Av Mats Lönnerblad - Ledaren - 2026-07-12
Följderna är godtycke och korruption och minskat
medborgar-förtroende. För att återställa rättssäkerheten krävs olika
strategier beroende på om landet är en demokrati eller en diktatur, med
fokus på oberoende granskning och institutionellt tryck. Konsekvenser
när rättsstatens principer sätts ur spel i Sverige är rättsosäkerhet:
och maktmissbruk Individer saknar skydd mot godtyckliga beslut från
staten eller makthavare. Avbildad: Mats Lönnerblad
Korruption och ekonomisk brottslighet tillåts växa, ofta utan rättsliga konsekvenser för de skyldiga. Tilliten till samhällets institutioner, demokratiska processer och rättsväsendet raseras. Att rätta till misstag i demokratiska länder innebär att vi måste använde oss av inbyggda mekanismer för att korrigera felaktigheter, även om processen kan vara långsam återstår skyldigheten att granska varje rättsfall ordentligt:
Domar och beslut måste kunna överklagas till högre instanser, och i Europa kan kränkningar av de mänskliga rättigheterna prövas av Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna (EKMR). Undersökande journalistik spelar en avgörande roll för att avslöja maktmissbruk och sätta press på makthavare. Genom att stärka domstolarnas oberoende från politisk inblandning kan rättsstaten återupprättas. Väljarna måste rösta bort korrupta eller lagtrotsande advokater, banker, domare och politiker som vare sig följer Europarätten (EKMR) rättegångsbalken. I diktaturer saknas ofta fungerande interna system för att ställa makthavare till svars, vilket gör förändring mycket svårare i dessa länder. Här krävs både externa och långsiktiga insatser:
Internationella och samordnade påtryckningar och diplomatiska och ekonomiska påtryckningar från organisationer som Europeiska unionen (EU) eller Förenta nationerna (FN) måste tvinga regimer till eftergifter. Ekonomiskt och politiskt stöd till oppositionella, människorättsaktivister och fria exilmedier som kan sprida information. Vid grova övergrepp kan enskilda ledare ställas inför rätta i Internationella brottmålsdomstolen (ICC). I Sverige medverkar jag själv, som före detta vice ordföranden i Medborgarrättsrörelsen Sverige (MRRS) fortfarande med artiklar i Medborgarrättsrörelsens tidning och mina böcker hur Sverige fungerar juridiskt, som författare och skribent i finansrätt, och som ordförande sedan flera decennier i både Bankrättsföreningen och Sveriges Bankkunders Riksförbund skall komma till rätta med felaktiga rättegångsfel som gör att målen måste tas om från början och advokater och domare straffas, när de inte följer lagar och förordningar.
Säkerställa en rättvis rättegång borde vara en grundläggande princip i svensk rätt. Om en advokat eller domare bryter mot lagar eller förordningar som äventyrar denna rättighet, finns etablerade system för ansvarsutkrävande och påföljder. Advokater står under tillsyn av Sveriges advokatsamfund och måste följa god advokatsed. Om en advokat missköter sitt uppdrag prövas detta av Advokatsamfundets disciplinnämnd. De erinringar som borde följas följs fortfarande inte vilket jag redan skrivit om i mina artiklar och böcker. Vad som gäller är en mildare form av klander. Varning borde ensamt eller i kombinations med straffavgift avläggas Avgiften som för närvarande ligga på mellan 10 000 och 250 000 kronor utnyttjas inte till fullo. Den strängaste påföljden, vilket innebär att advokaten förlorar sin titel och inte längre får verka som advokat tillämpas i alldeles för få fall.
Domare är statligt anställda tjänstemän borde regleras av strikta objektivitetsprinciper. Om en domare begår fel i tjänsten hanteras detta av Statens ansvarsnämnd, vilket sker alldeles för sällan och kan även utredas av Justitieombudsmannen (JO) eller Justitiekanslern (JK) där jag läst många anmälningar, där jag kunnat konstatera att domstolarna i många fall vare sig följer Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna (EKMR) eller handelsagenturlagen som Sverige förbundit sig att följa, vilket gör det lätt att konstatera att vare sig JO eller JK bryr sig om att ogilla mål som måste upp till förnyad prövning på grund av domvilla.
