Yttrande- och tryckfriheten, framför allt i tryckt press, har av tradition en mycket stark ställning i Sverige och är skyddad i grundlag.
   En viktig ingrediens är meddelarfriheten, att den som lämnar uppgifter till journalister inte får spåras. En annan är systemet med en ansvarig utgivare, som ensam får stå till svars för innehållet. Tidningar dras inte heller inför vanlig domstol utan prövas inför en tryckfrihetsjury, där det krävs oerhört starka skäl för att fälla någon.

Så långt allt väl, för traditionella medier. Men nya medieformer, från radio, tv och video till cd-rom, databaser, e-post, och webbsidor, har inte utan vidare passat in i befintliga lagar. På Internet har problemen fått extra tyngd genom Personuppgiftslagen, PUL, som förbjuder i stort sett all användning av personuppgifter i digitala medier.
   Enligt uppgifter kommer nu Mediegrundlagsutredningen, som lägger fram sitt betänkande 1 mars 2001, att föreslå att även webbsidor ska kunna omfattas av yttrandefrihetsgrundlagarna. I dag är det i stort sett bara traditionella medier som kan få grundlagsskydd för sidor på Internet.

- Kommittén överväger en utvidgning av den så kallade databasregeln, så att det ska bli möjligt för var och en, företag eller fysiska personer, att ansöka om utgivarbevis, utse en ansvarig utgivare, och därigenom få grundlagsskydd, säger en person med nära insyn i kommitténs arbete, som dock vill vara anonym.
   Inom kommittén har man nämligen enats om att inte kommentera arbetet innan det är helt färdigt.

Personen påpekar att grundlagsskyddet för traditionella medier helt är baserat på formella kriterier. Bara kriterierna är uppfyllda, som att det ska finnas en registrerad ansvarig utgivare, så gäller grundlagsskyddet. Innehållet bedöms inte alls.
   - En effekt av att grundlagsskydda webbsidor är därför att PUL då inte gäller dessa sidor.

Normalt sett går förstås en grundlag alltid före en vanlig lag. Men eftersom Personuppgiftslagen bygger på ett EU-direktiv är det mer osäkert om Sverige på egen hand kan införa en lag som på flera sätt "tar udden" av PUL.
   - Det finns onekligen en konflikt men det är inget nytt. Redan förra mediekommittén skrev om det, säger Martin Brinnen, forskare i IT-juridik på Stockholms universitet och medlem av utredningens expertpanel.
   Han påpekar att Sverige redan vid tillkomsten av det EU-direktiv som ligger bakom PUL gjorde en skrivning om att det undantag som medger namnpublicering för "konstnärliga och journalistiska ändamål" måste ges en vid tolkning.

- Jag vill inte kommentera utredningen, mer än att detta från svenskt håll kan tolkas som att det ska gälla alla medier som skyddas av Tryckfrihetsförordningen eller Yttrandefrihetsgrundlagen. säger Martin Brinnen,
   Med "alla medier" skulle då avses alla medier som uppfyller de kriterier lagarna ställer upp. Något allmänt grundlagsskydd för webbsidor lär inte föreslås i brådrasket, utan skyddet skulle bara gälla de sajter som registrerats och har en ansvarig utgivare.
   Trots begränsningarna tycks förslaget, om det nu blir så här, syfta till förbättrade möjligheter för öppen debatt på Internet.
   Visserligen på sikt - för även om der kommer ett förslag i väl är det osäkert om det sedan godtas av regering och riksdag och hur lång tid detta kan ta.
   Särskilt om det därefter ska stötas och blötas mot EU:s mer återhållsamma regelverk.

Michael Nordvall
michael.n@ordval.se