I vår familj är vi numera morfar och mormor - Vi har 3 vuxna barn och 3 barnbarn. Det är deras framtid vi själva tänker på. Hur räddar vi framtiden ? Det gäller ju både klimatet och hur vi skall få stopp på pågående krig. Den klimatkväll med författaren och forskaren Johan Rockström som är utlöst av Dagens Nyheter och Natur & Kultur som vi kan boka biljetter till redan den 6 april　Chinateatern i Stockholm, gör att vi kan ta ställning till hur klimatkrisen bäst skall hanteras.　

Men en fråga som vi också måste besvara är - hur vi skall få en varaktig fred - som är lika viktigt att få svar på som klimatkrisen. Den vansinniga upprustning som både kriget i Jemen och kriget i Ukraina medför är därför en internationell fredskonferens den viktigaste frågan som vi nu måste besvara, Hur vi skall kunna ställa de ansvariga - för de som är ansvariga för pågående krig, för de allvarliga krigsbrott som sker, inför rätta !　

Flyktingkrisen och krigshetsarna gör att pengarna går till fel ändamål. De länder som drabbas mest är utvecklingsländerna - som nu inte får det stöd och den utveckling som de är i behov av. Pengar som borde gå till att lösa klimatkrisen i stället försvinner i de länder som tvingas försvar sina nationer i stället för att rädda vårt klimat.　

I boken: Jorden - vår planets historia och framtid, med ett förord av miljöaktivisten Greta Thunberg, skildrar författarna Johan Rockström och Owen Gaffney i översättning av Claes Bernes, Natur & Kultur - vår världs berg - och dalbana - med många oväntade svängar, stegringar och fall. Vi får också lära oss hur det kommer sig att vi i dag vet så mycket om denna historia - en forskningsexposé som i sig utgör en omvälvande resa.　

Johan Rockström är bland annat professor i jordsystemforskning vi universitet i Potsdam, professor i miljövetenskap med inriktning mot vattenresurser och global hållbarhet vid Stockholms universitet och därtill chef för Potsdamsinstitutet för klimatforskning, grundare av Stockholm Resilience Centre och forskningsledare vid Conservation International.　

Owen Gaffney arbetar med globala hållbarhetsfrågor som författare, analytiker och strateg vid Potsdaminstitutet för klimatforskning och Stockholm Resilience Centre. Han är knuten till Future Earth och Hillary Institut ( på Nya Zeeland) och hör också till lärarkåren vid Singularity University. Han är medgrundare av Exponential Roadmap Initiative och filmbolaget Gaixia, samt medgrundare till organisationer som Global Commans Alliance.

Författarna anser att tiden har kommit för oss att börja ta ansvar och hålla oss inom gränserna för att världen skall bestå och räcka till för allas våra behov. Vi måste tänka globalt och förvalta av vår gemensamma framtid på ett bättre sätt än vad som hittills skett.

Vårt samhälle kan inte fungera längre utan vi tar ansvar för ett gemensamt välstånd. Vår värld som skall livnära 10 miljarder människor - inom planitära gränser - är på väg att falla samman.

Den mänskliga civilisationen har reducerat tillväxten genom krig, miljöförstöring, pandemier och dålig hushållning på våra ändliga resurser och genom att profitera på mer än vad naturen tål. Vi har förött växternas ekologi på ett sätt som årsmiljoner av naturkatastrofer inte kunde göra. Vi har sett hur jorden drabbas av stora skyfall, översvämningar, förödande bränder, och ökenvärme på uppemot 50 g rader och minusgrader i bergen i Rio de Janeiro. Jorden förändras framför våra ögon - utan att vi förmår oss att göra något åt de klimatförändringar - som vi själva har medverkat till.

Kampanjer som Greta Thunbergs start av Skolstrejk för klimatet (internationellt kallad Fridays For Future) präglas av häpnadsväckande snabbhet och omfattning och slagkraft. De har - tillsammans med forskarnas många rapporter - och förstärkt känslan att det är bråttom om vi skall hinna rädda vår planet.

Covid-19-pandemin var utan tvekan den svåraste folkhälsokrisen på ett sekel. Den kom i själva verket nästan precis 100 år efter 1918 års pandemi, spanska sjukan. Sjukdomens snabba spridning innebar behov av globala nödåtgärder grundade på solidaritet och samarbete; det dög inte längre att nationer, delstater, städer och företag hade inställningen att "var och en får sköta sitt". På många håll lyckades man dåligt med att begränsa virusspridningen. Vilket även gäller för Covid-19-pandemin, där många beslutsfattare, först inte tog pandemin på allvar.　

På samma sätt förhåller sig många till vår jord. Jorden har blivit instabil. Vi håller på att förlora kontrollen. Det råder samma nödläge som när vi utsetts för pandemier. Vi måste agera snabbt och resolut. Som framgår av boken känner sig forskarna avgjort nervösa. Vid en fortsatt global uppvärmning kommer det inte att vara lätt att upprätthålla jordbrukens avkastning, hålla sjukdomars spridning i schack och hantera värmeböljor, torka och annat extremt väder. Vi får inte längre utsättas för en obehaglig, skrämmande resa in i det okända.　

Vi borde redan nu utlysa ett planetärt nödläge - som inte får tas lika lättvindigt- som för närvarande sker. Ansvaret ligger hos våra politiska ledare. Forskarnas roll är att avgöra om det finns tillräckligt underlag. Vi har ju en ekonomi som måste växa oavsett om det får oss att blomstra eller ej. Men det måste ske på ett säkert och miljövänligt sätt. Vi kan bygga upp en ekonomi som tar oss dithän, eftersom allt som är tekniskt möjligt är ekonomiskt möjligt. Nyckeln till framgång blir att beskriva en ekonomisk vision som är mer tilltalande än den ekonomiska situation vi har i dag.　

Den franske författaren Antoine de Saint - Exupéry sägs ha skrivit att om du vill bygga ett skepp, sammankalla inte män för att samla virke, fördela arbetet och ge dem order." Lär dem i stället att längta ut på de vidsträckta och ändlösa havet:" En sådan uppgift är inte för svår.

I flera artiklar och mina egna böcker har jag redan skrivit om hur vi måste komma tillrätta med spekulationerna som för närvarande dominerar både den inhemska och den globala ekonomin.　

Vilka ekonomiska konsekvenser detta har fått under både den svenska bankkrisen genom tiderna 1987 - 1993 och under den globala finanskrisen 2007 -2009 som har blottlagt djupa sprickor och förkastningar i den nyliberala världsbild som satt sin prägel på vår planet som måste ersätta med ekonomiska satsningar på hållbara, miljövänliga satsningar som gynnar oss alla både lokalt och globalt.　

Varaktig ekonomisk tillväxt och välstånd uppkommer inte genom spekulation. Det borde vara slut med gratisluncherna. Den uppkommer genom en kombination av hållbara investeringar i utbildning, innovationer, infrastruktur, urbanisering och energiproduktion. Vi behöver omvandla marknaderna - så att det blir olönsamt att framställa produkter som bidrar till att planeten hamnar i obalans - och lönsamt - att framställa sådant som är till alla människors och planetens nytta.　

Mats Lönnerblad　
Författare och skribent i finansrätt　

Läs vidare: "System 3R-affären" - Ett verk av manschettbrottslingar