| 
		 
		 Vilken kultur har Industrifonden? Av Marie-Anne Olsson - 3 september 2012 Borde inte Stiftelsen Industrifonden, såsom varande ett skattefinansierat och offentligt organ, ha krav på sig att ha en högre etisk standard, att visa större öppenhet vad gäller grunderna för sitt agerande, än de renodlat kommersiella aktörerna? Eftersom en del av mitt arbete som konsult bestod av att handleda ledningsgrupper att diskutera sig fram till gemensamma grundvärderingar, synliggöra vad företaget står för och hur detta ska kommuniceras, är jag väldigt observant på olika företags och andra organisationers så kallade kultur, deras värderingar eller brist på värderingar. Egentligen finns det inte brist på värderingar, utan då handlar det snarare om vildvuxna, ibland destruktiva, värderingar. Alla människor har värderingar, men för en del, kanske majoriteten, är de inte medvetet uttalade. Det jobb som ledningsgrupperna gjorde under vår ledning, borde alla personer göra för sin egen del. Det är mycket nyttigt. Vad gäller Industrifonden får vi hoppas att ledningen 
		inte helt medvetet har arbetat fram den kultur som de uppvisar i fallet 
		Ramsbro. Det vore rent förskräckligt. Den kultur som ligger till grund 
		för det agerande, som både nuvarande och tidigare ledningar har 
		uppvisat, måste vara vilt framvuxen utifrån enskilda individer som har 
		hamnat på fel ställe i arbetslivet. Det är sannerligen olyckligt. 
		
		
		
		
		
		 Den genomlysningen går stick i stäv med diverse 
		rapporter gjorda av framstående jurister och en hel rad dokument som 
		visar på motsatsen. Det är att nonchalant vifta bort det hela och säga 
		”du borde skämmas att år ut och år in besvära oss med historien om hur 
		vi, i samarbete med ett antal andra aktörer, bestal dig på ditt företag 
		och lämnade dig utan ett öre, vare sig för verksamheten eller för 
		immateriella rättigheter - patent och varumärke”. Det kan tilläggas att Industrifondens så kallade
		extra juridiska genomlysning 
		gjordes av advokater som själva är inblandade i den här historien och 
		naturligtvis gör allt de kan för att lägga locket på.  Min slutsats är att kulturen som råder inom 
		Industrifonden är av "fiffel-och-bågkarkatär" och att man har mycket för 
		sig som man absolut inte vill ska komma fram i ljuset och belysas på ett 
		korrekt och ärligt sätt. Nyckelorden är
		Lägg locket på, Krångla så mycket som möjligt så att motparten 
		tröttnar/inte har råd längre alternativt dör, Gör allt du kan för att 
		hålla skenet uppe, Upprätthåll bilden av oss inom Industrifonden som 
		ofelbara till varje pris m.m. Jag hoppas att inte samtliga 
		medarbetare delar de värderingarna, utan att de begränsar sig till 
		enstaka individer. Men det är illa nog.
	   
		Läs vidare: Ramsbros tvist med 
		Stiftelsen Industrifonden DVD:n – ”Sverige i den globala konkurrensen” - överlämnades till den dåvarande styrelseordföranden med anledning av att han hade utlovat en förnyad prövning av de anspråk, som Börje Ramsbro hade framfört som ersättning för aktier. Börje Ramsbro hade begärt ett förtroende-skapande möte som avvisades med svaret - "Jag är arbetsledare för en styrelse/ledning som har bred kompetens och lång erfarenhet av näringslivsfrågor från ett stort antal branscher, som arbetar med stor ambition och seriositet samt med hög integritet." DVD:n överlämnades som ersättning för detta möte som aldrig kom till stånd. Se avskrift av DVD:n Svaret, den 4 december 2006, från den 
förnyade prövningen visade sig innehålla flera felaktigheter. När Ramsbro 
begärde rättelse, avvisades detta av Industrifondens ledning med hänvisning till 
att prövningen hade gjorts av en advokat, som tidigare inte hade anlitats av 
Industrifonden. Som en följd av Ramsbros anmärkning på de uppenbara felen i den 
förnyade prövningen returnerades DVD:n anonymt, och detta har spårats till 
dåvarande styrelsens ordförande som avsändare.  | 
| 
       Hemsida  |