Följ Börje Ramsbros tvist med den statliga Stiftelsen Industrifonden!


Legaliserad stöld i domstol
Av Mats Lönnerblad Ledaren  - 1 december 2017

Politiskt legaliserad stöld innebär att någonting som är olagligt ses som lagligt genom brott i flera led. Med legaliserad stöld i domstol menas - att käranden eller svaranden  inte har fått någon "rättvis rättegång", i enlighet med EU-rätten och Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna (Artikel 6). Dessa ingår sedan Sveriges inträde i EU ingår i den svenska lagstiftningen. Avbildad Mats Lönnerblad

Senast som jag har skrivit om politiskt legaliserad stöld var i en ledare för mer än 10 år sedan, den 11 juni 2007. Den gången handlade det om legaliserad stöld när svenska staten genom regeringen Carl Bildt och bankminister Bo Lundgren hjälpte till att försätta 60.000 välskötta svenska företag i konkurs, vilket resulterade i att 400.000 svenskar kastades ut i permanent arbetslöshet.

Jag jämförde då med hungersnöden och misären som uppstod i Zimbabwe. Den inleddes med att den dåvarande presidenten Robert Mugabe beslutade att konfiskera mer än 4.000 jordbruk från de vita farmarna i landet, och dessa delades sedan ut till regeringstrogna supportrar.

Sedan dess har läget i både Zimbabwe och Sverige förvärrats radikalt, även om det inte går att jämföra länderna i övrigt.

Från hyllad frihetshjälte till diktator har Robert Mugabe styrt sitt land i 37 år. Han adlades av Englands drottning Elisabet II. Sedan dess har han ägnat all sin tid åt att roffa åt sig tillgångar och att förstöra landets ekonomi i grunden.

Redan 1981, när Mugabe besökte Sverige, deklarerade han sin inställning till makten genom att deklarera vad han ansåg om demokratin i sitt eget land: "Vi har ett gemensamt öde, och en regering. Varför skulle vi då inte ha ett enda parti?" Torbjörn Fälldin, som då var statsminister (c) i vårt land, välkomnade frihetshjälten Mugabe och gav honom ett biståndsavtal värt 100 miljoner kronor.

Tisdagen den 26 november 2017 avgick Mugabe efter 37 år vid makten. Han har förvandlat södra Afrikas kornbod till en av världens fattigaste länder. Sverige har under dessa år givit bidrag till hans diktatur under en lång rad år med miljardbelopp. År 2016 uppgick det svenska biståndet till 242 miljoner kronor. Jag ifrågasätter hur naiva våra svenska politiker har varit som gett omfattande bistånd till en diktatur som gör att Robert Mugabe under en så lång period har kunnat klamra sig fast vid makten.

I Sverige har jag observerat, sedan den globala bankkrisen 2007, att de svenska bankerna i stället för att hjälpa företagen att utvecklas, satsat helt på hushållssektorn, De har lånat ut till anskaffandet av nya bostäder i takt med prisutvecklingen, vilket medfört att i stället för att gynna företagsutvecklingen i Sverige har det bidragit till prisutvecklingen på både kommersiella och privata fastigheter. Detta bäddar för nästa bankkris som nu väntar runt hörnet.

Som författare och skribent i finansrätt får jag dagligen mejl och post från innovatörer och entreprenörer som drabbats av bankernas ovilja till utlåning och hur de behandlas av bankerna.

Många mejl som jag erhåller handlar om pågående domstolstvister där bankerna inte uppfyller sina kreditlöften eller övriga åtaganden. En del tvister handlar om hur riskkapitalister lägger beslag på andras företag och tillgångar vilket i stor utsträckning kunnat ske utan att någon har straffats och det har ofta skett i samverkan med bankerna.

Låt mig därför bara redovisa ett sådant exempel som borde stämma till eftertanke, när det gäller hur ett av dessa mål behandlats i domstol. Företaget har i detta fall kapats av, bland andra, den statliga Stiftelsen Industrifonden. Industrifonden har åberopat en felaktig värdering av System 3R-koncernen genom falsk bevisning. Detta har skett utan att Industrifonden vare sig haft behörighet eller någon fullmakt från ägaren till bolaget. Industrifonden var vid tidpunkten förhindrad att äga aktier enligt avtal och förordning.

För att kunna skriva om detta mål har jag följt utveckling på plats har jag följt utvecklingen i Stockholm tingsrätt och läst överklagandena till såväl Svea hovrätt som Högsta domstolen samt ägarens begäran om resning i Högsta domstolen.