Det tycks var ”orubblighetsprincipen som gäller i felaktiga domslut som ingen vill ifrågasätta i våra domstolar, så länge som det går. Vid mindre allvarliga förseelser kan domaren tilldelas varning eller löneavdrag. Om en domare uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot sina tjänsteåligganden kan personen åtalas och dömas för tjänstefel. Straffet för detta är böter eller fängelse i upp till två år. Vid grovt tjänstefel är straffet fängelse mellan 6 månader och 6 år. Eftersom ordinarie domare har en stark anställningstrygghet (fullmakt) kan de bara avskedas om de genom brott eller upprepat åsidosättande av sina skyldigheter visat sig uppenbart olämpliga för anställningen vilket nästan aldrig sker. Ja, orubblighetsprincipen skyddar som huvudregel en lagakraftvunnen dom även om motparten ljugit. Principen är dock inte absolut. Genom extraordinära rättsmedel måste en dom i fall rivas upp om det bevisas att en part eller ett vittne begått brott, såsom mened, för att vinna målet.
När en dom har vunnit laga kraft kan frågan inte tas upp till ny prövning. Detta kallas orubblighetsprincipen (eller res judicata) och regleras i 17 kap 11 § rättegångsbalken (RB). Principen är en grundpelare i svensk rätt för att ge parter trygghet och upprätthålla tilliten till rättssystemet. Det finns ett säkerhetsventilssystem som kallas resning, vilket regleras i 58 kap. rättegångsbalken. För att en dom ska kunna rivas upp krävs dock mycket strikta förutsättningar. Det måste åberopas nya omständigheter eller bevis som inte fanns med under den ursprungliga rättegången. Det måste dessutom göras sannolikt att dessa bevis hade lett till en helt annan dom. Om svaranden (eller ett vittne) medvetet har ljugit under ed (mened) eller om falska handlingar (osant intygande) har använts för att vinna målet, kan detta utgöra grund för både resning ogiltighetsförklarande i tidigare må
Ett vanligt påstående eller en osann uppgift i ett skriftligt svaromål som avläggs utan formell sanningsförsäkran är i regel inte tillräckligt för att bevilja resning och begäran att tidigare rättegång skall ogillas. Men om motparten har förfalskat bevisning eller vittnat falskt under ed, finns det goda skäl att ansöka om resning. Eftersom jag har konkreta och ovedersägliga bevis för att motparten har ljugit under ed eller förfalskat handlingar kan den som förlorat målet ansöka om resning. För att inte krångla till hur det går till i svenska domstolar har jag i mina artiklar och böcker bara angivet omständigheter i denna artikel som handlar om hur bristande genomgång av de mål som jag redan skrivit om handlar om bristande bevisvärdering i brottsmål och tvistemål och vad som borde hända när någon som stulit andras företag själv erkänner de verkliga omständigheterna hur det gått till i ett fall som aldrig blivit ordentligt utrett vilket framgår bland annat i Mål Ö 1148-26.
Den centrala rättsfrågan i Mål Ö 1148-26 som ingen domstol hittills prövat korrekt är av principiell betydelse för hur rättstillämpningen skall gå till i både brotts och tvistemål i målet Börje Ramsbro mot Håkan Nordquists dödsbo. Skadeståndmålet grundas på det faktiska övertagandet av aktierna i dotterbolaget System 3R International AB. Under rubriken ”bakgrund” görs en beskrivning som tillkommit för att kränka ägaren, Börje Ramsbros äganderätt till företaget som han själv skapat. Sammanfattningsvis redovisar Ramsbro att någon laglig äganderättsförändring aldrig har skett.
Enligt Holdings aktiebok ägde Ramsbro 100 procent av bolaget när bolaget stals av Nordquist och hans kumpaner. Den verkliga och fullständiga affären finns endast i det dolda huvudavtalet. Avtalet har inte resulterat i någon ägarförändring och har skett utan ägarens vetskap och trots att Ramsbro haft full ägarkontroll. Ägarförändringen har således skett i strid med Ramsbros ägarintressen utan att någon domstol hittills reagerat. Varför det aktuella målet borde återgå till Stockholms tingsrätt för en ordentlig prövning vilket Högsta domstolen inte vill bevilja, trots att Håkan Nordquist redan erkänt i domstol att när bolaget hade kapats ägde Ramsbro fortfarande bolaget.
Mats Lönnerblad
Författare och skribent i finansrätt.
Mina böcker:
Från bankkris till börskris, 2003
Från folkhem till fattigstuga, 2004
Nollkoll, 2005
Härdsmälta, 2005
Falskspel i affärer och politik, 2006
Pengarna eller livet, 2007
Finansfrossa, 2008
Pyramidspel, 2009
Läs vidare: "System 3R-affären" - Ett verk av manschettbrottslingar