I svenska domstolar gäller principen　om fri bevisprövning　och　fri bevisvärdering　(35 kap. 1 § rättegångsbalken), vilket innebär att parterna får föra fram vilken bevisning som helst, och domstolen fritt bedömer dess värde. Avbildad: Mats Lönnerblad

Bevisvärderingen ska vara objektiv och rationell, där rätten efter en noggrann, sammanvägd prövning avgör vad som är bevisat.　I svenska domstolar gäller principen om　fri bevisprövning　　och　fri bevisvärdering　(35 kap. 1 § rättegångsbalken), vilket innebär att parterna får föra fram vilken bevisning som helst, och domstolen fritt bedömer dess värde. Bevisvärderingen ska vara objektiv och rationell, där rätten efter en noggrann, sammanvägd prövning avgör vad som är bevisat. I ett 　fall som jag här skriver om, visar att domstolen i detta fall struntat i att ta upp betydelsen av 　all inlämnad skriftlig　 bevisning　 redan i Uddevalla　 tingsrätt Mål T 391-15 som aldrig blivit prövad i vare sig tingsrätten eller i samband med överklagande till högre rättsinstanser - som inte heller bekymrat sig att pröva den inlämnad bevisningen vare sig i tingsrätten - eller i samband med överklagande till högre rättsinstanser 　vilket måste betraktas som klandervärt med vilka mått man än mäter.

Baserat på den informationen　　 rör sig detta om　en civilrättslig tvist gällande avtalsbrott　(att svaranden inte följt avtalet) och är　 skadeståndsskyldighet på grund av utebliven prisanpassning. Kärandens anförande innebär juridiskt: bevisat avtalsbrott enligt flera avtal som redan tingsrätten erhållit som bägge parterna skriftligen godkänt:　Käranden hävdar ju att svaranden inte har levt upp till det ingångna avtalet. Att svaranden "aldrig följt" avtalen visar　 på en grundläggande brist i avtalsuppfyllelsen. Saknad　　prisanpassning　　betyder ju i klartext　　att svaranden underlåtit att anpassa sina priser (vilket betyder att 　sänka dem eller erbjuda konkurrenskraftiga priser) i linje med vad som avtalats. Denna underlåtenhet att anpassa priserna anges som orsaken till att käranden haft svårt att behålla sina stora kunder. Käranden beskriver att de har bytt ut sin huvudman för att få bättre resurser att hjälpa sina kunder, vilket tydliggör 　att svarandens bristande avtalsuppfyllelse tvingat fram en affärsmässig förändring.

En förändring som svaranden också har godkänt　genom att i ett förlängningsavtal godkänna att käranden tillåtits att själv fakturera sina kunder, vilket svaranden har skriftligen bejakat men heller aldrig följt. Vad som krävs i en sådan process　　för att vinna framgång med detta krav i domstol　 har kärande kunnat bevisa genom avtalsinnehållet ,vilket redan har skett. 　Att avtalet faktiskt innehöll en klausul, om att priser　skulle　anpassas.. Avtalsbrottet:　Att priserna inte anpassades i enlighet med avtalet. Orsakssamband (Kausalitet) är också bevisat i detta mål :　Att det var just de felaktiga priserna (inte något annat) som gjorde att de stora kunderna gick förlorade. Storleken på den ekonomiska förlusten (t.ex. förlorad vinst) som svarandens avtalsbrott orsakat finns också bekräftat genom inlämnade skrifter från såväl kärandens bokföringsbyrå som revisor som vare sig i tingsrättens dom eller i samband med överklaganden hittills har beaktats.

Den som skall besluta hur detta mål skall　handläggas i fortsättningen är Thomas　 Bull, eftersom vare sig domstolarna eller den tidigare justitiekanslern inte förstått vad käranden kunnat bevisa genom underskrifterna i de bägge avtalen. 　　 Regeringen beslutade den 21 november 2024 att utse justitierådet Thomas Bull　till ny justitiekansler (JK). Han tillträdde tjänsten den 1 mars 2025.　Bakgrunden till utnämningen är att　 Han ersätter Mari Heidenborg:　Utnämningen sker för att den nuvarande justitiekanslern Mari Heidenborgs förordnande löper ut. Efter att hon lämnade sin post i september 2024 har Daniel Kjellgren fungerat som vikarierande justitiekansler. Vill den nuvarande justitiekanslern inte låta Stockholms tingsrätt ta upp målet på nytt i samband med en skadeståndtalan mot Svenska staten återstår endast för käranden att överklaga målet till Europadomstolen i Strasbourg. Men min uppfattning är att Sverige måste kunna svara för sin egen rättsordning.

När det gäller frågan om bevisvärdering　och vittnesmål i domstol vars uppfattning jag delar med organisationen Centrum för rättvisa och justitieminister Gunnar Strömmer när tjänstemännen i våra domstolar brister i sitt tjänstemannaansvar är det i sista hand Sveriges justitiekansler som är skyldig att rätta till de misstag som begås i svenska domstolar där inkopieringen av tjänstemannaansvaret, som Sveriges Riksdag redan beslutat om att det skall införas på nytt snarast sker. Detta för att Sverige på nytt kan återskapa det rättssamhälle vi förtjänar.

Mats Lönnerblad
Författare och skribent i finansrätt