Idag vann yttrandefriheten en viktig seger. Högsta domstolen avkunnade dom i det uppmärksammade fallet rörande Stiftelsen Nordbanken, Börje Ramsbro och personuppgiftslagen, PUL. Resultatet är glädjande. Åtminstone för de som gärna ser en vidsträckt yttrandefrihet på Internet.

Stiftelsen Mot Nordbanken (numera Bankrättsföreningen) startades av Börje Ramsbro och två andra företagare för att sprida information och kunskap om Nordbankens agerande i anslutning till bankkrisen.

För att nå ut till andra drabbade bankkunder och väcka debatt startade Stiftelsen mot Nordbanken en webbplats. Webbplatsen polisanmäldes för brott mot datalagen. I polisanmälan står att läsa att Ramsbro upprättat en "elektronisk skampåle" samt att "ytterligare dokument är länkade till hemsidan, t ex Psykopaten lurar under en vacker yta och Lögnarens sanna ansikte i vilka förekommer personregister med värderande uppgifter enligt 6 § 2 st Datalagen."

I Stockholms tingsrätt och i Svea hovrätt förlorade Ramsbro och dömdes för brott mot PUL. Avseende undantaget för journalistisk verksamhet anför hovrätten:
"Börje Ramsbro har hävdat att syftet med webbplatsen var att informera, granska, kritisera och provocera samt att ge dem som provocerades möjlighet att försvara sig.
Enligt Börje Ramsbro gällde detta syfte i fråga om allt det material som fanns på webbplatsen. För hovrätten står det emellertid klart att syftet, även om det delvis varit det nyss angivna, också varit att sprida kännedom om de nedvärderande personuppgifter som det är fråga om i målet. Hovrätten finner därför att den åberopade undantagsbestämmelsen inte här är tillämplig."

Om ett visst förfarande är otillåtet enligt datalagen men är tillåtet enligt PUL så utesluter, det straffansvar.

Prövningen i ärendet fokuserades därför på personuppgiftslagen och primärt på tillämpning av undantagsbestämmelsen i 7 §. Ramsbro har åberopat bestämmelser i PUL 7 § andra stycket som ger undantag för vissa bestämmelser i PUL för sådan behandling som sker uteslutande för journalistiska ändamål eller konstnärligt eller litterärt skapande.

I en inlaga till HD skriver Ramsbro med hjälp av sitt ombud Percy Bratt:
"Journalistik är inte något entydigt och tydligt avgränsat begrepp.

Erfarenheterna från totalitära stater visar att det är väsentligt att låta det journalistiska uppdraget vara ett fritt medborgaruppdrag.

Journalistiken är m a o inte någon snävt definierad uppgift som skall utföras av en avgränsad yrkeskår.

Journalistisk verksamhet rymmer således en mängd former av reportage, underhållning, åsiktsjournalistik, satir och fri debatt. De moment som RÅ särskilt lyfter fram för att påvisa att den i målet aktuella framställningen inte har ett uteslutande journalistiskt ändamål - nämligen att den haft till syfte att provocera utpekande myndigheter och att få till stånd en aktiv dialog med utpekade personer och andra som berörts av bankkrisen - får i själva verket anses väl rymmas inom journalistikbegreppet."

HD anför att de texter som Ramsbro publicerat innehåller kränkande och nedvärderande uppgifter. HD anför att detta får anses utgöra ett normalt inslag inom ramen för en kritisk samhällsdebatt.

Ramsbros aktivitet på nätet skall sålunda omfattas av undantaget för journalistisk verksamhet och HD friar därför Ramsbro.

Avgörandet från HD visar att vad som skall omfattas av undantaget för journalistiskt verksamhet går längre och vidare än vad många tidigare ansett. När även en allmän debatt på en webbplats faller under undantaget för journalistisk verksamhet behöver inte yttrandefriheten på nätet vara hotad på det sätt som många tidigare på goda grunder befarat. HDs avgörande är en seger för yttrandefriheten och en garant för den fria åsiktsspridningen på Internet.

PUL lever dock vidare. Det finns skäl att undersöka hur lagen skall utvecklas och ändras samt huruvida det Sverige kan verka för att det bakomliggande direktivet från EU kan förändras.

Det ligger nära till hands att notera att justitiedepartementet har publicerat resultatet av den enkätundersökning kring införandet av en missbruksmodell som departementet genomfört.

Resultatet är slående. På frågan "Föredras en missbruksmodell" svarade 54 ja, 1 nej och 12 allmänt. Exakt hur missbruksmodellen skall byggas upp varierar bland de svarande.

Med en hanteringsmodell avses reglering av all användning av personuppgifter oavsett syfte, omfattning och art. Datalagen, PUL och dataskyddsdirektivet ger uttryck för en hanteringsmodell. En missbruksmodell reglerar istället sådan användning av personuppgifter som bör förbjudas. I en missbruksmodell är alltså all användning tillåten som inte uttryckligen är förbjuden. Det går inte att dra helt skarpa gränser mellan en missbruksmodell och en hanteringsmodell och ibland överlappar de varandra. Det råder även en viss förvirring i debatten kring vad som är det ena och vad som är det andra, men så här använder jag begreppen.

Jag vill se att PUL framöver skall innehålla en förbudskatalog. I denna förbudskatalog skall listas vilka typer av behandling av personuppgifter som inte är tillåten. Förbudskatalogen skall väga det skyddsvärda intresset av den personliga integriteten mot yttrandefrihet och vikten av ett fungerande näringsliv på Internet.

Idag vann Börje Ramsbro och Percy Bratt en viktig seger för yttrandefriheten. Arbetet med att reformera PUL och det bakomliggande direktivet måste gå vidare. En missbruksmodell är enligt min mening rätt väg att gå vidare.

Mikael Pawlo