all personal i finansbolaget kom från S-E-Banken och att det inte fanns någon egentlig marknadsorganisation i Gamlestaden, eftersom alla kunderna kom från bankerna.
Den nyemission som gjordes i Gamlestaden 1990 presenterades också i ett prospekt, upprättat av bland annat Nordbanken och Handelsbanken.

Inget borgensåtagande
Den omtalade konsolideringsgarantin i Gamlestaden innebar, enligt Anders G Carlberg, inte något borgensåtagande för Nobels räkning. Utan den enda påföljden, om det egna kapitalet underskred den uppsatta gränsen på 16 procent av balansomslutningen, var att bankerna kunde säga upp sina lån i Gamlestaden.
Redan i februari 1991 blev Erik Penser och Anders G Carlberg inbjudna till ett möte på Nordbanken med bland annat bankens ordförande Björn Wahlström och vice ordförande Jacob Palmstierna.
"De ville minska Nordbankens totala utlåning till Pensersfären, men samtidigt ville de göra mer affärer med Nobel."

Löften om kredit
Att Nobel skulle vara i kris i augusti 1991 ställer sig Anders G Carlberg helt främmande till, inte minst mot bakgrund av de kreditlöften Nobel fått av bland annat Nordbanken på mellan 2 och 2,5 miljarder kronor.
Kreditlöften som Nobel betalat avgift för.
En betydande del av förhöret med Anders G Carlberg ägnades åt att belysa vad som hände den dramatiska dagen den 23 augusti 1991 då Erik Penser fråntogs sina aktier i Nobel och Nobel ställdes inför hotet om betalningsinställelse.

Alternativlös
"Det vore helt omdömeslöst att ställa in betalningarna, så vi hade egentligen inget vettigt alternativ", konstaterade Anders G Carlberg som också framhöll att så fort Nobel accepterat bankernas förslag "fylldes kassan på omedelbart".
"Det var en oerhörd situation för en företagsledning. Dessutom fick vi inte möjlighet att förhandla med bankerna."

Ultimatum
Erik Penser har i tidigare förhör hävdat att han ställdes inför ett ultimatum: lämnade han inte ifrån sig sina Nobelaktier, skulle han sättas i personlig konkurs.
Detta bekräftar Anders G Carlberg som var med honom då han skrev under avtalet med Nordbanken.
"Ja, Jacob Palmstierna bekräftade att banken skulle sätta honom i personlig konkurs, vilket naturligtvis var ett utomordentligt obehagligt alternativ."

I ett styrelseprotokoll från Nobel den 23 augusti framkommer att dåvarande finansministern Allan Larsson redan dagen innan haft överläggningar med alla affärsbankernas chefer och ordföranden om Nobels framtid.

Gunilla Herlitz

Copyright