En enda domstolsorganisation. 40 underrätter, fem
överrätter och en högsta domstol. Kvällsöppna domstolar och
tidsgarantier för när dom meddelas. Så vill de domstolsanställda själva
forma den framtida dosmtolsorganisationen. I dag samlas landets samtliga
domstolschefer till konferens för att diskutera visionen för svenskt rättsväsende.
Domstolarna har en unik ställning i det demokratiska samhället. Men
liksom övriga delar av den offentliga sektorn står domstolsväsendet inför
stora utmaningar. Inom de närmsta åren kommer stora delar av de anställda
att ha avgått med pension. Konkurrensen om arbetskraften kommer att vara
hård. Den demografiska utvecklingen medför med nödvändighet att den
offentliga sektorn inte kommer att kunna tillföras mer ekonomiska
resurser.
Då är det - inte minst mot bakgrund av den senaste tidens tragiska händelser
- viktigt att rättsväsendet står rustat för en verksamhet av hög
kvalitet i en turbulent värld. De besparingskrav som nu finns på
domstolsväsendet och som har debatterats på senare tid har en akut
karaktär. Det är lätt att i den situationen stirra sig blind på
kortsiktiga problem och söka lösningar som kan hjälpa för stunden. Även
om dagens situation är smärtsam får den inte undanskymma att vi även på
lång sikt kan komma att vara tvungna att inrätta oss efter snävare
ekonomiska ramar. I det läget är det nödvändigt att ha en klar bild av
det uppdrag domstolarna har och en vision av framtidens domstolar. Risken
är annars stor att domstolarna i framtiden inte kommer att kunna möta
medborgarnas berättigade krav på verksamheten. Endast genom en klar bild
av målet kan inriktningen på nödvändiga åtgärder bli rätt. Bara på
det sättet kan domstolarnas framtid bli detsamma som framtidens
domstolar. Alla är nog överens om att ett civiliserat och demokratiskt
samhälle måste ha oberoende och kompetenta domstolar som sköter rättskipningen.
Domstolarna har - och måste ha - en särställning, där uppgiften innebär
makt att bestämma straff och lösa tvister. Maktbefogenheterna kommer ur
grundlagen. De bestämmelser som domstolen har att tillämpa och följa i
sin dömande roll fastställs av riksdagen eller regeringen eller följer
internationella åtaganden. Domstolen är i sin dömande funktion
oberoende och domaren utövar självständigt domstolens makt. För att
domstolarnas uppdrag skall kunna fullgöras krävs medborgarnas förtroende.
Domarens självklara utgångspunkt måste vara att domstolen inte är till
för sin egen skull utan för medborgarna.
Med utgångspunkt i det uppdrag som domstolarna har fick en grupp domare i
maj förra året i uppdrag av landets domstolschefer att arbeta med
domstolsväsendets framtidsfrågor. Gruppen, som tog sig arbetsnamnet
Framtidsgruppen, har under ett års tid lett en omfattande arbetsprocess där
de allra flesta domstolanställda på olika sätt har deltagit med att
tycka till om domstolsväsendets framtid. Vi har under detta arbete
fungerat som samordnare. Framtidsgruppen har läst och lyssnat och letat
efter de gemensamma inslagen i det som förts fram av chefer, domare, övriga
jurister, domstolssekreterare och andra anställda; såväl de erfarna som
de unga. Tankar som delats av många har gjorts extra tydliga i ett
visionsdokument. Vi vågar därför påstå att det för första gången
finns en vision för framtiden som domstolsväsendet har tagit fram.
Visionen beskriver de förhoppningar och önskemål om framtiden som de
anställda gett uttryck för.
I domstolsorganisationen måste varje domstol vara så
stor att den inte är sårbar och så stor att den ger möjlighet till
specialisering i verksamheten. Även en rationell och effektiv arbetsfördelning
kräver större domstolar. Ett önskemål är att det finns högst fyrtio
underrätter, fem överrätter och en högsta instans. Det innebär att
nuvarande allmänna domstolar (tingsrätter, hovrätter och högsta
domstolen) och allmänna förvaltningsdomstolar (länsrätter, kammarrätter
och regeringsrätt) slås samman till ett enda domstolsslag och att det
normalt finns en underrätt på en ort i varje län. Men självklart bör
det finnas ytterligare underrätter där befolkningsunderlaget eller
geografiska förhållanden motiverar det.
Tanken är också att domstolsförhandlingar skall kunna genomföras även
på annan plats än där domstolen har sitt kansli. Tillgänglighet är
ett nyckelord. En sammanslagen domstolsorganisation ger större
flexibilitet än i dag. Det innebär självklart att man skall kunna
fortsatt vara specialiserad i de måltyper som kräver detta. Man kan också
tänka sig att man koncentrerar dömandet i vissa måltyper, t ex skattemål
eller svårare civilrättsliga mål, till vissa orter.
Visionen innehåller inte någon diskussion kring vilka mål som behöver
avgöras av specialister. På denna och många andra punkter kräver den
fortsatta överväganden. Visionen behandlar inte endast de yttre
organisationsfrågorna. Minst lika viktiga områden är tankarna kring rättssäkerhet,
kvalitet och korta handläggningstider. Domstolen skall vara ett forum för
tvistlösning som står öppet, inte bara formellt utan även i praktiken,
för hela samhället. Också här är tillgänglighet för alla målet.
Förhandlings- och öppettider skall vara anpassade efter medborgarnas
behov. Det innebär kvällsöppna domstolar, men också att medborgaren i
många mål skall kunna komma i kontakt med domstolen oberoende av tid och
utan personlig närvaro. När domstolen kommunicerar med medborgaren används
i första hand elektronisk kommunikation. Varje part skall få en
tidsgaranti för när målet kommer att avgöras. Tankarna kring detta kräver
satsningar på utvecklingen av teknikstödet i domstolarna. En investering
som enligt vår mening kommer att betala sig genom kortare handläggningstider,
bättre tillgänglighet och en effektivare verksamhet. Avgörande för
domstolsväsendets framtid är att domstolarna står sig i konkurrensen om
den bästa arbetskraften.
Domstolarna måste vara en modern kunskapsorganisation. Genom större
domstolar än i dag skapas förutsättningar för fortlöpande
kompetensutveckling och flexibla arbetssätt. All personal skall få
kompetensutveckling och möjlighet att göra karriär. Det ställer stora
krav på ledarskapet. Domstolscheferna skall utses bland erfarna jurister
som har goda ledaregenskaper. Chefsförordnandena bör vara tidsbegränsade
och bör kunna följas av särskilt kvalificerade domaruppgifter.
Alla medborgare skall tillförsäkras trygghet och säkerhet, oberoende av
om man är part, vittne eller besökare. Säkerhetsfrågorna är viktiga i
dag! Det är en demokratisk fråga att alla som vistas i våra
domstolslokaler kan göra det utan risk att komma till skada. Genom
visionen har domstolsväsendet sammanfattat sina tankar om framtiden. Den
kommer att vara ett viktigt underlag för den fortsatta utvecklingen av
domstolsväsendet. Många enskildheter kommer naturligtvis att behöva
utredas ytterligare. Det viktiga är inte de enskilda detaljerna, utan att
riktningen finns utstakad och målet satt.
Hans-Jörgen Andersson,
kammarrättspresident
Kammarrätten i Jönköping
Sigurd Heuman, lagman
Helsingborgs tingsrätt
