Stor enkät av Justitiedepartementet. EU-direktivet om Personuppgifts- lagen ändras?

Redan när personuppgiftslagen infördes var den omdebatterad. Även om riksdagen då inte reagerade, var det många som såg lagen som ett hot mot yttrandefriheten.
  ”Fallet Bodil”, en kyrkvaktmästare som på sin hemsida berättat att en kollega skadat foten, blev ett av de mest kända exemplen. Bodil Lindqvist dömdes till 6.000 kronor i böter, trots att kollegan i efterhand inte hade något emot publiceringen.
   Lagen har funnits i snart tre år. I våras genomförde Justitiedepartementet en enkät, som nu sammanställts.
   Justitieombudsmannen kritiserar lagen som ett hot mot yttrandefriheten. Svenska kyrkan illustrerar ett av de centrala problemen: ”Bestämmelserna är svårtolkade. Om de tillämpas alltför snävt finns risk för att möjligheten att använda t.ex. Svenska kyrkans hemsida som informationskanal inskränks”
   Lagens skrivning, dess praktik, dess tolkning - i enkätsvaren är kritiken från myndigheter, organisationer och enskilda massiv och nästan enstämmig.

SEDAN OKTOBER 1998 har Personuppgiftslagen och den gamla datalagen fungerat parallellt Men snart är övergångsperioden slut. Den första oktober tar Pul över datalagens tidigare regler om register och annan datoriserad behandling av personuppgifter.
   Puls portalsyfte är att skydda den personliga integriteten, och stadgar bl a förbud att sprida uppgifter om någon till tredje land. Under övergångsperioden har debatten därför mest handlat om yttrandefriheten på Internet. Undantaget har bl.a. varit uppgifter som publiceras för ”journalistiska ändamål”. Datainspektionen, den ansvariga myndigheten, har gjort en snäv tolkning av begreppet och ofta anmält hemsidor för brott mot Pul.

VID PRÖVNINGAR enligt yttrandefrihetsgrundlagen, exempelvis förtalsmål mot tidningar, prövas hur rimliga och sanna de omstridda påståendena är. Men vid en rättslig prövning enligt Pul diskuterar rätten inte sanningshalten. Det räcker i princip med att någon omnämnts utan aktivt medgivande för att bli fälld.
   ”Det journalistiska undantaget” blev räddningen för Börje Ramsbro och Bankrättsföreningen, som drivit kampanj mot Nordbanken och några namngivna direktörer på sin hemsida. Efter att ha blivit dömd i både tingsrätt och hovrätt, blev Ramsbro i juni friad i Högsta Domstolen. HD menade att sådan opinionsbildning är att räkna som journalistisk verksamhet, och många drog en lättnadens suck.
   Men tolkningsläget är fortfarande inte klart.
   - HD slog fast vilken avvägning mellan integritet och yttrandefrihet som skulle gälla i detta fall, säger Sören Öman, sakkunnig på justitiedepartementet och ansvarig för enkäten.
   - Men det kommer att behövas fler fall. Det är bra att det kommer upp vägledande rättsfall för att det ska utbildas en praxis.
   Pul tillkom som en konsekvens av EU:s dataskyddsdirektiv. Sverige var ett av de länder som tidigast införlivade direktivet i nationell lagstiftning, och lagen antogs utan särskilt mycket debatt. Flera länder väntade innan datadirektivet skrevs in i lagstiftningen. Tyskland och Frankrike har ännu inte gjort det, och är därför stämda inför EG-domstolen.
   I Danmark krävdes tre olika lagförslag innan parlament antog lagen, och den danske justitieministern fick hundratals frågor från parlamentsledamöterna.
   - Genomförandet i Danmark hade tagit intryck av de svenska erfarenheterna, tror Sören Öman.
   Pul skapar, enligt enkätsvaren och enligt debatterna i riksdagen, problem på framförallt tre områden: Lagen krockar med offentlighetsprincipen, eftersom den i kombination med 7:16, en av paragraferna i Sekretesslagen, gör att en myndighet kan vägra att lämna ut uppgifter som enligt tidigare praxis varit offentliga.
   Exempelvis tvingades Göteborgs-Posten att gå till rätten för att tvinga Göteborgs kommun att lämna ut namnen på kommunens anställda, något som tidigare torde varit ganska oproblematiskt.

LAGENS KROCK MED yttrandefriheten på Internet, är vad debatten hittills mest handlat om. Men när övergångsperioden tar slut, och Datalagens etablerade praxis upphör, kan Pul skapa nya tolkningsproblem. Gränsen mellan tillåtet och straffbart blir flytande, när exempelvis facket ska hålla medlemsregister.
   - Det blir en massa tråckling mellan undantagsregler för att komma fram till en slutsats, tror Martin Wästfelt, jurist på SKTF.

ÄVEN OM INGEN utom möjligen Datainspektionen försvarar Pul, är Sverige bundet att ha lagen kvar. I en riksdagsmotion krävde Åsa Torstensson (c) att lagen skulle avskaffas, men det är ”inte realistiskt”, menar Sören Öman.
   Enkäten syftar till att färdigställa en skiss till ny personuppgiftslag. Ett centralt tema är att ändra lagen till att rikta in sig på missbruk, snarare än all hantering, av personuppgifter. Justitiedepartementet ska verka för en förändring av EU:s dataskyddsdirektiv, hur vill inte Sören Öman berätta idag. Inte heller hur departementet konkret ska gå vidare med enkätresultatet och skissen.
   - Men vi gör självklart inte saker och ting som är meningslösa. Givetvis ska det här användas.
   Om regeringen nu skulle driva frågan i EU, och om det skulle ge resultat, kommer det att dröja ”minst tre år” innan det blir någon förändring i Sverige.

Mattias Håkansson

”Datainspektionen må ha synpunkter på databaslagring - men ska inte bedöma vad som är konst, litteratur, journalistiskt verksamhet eller något annat som direkt beror på INNEHÅLLET"
(Ordval Journalistik)

”Som framgår av vad som nu redovisas innebär kravet på registerutdrag en omöjlig eller oproportionerligt stor ansträngning för arkivmyndigheter".
(Riksarkivet)

”Direktivet torde innebära, att även personuppgifter i icke-elektroniskt källmaterial av äldre datum, t.ex. äldre personuppgifter, endast kan lämnas ut med vederbörandes samtycke. Om detta blir verklighet skulle det allvarligt rubba offentlighetsprincipen//...// Detta riskerar att medföra allvarliga återverkningar för forskningen (val av forskningsämnen) samt även verka hindrande för kulturskapande aktiviteter i allmänhet."
(Landsarkivet l Härnösand)