"Erik Penser står inte fast vid ett handslag", skriver här Nordbankens advokater apropå intervjun med Penser i VA 39.

• Det är snart dags för Svea hovrätt att ta upp Penserprocessen, något som framgår av en intervju med Erik Penser i Veckans Affärer nr 39. Vi som deltagit i handläggningen av Penserärenden och tingsrättens process är något förvånade över en rad påståenden i artikeln.

• Nordbanken hotade inte Nobel med konkurs. Med Erik Penser som huvudägare hade Nobel hamnat i en mycket svår finansiell kris som erfordrade en rekonstruktion och nytt kapital. När Erik Penser inte kunde bidra nödgades Nordbanken ställa upp med miljardbelopp i såväl lån som nytt eget kapital.

• Erik Penser var inte mångmiljardär när krisen blev akut. Han var huvudägare i en överspekulerad företagsgrupp där krediterna från enbart Nordbanken uppgick till ca 11500 miljoner kronor. Förlusterna, bland annat i det havererade finansbolaget Gamlestaden, har kostat skattebetalarna flera miljarder. Bara bankernas ingripande förhindrade ett sammanbrott bl a för Nobel.

• Erik Penser blev inte utblottad av Nordbanken, Banken räddade honom från personlig konkurs. Han fick i september 1991 1,9 miljarder kr i personliga skulder och borgensförbindelser efterskänkta av Nordbanken.

• Erik Penser står inte fast vid ett handslag. Trots att han ingått förlikning 1992 och åtagit sig att inte stämma Nordbanken, stämmer han banken genom Yggdrasil, det bolag som han fick i förlikningen.

• Erik Penser säger emot sig själv. Han uttalade i en artikel i VA nr 18/92 om förlikningen med Nordbanken att han då uppskattade värdet på Yggdrasil till åtminstone 200 miljoner kronor. Nu minns han att Yggdrasil var "skövlat".

• Erik Penser tror inte på börsen. Han riggade kursen i Nobel innan krisen blev akut. Som en av Sveriges skickligaste aktiemäklare förnekar han fortfarande att börskursen är det riktiga värdet på ett noterat bolags aktier, vilket har slagits fast i flera rättsfall i Högsta domstolen. Även tingsrättens dom är tydlig på denna punkt; det fanns inga övervärden i Nobel.

• Erik Penser förolämpar. Han gör grundlösa utfall mot tingsrätten för juridiska brister och antyder att vittnen begått mened. Utfallen mot vittnen och domstol har blivit allt grövre men tas inte upp i överklagandet till hovrätten.

Bakgrunden till Penserkrisen är en överbelånad sfär av bolag som bidrog till finanskrisen i Sverige med början i september 1990. Erik Penser kontrollerade Nobel och finansbolaget Gamlestaden genom sitt eget bolag Yggdrasil. Gamlestaden träffade den i oktober 1990 avtal med ett bankkonsortium om 6,5 miljarder kronor i nya krediter. Som säkerhet fick Nobel och Yggdrasil solidariskt garantera kapitalet i Gamlestaden och om detta kapital inte räckte tillskjuta belopp som motsvarade bristen.

När krisen blev akut i augusti 1991 ställdes krav på Nobel med hänvisning till garantin för Gamlestaden. Nobel var hårt skuldsatt och finansierades huvudsakligen genom lån i utländska banker. Företagets hela utländska upplåning riskerades och krisen i Nobel bedömdes kunna påverka det svenska betalningssystemet och förtroendet för utlandsupplåningen.

Genom ett avtal den 27 augusti 1991 frigjordes Nobel från garantin för Gamlestaden, Bankerna medverkade i en rekonstruktion av Nobel genom att omvandla vissa lån om 2,7 miljarder kronor till preferensaktier. Nordbanken åtog sig att garantera en kontantemission i Nobel om två miljarder. De slutliga förlusterna i det av Penser kontrollerade Gamlestaden blev 13,5 miljarder kronor, vilka drabbat de svenska bankerna och skattebetalarna. Genom avtalet 1991 kunde Nobel inte krävas på ytterligare tillskott och räddades undan en omöjlig situation,

Penserbolagens förvärv av aktier i Nobel hade finansierats med lån från Nordbanken med Nobelaktierna som säkerhet. Nordbanken stod hela risken om Nobels aktiekurs föll under de värden som aktierna var belånade för och det har senare visat sig att Penser genom sina bolag höll kursen på Nobelaktierna på en konstlat hög nivå. Detta har lett till särskild lagstiftning mot otillbörlig kurspåverkan, som i media kallats lex Penser. Genom sin kurspåverkan kunde Penser hålla säkerheternas värde uppe fram till att krisen blev ett faktum.

I september 1991 förvärvade Nordbanken Penser-bolagen från Erik Penser mot att han friskrevs från personliga garantier och andra åtaganden gentemot Nordbanken. Dessutom övertog Nordbanken betalningsansvaret för Pensers personliga lån om nästan 300 miljoner kronor. Sammantaget innebar denna uppgörelse att Penser friskrevs från egna lån och garantier till ett beräknat värde av åtminstone 1,9 miljarder. Penser räddades genom detta undan personlig konkurs.

Yggdrasil, som då var helägt av Nordbanken, Överlät under hösten 1991 sina aktier i Nobel för köpeskillingar som översteg gällande börskurser vid tidpunkten för köpen med 362 miljoner kronor. Tingsrätten konstaterade att köpen var frivilliga överlåtelser mellan Nordbanken och dotterbolaget Yggdrasil och inte en s k pantrealisation.

I februari 1992 stämde Erik Penser Nordbanken och begärde att vederlaget för bankens förvärv av Yggdrasil och övriga Penser-bolag skulle ökas med 3,8 miljarder kronor baserat på påstådda övervärden i Nobel. Nordbanken hade inte tid att invänta resultatet av en längre process och tvisten förliktes den 24 april 1992. Förlikningen innebar att Erik Penser fick tillbaka Yggdrasil mot att han godkände Yggdrasils försäljningar av Nobel-aktier till Nordbanken och förband sig att avstå från ytterligare anspråk mot banken.

Målet mellan Penser (Yggdrasil) och Nordbanken i hovrätten avser samma grundpåstående som i den första stämningen och målet i tingsrätten, alltså att Nobels värde skulle vara ofattbart mycket högre vid överlåtelsetillfällena hösten 1991 än de köpeskillingar som Nordbanken erlade.

Tingsrättens dom är mycket klar på denna punkt. Det saknas varje form av hållbar bevisning för det av Penser påstådda övervärdet i Nobel-aktierna. Tvärtom skrev tingsrätten, att Nordbanken kunnat belägga riktigheten i sin uppfattning att Nobel-aktierna vid överlåtelsetillfällena inte hade högre värde än vad börskursen angav.

Bertil Södermark
Advokatfirman Södermark
Karl-Erik Danielsson
Gernandt & Danielsson Advokatbyrå

Veckans Affärer
Copyright