Utgångspunkten för övertagandet, till bland annat Industrifonden, har varit att få tillåtelse att överta företaget till en substansvärdering ”slaktvärdet”, vilket inte stämmer med bolagets verkliga marknadsvärdevärde. Kärandepart är Börje Ramsbro som på egen hand skapat detta världsföretag System 3R. Hans ombud har varit advokaten Percy Bratt och jur kand Hanna Johansson.

Svaranden är Stiftelsen Industrifonden och deras ombud har varit advokat Hans Bagner och advokat Pontus Ewerlöf, Maqs Law Firm Advokatbyrå AB.

Vad målet handlar om, vilket pågått under tre år i Stockholms tingsrätt,  gäller Industrifondens övertagande av en tredjedel av aktierna i dotterbolaget System 3R International AB och koncernens samtliga immateriella tillgångar. Vad jag kan förstå finns absolut ingen behörighet för Industrifonden att lägga beslag på en stor del av företaget för en krona, vilket har skett. Någon sådan fullmakt har aldrig Börje Ramsbro lämnat till Industrifonden eller någon annan och något förvärvsavtal för den aktuella aktieposten har Industrifonden aldrig kunnat uppvisa.

I domen framgår att Kjell Öhrström, som fått i uppdrag att värdera företagets verkliga marknadsvärde, har uppgett som vittne för Börje Ramsbro att Koncernen hade övervärden i bland annat patent och varumärken. Öhrström har bedömt att priset för koncernen i december 1993 vid en ordnad och väl förberedd och riktad försäljning borde ha uppgått till 150 -200 miljoner kronor, vilket även framgår i Stockholms tingsrätts dom från 2015-12-17. Öhrströms värderingen framgår också av Stockholms Tingsrätts dom under domskälen, citat:

"Kjell Öhrström har däremot gjort en annan bedömning och uppgett att Koncernen hade osynliga övervärden i bland annat patent och varumärken. Kjell Öhrström har bedömt att priset för Koncernen i december 1993 vid en ordnad, väl förberedd internationellt riktad försäljning borde har uppgått till 150-200 miljoner kr."

Min uppfattning är följande: På grund av att Industrifonden outsourcat försvaret till ett ombud som gjorde bruk av falska urkunder och vittnen som lämnade osanna påståenden (mened) förlorade Börje Ramsbro målet. Han dömdes att bära Industrifondens rättegångskostnader på cirka 4,3 miljoner kronor. Rättegångskostnaderna har betalats men den rättmätige ägaren till System 3R-koncernen och dess immateriella tillgångar har inte fått prövningstillstånd i vare sig hovrätten eller Högsta domstolen.

Målet skulle ha omprövats i Svea hovrätt. Eftersom det var den f d. ordförande i Maqs Law Firm,  vilken hade övergått från advokat till domare i hovrätten, som prövade målet, erhöll Ramsbro inget prövningstillstånd. Avslaget kom utan  kommentar till själva överklagandet. Detta måste enligt mitt betraktande ses som jäv. Högsta domstolen meddelar endast prövningstillstånd i prejudikatmål.

I den komplettering av resningsansökan som jag tagit del av framgår det att företaget System 3R såldes vidare för cirka 325 miljoner kronor. Det visar företagets verkliga marknadsvärde och att ärendet borde därför ha skickat tillbaka till Svea hovrätt för omprövning i hela dess vidd enligt Rättegångsbalkens villkor för resning i tvistemål RB 58 kap.

Min uppfattning är således att tvisten mot Industrifonden förlorades på grund av falska urkunder och falska vittnesutsagor, för att undanhålla värdet på de immateriella tillgångarna som uppgick till cirka 100 miljoner kronor.

Eftersom den svenska regeringen nu har kunnat konstatera att värdet av immateriella tillgångar i ett företag uppgår till cirka 80 procent av företagets marknadsvärde borde Högsta domstolen bevilja förnyad omprövning i Svea hovrätt av målet i hela dess vidd. Legaliserad stöld skall inte accepteras även om det finns statliga intressen i bakgrunden.

När skall staten träda fram och skydda landets innovatörer och entreprenörer från de legaliserade stölderna?

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Ordförande i Sveriges bankkunders riksförbund

Lä svidare:
Dags för sanningen - Dags för sunda värderingar - Nu får det vara nog!


 

Bankrättsföreningen

Tack besöket och välkommen åter!
Hemsida