Titel: Tankar om västvärldens vishet
Författare: Gunnar Adler - Karlsson
Förlag: Zindermans förlag, 2001

Till den västerländska tankens ära har Gunnar Adler-Karlsson skapat en egen filosofisk park på Anacapri, där han sedan många år är verksam och bedriver kursverksamhet.
   Författaren, som är jur dr och skribent i ekonomi och politik, har tidigare skrivit många böcker med utgångspunkt i begreppet "funktionssocialism", som han själv har lanserat som ett politiskt alternativ till kommunism och kapitalism. I sin nya bok tar han filosofer till hjälp för att förklara både sina egna teorier och vissa delar av det västerländska tänkandets historia.

En fråga som Adler-Karlsson ställer sig i boken är om människan är den gudalika varelse som Första Mosebok gör gällande, eller om vi bara är uppblåsta bakterier, födda ur vatten i en global vattendroppe?
   Denna fråga blandas med andra frågor om hur vi ska kunna överleva i en värld med den oerhörda befolkningstillväxt som är verklighet just nu? Och hur ska förnuftet kunna råda över våra sinnen? En del genomtänkta och kloka svar ger han själv. Andra hämtar han från olika filosofer och tänkare.
   Filosofen G Pico Della Mirandola varnar oss för vår mänskliga intelligens: om vi glömmer Gud eller den mänskliga etiken faller vi ned i en allt vildare djuriskhet när vi med intelligensens hjälp utvecklar alltmer potenta och förstörelsebringande vapen och andra maktmedel.
   En annan politisk tänkare, samtidig med Mirandola, uppmanar oss att glömma Mirandolas Gud och ber oss att använda vår intelligens så hänsynslöst som vi kan genom att lura och mörda vår rivaler, vilket är det grymma budskapet i den politiska litteraturens mest berömda bok, Machiavellis Il principe, Fursten.
   Mirandola valde att lita på Guds vishet, nedlagd i människans gudalika förnuft och bad till högre makter om att detta måste mildra våra djuriska impulser.
   Machiavelli såg hur människan, när oddsen går mot noll, låter dessa djuriska principer, bestialiskt våld och slughet ta överhanden, något som utlöser en ond cirkel av hat.

I den anglosaxiska världen betraktas Adam Smiths berömda bok An inquiry into the nature and causes of the wealth of nations som Bibelns största moraliska medtävlare. Denna marknadsbibel bygger på en skepsis mot alla försök från kungar, lagar eller filosofer att ställa upp allmänna regler för vårt handlande.
   Det första problemet med Smiths lära är att de stora klyftorna mellan fattiga och rika med nödvändighet växer i ett fritt marknadssystem. Inte ens Smith visste hur man skapar ett mindre ojämlikt samhälle.
   Detsamma gäller dagens globala samhälle. För att bli rikare behöver vi större marknader, det vill säga expansion, kolonialism, imperialism och globalisering. Integration eller globalisering ökar förvisso den ekonomiska produktionen, men det ger också dödsstöten till svagare kulturer, vilket skapar nya former av beroendebojor.
   En viktig fråga som Adler-Karlsson ställer i sin bok är om vi i västvärlden är beredda att dela med oss av vårt eget välstånd. För var och en som vill kunna svara på denna och andra frågor, vill jag rekommendera denna annorlunda och läsvärda bok.