Den beskrivna situationen i detta tvistemål　berör i grunden i allvarliga avtalsbrott och potentiell rätt till skadestånd eller avgångsvederlag enligt Lag 1991:351 om handelsagentur. Lagen är tvingande till agentens fördel och ger handelsagenten starka juridiska rättigheter om huvudmannen missköter sina åtaganden. Avbildad. Mats Lönnerblad

De centrala juridiska punkterna för kärandens situation. Enligt svensk rätt har huvudmannen en lojalitetsplikt som huvudmannen aldrig har följt i detta mål . När huvudmannen systematiskt underlåter att följa ingångna avtal, betala ut provision enligt avtal, eller att inte fullfölja order som handelsagenten förmedlat, har den självständiga handelsagenten all rätt att kräva både avgångsvederlag och skadestånd, för den ekonomiska skada detta orsakar.

Handelsagenten har tillfört huvudmannen　nya, betydande kunder har handelsagenten enligt handelsagentlagen rätt till avgångsvederlag och (goodwill-ersättning) när avtalet upphör. Handelsagenten har en gedigen bakgrund: ( studier hos London School of Foreign trade). Fortsatta studier vid universiteten i Cambridge Oxford och Edinburgh. Lång erfarenhet inom reklambyråbranschen som VD för Nordisk Annonsbyrå, under flera decennier, som han själv startat och drivit framgångsrikt drivit under flera decennier som auktoriserad och nominerad annonsbyrå. För kunna stärka sin argumentation om att handelsagenten har han kunnat bevisa att han tillfört huvudmannen unik expertis och affärsnytta, vilket kan tas i beaktande vid beräkning av utebliven provision eller förlorad inkomst vilket hittills aldrig har skett i någon domstol.

Det är straffbart och kan leda till fängelse　att ljuga i domstolar.　Det juridiska ansvaret och brottsrubriceringen beror dock på vilken　roll personen som den som ljuger har. Om en anställd kallas som vittne och avlägger ed, men medvetet ljuger eller undanhåller sanningen för att motsäga ett avtal, gör personen sig skyldig till brottet mened. Straffet för mened är fängelse i upp till fyra år, eller upp till åtta år om brottet bedöms som grovt. Det gäller också anställda som gör sig skyldiga till osann partsinlaga Om den anställda är part i målet (t.ex. representerar ett företag i en tvist) och vittnar under en så kallad sanningsförsäkran, är det straffbart att ljuga enligt brottet osann partsutsaga. Straffet för detta är böter eller fängelse i upp till sex månader.

Även revisorer och bokföringsansvariga　kan kallas till domstol för att vittna. Om de avlägger under ed eller hörs som sakkunniga och ljuger, gör de sig skyldiga till mened. Därtill kan felaktiga uppgifter i bokföring som används i domstol leda till separata utredningar om till exempel bokföringsbrott eller skattebrott. Domstolens första uppgift vid en avtalstvist är att fastställa vilka faktiska omständigheter som är bevisade. Skriftliga och bevittnade avtal har mycket högt bevisvärde, men principen är att avtal ska hållas och ogiltigförklaras eller ändras först om de bedöms som oskäliga enligt 36 § i rättegångsbalken. är avtalen inte oskäliga gäller avtalen och vittnesmål som har skrivits under och bevittnas av både verkställande direktören och anställda i företag är ansvariga för att avtalen följs.

Att vittna mot två avtal som svaranden godkänt　är fel och borde leda till mycket allvarliga konsekvenser.　Det avgörande är vad syftet med ditt vittnesmål är och vad det är du berättar. Att vittna innebär att du har en lagstadgad samhällsplikt att berätta hela sanningen. Om den som har blivit kallad till domstol är skyldig att vittna och avlägga vittnesed. Att ljuga eller undanhålla information efter att ha lovat att tala sanning är brottsligt (mened). Om avtalet kommit till stånd genom exempelvis tvång, svek eller ocker kan det ogiltigförklaras enligt avtalsslagen. Att vittna om godkända och bevittnade omständigheter borde hjälpa domstolen att döma rättvist. Det problematiskt om svaranden försöker bryta mot ett avtal han själv är part i.

Vad som framgår i tvåpartsavtalet　parterna godkänt　och är avtal som är godkända och bevittnade gäller två avtal som parterna kommit överens om skall gälla under tio år om det inte uppsägs vid de tidpunkter som framgår av avtalen är följande: Ursprungsavtalet innebär: Käranden eller av honom närstående företag överenskommer 2008-11-06 att käranden från den 1 januari 2009 företräder svaranden genom bokningar och försäljningar under i huvudsak fem år svaranden för alla arbeten i storformat. Detta avtal gäller från den 1 januari under en period av minst fem år. Därefter är den uppsägningstiden (6) månader. Uppsägningen skall vara skriftlig.

Om inte avtalet sägs upp gäller avtalen för en period　av ytterligare fem år. Käranden uppbär provision för alla arbeten för huvudmannen eller dess bifirma förmedlade genom käranden är 30 procent. Denna provision gäller under hela avtalstiden. Tvåpartsavtalets förlängning av ursprungsavtalet　som började gälla från den 1 januari 2009 och upphör gälla den 31.12.2013 är parterna överens om skall gälla från den 1 januari 2014 under ytterligare en period av minst fem år genom bokningar och försäljning i huvudsak. Att medvetet ljuga eller påstå osanna omständigheter inför Sveriges domstolar under ett tvistemål är mycket allvarligt och borde få leda till stora konsekvenser, även om det strikt juridiskt sett inte brukar rubriceras just som en "skymf".

Domstolarna är då skyldiga att avgöra tvisten　och tolkar avtalet utifrån dess ordalydelse och vad parterna faktiskt kommit överens om. Att bevisligen agera i strid med denna grundläggande princip vilket käranden har yrkat i flera gånger i denna tvist är ingen ursäkt för art försöka avvisa avtalen att prövas på nytt i Stockholms tingsrätt.

Täby 2026-07-08
Mats Lönnerblad
Författare och skribent i finansrätt.