Den som förlorar en rättslig tvist vid domstol i Sverige får betala den andra partens rättegångskostnader. Det kan verka rättvist om parterna är lika starka.
   Problemet i dag är att det blir ett verktyg att hålla dem som saknar betydande resurser borta från att stämma dem som har resurserna.
   Ett exempel är tvisten om publiceringen av Scientoiogikyrkans texter där Scientologikyrkan vann ett mindre skadestånd, men den verkliga effekten låg i rättegångs kostnader på miljonbelopp.
   Det gör att den som har pengarna kan tysta andra inför risken att den som inte har resurserna vid förlust av tvisten får betala den andra partens höga advokat arvoden.
   Sett från ett multinationellt företags horisont så kan man tysta debatten kring de egna produkternas säkerhet och hälsovådlighet genom att se till att varje process får tillräckligt höga juridiska kostnader. Förlorar man målet så har man råd och vinner man har man tystat kritiken för ett bra tag framöver.

Jag tycker, och det är kärnan, att offentliga myndigheter och företag som omsätter mer än 100 miljoner kronor i Sverige gott kan stå för den kostnaden själva, oavsett utgång av tvisten.
   Logiken är enkel. Samhället ska skilja tvistande åt och om tvisten är rimligt tvistelig så bör varje part, om deras förutsättningar inte är i balans och kostnaden för att pröva tvisten kan hindra den svagare parten, bära sina egna kostnader,
   Det är fel att mobbade skolelever som stämmer kommunen för de skador de fått genom en urusel skolledning och ett outtalat överseende med pennalism ska riskera rättegångskostnader för flera hundratusental kronor bara för att de ställer frågan om skolan ska vara ett mänskligt lärdomssäte eller ett känslomässigt koncentrationsläger.
   Detta liar man insett i flera länder och jag förstår inte vad som håller Sverige tillbaka.

Skyddet av de svagaste måste gå före skyddet av de starkaste. De starka kan skydda sig själva, men de svaga behöver fä rätt att pröva sin sak.
   Pengar får inte avgöra vem som får pröva vad som är rätt och fel.
   Det finns också fördelar. Medborgare som stämmer kommuner, landsting och staten kommer att tvinga tram en prövning av lagligheten och hur saker sköts långt bortom JO, JK och riks revisionsverket. Den prövningen kan inte styras politiskt och man kan inte tvinga folk till tystnad som staten kan göra med egna tjänstemän.
   Besparingen som kommer av den medborgarmakten är betydligt större än de ökade kostnaderna för det offentliga Sverige, Det skulle vitalisera demokratin och göra att saker kom upp till provning, vilket skulle leda till ändring om det var fel.
   Pengar ska inte kunna ta bort andra människors möjligheter att få sina rättigheter prövade.
   Det är en brist i Sverige att man tillåter att så sker.

Jan Kallberg