[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Rea inte ut Sverige!
Av Krister Andersson - Dagens Industri - 28 september 2001

Med den svaga kronan blir det rea på svenska företag - och rean på svenska företag sänker i slutändan kronan ytterligare när vinsterna går till utlandet.
   Den onda cirkeln måste brytas. Vad kommer annars våra pensioner att bli i euro? Sluta straffbeskatta svenskt ägande!

Vem som ska äga företagen är viktigt - det har även statsministern uppmärksammat. Samtidigt upplever Sverige en valutakris. Kronan är svagare an någonsin Allt fler av företagen köps upp.
   I en internationaliserad värld är det naturligt med ägande över gränserna men skatterna påverkar vem som äger vad. Det är inte bara ändrade placeringsregler för AP-fonderna som tynger den svenska kronan Det gör även de höga svenska ägarskatterna.

Eftersom skatteuttaget på svenskt ägande är cirka dubbelt så högt som genomsnittet inom EU, kan en utländsk ägare nöja sig med hälften så hög bruttoavkastning och ändå få samma netto som en svensk ägare. Detta stimulerar till uppköp av svenska företag.

Trots uppköpen av svenska företag har dock kronan under senare tid blivit allt mindre värd, oroväckande då uppköpen taktiskt har motverkat kronförsvagningen.
   Så småningom måste dock utdelning betalas på det investerade kapitalet och då kommer pressen nedåt på kronan i synnerhet om ägarna väljer att ta hem utdelningen och återinvestera den i något annat land.
   Det finns därför en risk att kronan under lång tid kommer att vara svag, eller rent av försvagas ytterligare.
   Utlänningars försäljning av svenska aktier, framför allt inom telekomsektorn, har varit den främsta faktorn bakom den senaste tidens kronförsvagning. Men ökade utlandsplaceringar av bland annat AP-fonderna har, som Göran Persson har påpekat, också bidragit till kronförsvagningen.
   Nyligen redovisade statliga institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS, att nettoantalet utlandsägda företag under år 2000 ökade med hela l250 - en mycket kraftig ökning.
   Det innebär att var femte anställd i Sverige arbetade i ett utlandsägt företag. Inom tillverkningsindustrin rör det sig om vart tredje jobb.

Det är framför allt de större företagen, med mer än 250 anställda, som köps upp. Mer an 30 procent av dessa är i dag utlandsägda. Det är en fördubbling sedan 1990.

Att företag blir utlandsägda är naturligtvis inte alltid negativt. Om svenskar hade samma möjligheter att äga företag som utländska ägare, och om den ekonomiska politiken ledde till en rimlig värdering av kronan, skulle ökat utlandsägande tvärtom vara. positivt.
   Det är framför allt skatten på utdelningar, försäljningar och förmögenheter som är högre i Sverige än i omvärlden. Till detta kommer att företagen nu kan köpas till "reapris" eftersom kronan är så svag. Och en anledning till att kronan är så svag är just de sämre villkoren för svenskt ägande genom den höga beskattningen.
   Det handlar med andra ord om en ond spiral där svenska hushåll, näringslivet och staten samtliga är förlorare.
   Om utvecklingen med utförsäljningar av företag fortsätter, och det är mycket som talar för det, kommer allt mer av vinsterna i näringslivet att gå till utlandet.

Svenska hushåll kommer att stå för arbetsinsatserna, medan de produktivitetsvinster dessa ger upphov till, i stor utsträckning går till andra. Skatteinkomsterna blir dessutom lägre än om svenskarna ägt mer av företagen.

Regeringen tar i budgetpropositionen ett steg i rätt riktning när skatten på investmentbolag sänks, alltså skatten på hushållens indirekta ägande.
   Det behövs emellertid en generell sänkning av de svenska ägarskatterna. Sverige är snart ensamt om att fortfarande ha kvar en förmögenhetsskatt. Denna skatt är dessutom godtycklig; vissa tillgångar räknas, andra inte.
   Riktigt rika kan helt lagligt undgå skatten, medan en arbetare som amorterat ned sitt hus kan få betala förmögenhetsskatt,
   Många andra länder har väsentligt lägre skatt på utdelningar och reavinster. Enligt Aktiespararna är den genomsnittliga reavinstskatten inom EU 8 procent efter två års innehav och 6 procent efter fem är. I Sverige är skatten 30 procent oavsett hur länge aktierna ägts.
   Lägre skatter löser inte alla problem som manifesterar sig i en svag krona. Fördelarna för folkhushållet skulle ändå bli betydande med ett lägre skatteuttag på sparande och investeringar. På sikt skulle produktionskapaciteten byggas ut, och därmed skulle kronans sårbarhet minska.

En starkare krona är dessutom ett nationellt intresse. Alla våra pensionsfordringar är uttryckta i kronor. Om de omvandlas till euro till nuvarande kurs, skulle det av många upplevas som en slutlig devalvering av löntagarnas tillgångar.

Sluta straffbeskatta svenskt ägande! Slopa omgående förmögenhetsskatten och börja anpassa andra skatter till samma nivå som i andra industriländer!

Krister Andersson,
Näringslivets skattesakkunnige
Svenskt Näringsliv

Copyright


Tack besöket och välkommen åter!
Hemsida