Att "döda rättsstatsprincipen" i en rättsstat innebär att de grundläggande principerna som utgör grunden för en rättsstat bryts ner och undergrävs. Detta kan ske genom olika handlingar som kan påverka den rättsliga processen, demokrati, mänskliga rättigheter och tillit till staten. Avbildad: Mats Lönnerblad

Ett exempel på dess uråldriga historia är rättsgrundsatsen: "Du skall inte döda." Den genomsyrar historiskt sätt både religionen och rättsstaternas uppbyggnad. Rättsstaten förstörs när lagar missbrukas, rättsväsendet påverkas politiskt, och grundläggande rättigheter kränks. Exempelvis sker nu genom att:  Rättsstaten påverkar politiskt. Domare kan pressas att fatta beslut i linje med politiska intressen, vilket underminerar domstolarnas oberoende. 

Övergrepp i rättssak innebär att någon med våld, hot om våld eller på annat sätt angriper en annan person för att hindra denne från att anmäla ett brott, vittna i en rättegång, eller för att hindra honom från att delta i en rättsprocess. Det regleras i Brottsbalken, 17 kap. 10 § och är ett brott som borde leda till fängelse, men där många ansvariga för de illdåd som begås fortfarande går fria. Alla människor har rättigheter. Det spelar ingen roll vem du är, var du är född, var du bor eller vart du är på väg. Mänskliga rättigheter gäller alla.  

I Sverige skyddas mänskliga rättigheter främst genom regeringsformen och tryckfrihetsförordningen. Ytterligare rättigheter är skyddade genom yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen. Dessutom är Sverige bunden av Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och EU:s rättighetsstadga. Rättigheter som svenska domstolar tyvärr inte alltid följer i - många fall som jag redan skrivit om - i mina artiklar och böcker.

Förenta Nationerna bildades 1945. Syftet med den nya organisationen var att förhindra framtida krig, men också att skydda varje människas rättigheter. Eleanor Roosevelt - som var ordförande för FN:s kommission för mänskliga rättigheter - fick i uppdrag att ta fram en förklaring som skulle slå fast vilka rättigheter alla jordens invånare har. Hon ledde en arbetsgrupp med politiker och forskare från olika delar av världen. Tillsammans skulle de hitta minsta möjliga gemensamma nämnare - något alla, oavsett språk, kultur eller religion - skulle kunna enas kring.

Många diktaturer  bryter mot krigslagarna, bland annat genom att attackera civila, använda vapen som orsakar onödigt lidande, torturera krigsfångar, och begå andra allvarliga brott mot mänskligheten. Både Hamas och Israel begår krigsbrott – i stället för att följa är reglerna som gäller i krig. Mitt i striderna mellan Israel och Hamas har det kommit flera påminnelser om att båda sidorna måste följa krigslagarna utan att få något gehör.

Även Rysslands invasion av Ukraina är en aggressionshandling som är ett allvarligt brott enligt folkrätten. Sedan invasionen den 24 februari 2022 har Amnesty dokumenterat och verifierat dessa brott, bland annat dödandet av civila, förstöring av infrastruktur och blockering av hjälp till civila. Brott mot mänskliga rättigheter begås ofta, utan att förövarna ställs till svars. Enligt min mening är detta är oacceptabelt, oavsett anledning, alltför ofta att ingen straffas. Trots att det  till skillnad från sedvanlig straffrätt är samtliga stater skyldiga att söka efter och åtala krigsförbrytare oberoende av deras nationalitet eller ort där de bor.

I den långvariga konflikten där krigsbrott begås, som i kriget mellan Israel och Palestina och i Rysslands anfallskrig mot Ukraina - är det de oskyldiga civila som betalar det högsta priset -. Oavsett vad den andra sidan gjort, ska den internationella humanitära rätten alltid upprätthållas vilket fortfarande inte sker i något av länderna. Grova krigsbrott är de allvarliga överträdelser av internationella rättsregler, som tillämpas vid väpnade konflikter och ockupationer i både Gaza och Ukraina. Exempel på grova krigsbrott är de avsiktliga mord, tortyr, omänsklig behandling, våldtäkt, och andra allvarliga övergrepp på civila eller krigsfångar som för närvarande sker i dessa länder. 

Fördömandet av dessa krigsbrott är ett måste. Det handlar om att starkt avfärda och kritisera handlingar som bryter mot krigets lagar och internationell humanitär rätt. Det innebär att erkänna att sådana brott är olagliga och moraliskt förkastliga. Behöriga domstolar i fråga om dessa som nu sker i Gaza och Ukraina. Dessa krigsbrott är ju både nationella och internationella, beroende på brottets karaktär och den misstänktes nationalitet. Internationella brottmålsdomstolen (ICC) är en viktig internationell domstol som kan handlägga krigsbrott. Nationella domstolar har även behörighet att döma över krigsbrott, särskilt om de begåtts i en stat som är part till ICC, eller om staten har erkänt ICC:s jurisdiktion. 

Mats Lönnerblad
Författare och skribent i finansrätt