"En fläckad image är en affärsmässig och moralisk belastning", skrev Jacob Palmstierna, ordförande i Merita Nordbanken, i en debattartikel nyligen tillsammans med Thomas Franzén och Bengt Rydén.
- Författarna tydliggör i artikeln att företagen måste ta i hårdare mot anställda som agerar oetiskt genom olika former av insideraffärer eller på annat sätt fläckar företagens goda namn och rykte.
- Eftersom Merita Nordbanken är den bank, som fortfarande har det sämsta ryktet av alla Sveriges affärsbanker förstår jag att han känner sig tvungen att också agera mot bankens oetiska och olagliga handlanden, eftersom han i sin dagliga gärning konfronteras med alla de oegentligheter som skett och sker i bankens namn.
- Den etiska uppstramningen, är något han borde ha åtgärdat för länge sedan. Hösten 1991 fick staten som huvudägare till Nordbanken garantera en nyemission på inte mindre 5,2 miljarder kronor, trots att banken var på obestånd redan per den 1 februari 1990, då banken var skyldig att träda i likvidation.
- Men i nyemissionen blev den svenska regeringen lurad att teckna aktier för 4,2 miljarder kronor och allmänheten att satsa det resterande beloppet.
- De uppgifter om banken som då lämnades var så missvisande att regeringen fortfarande tvingas hemlighålla när Nordhankens egentliga obeståndssituation inträffade. Redan efter det att nyemissionen var genomförd stod det dock klart att problemen var betydligt allvarligare än man vågat erkänna från bankens ledning.
- Riksdagen blev sedan lurad ytterligare en gång, genom att inom en ram på ytterligare 20 miljarder kronor omstrukturera banken, trots att det snart visade sig att detta belopp inte heller räckte.
- Att det är "dags att i rensa i finansvärlden" är något som jag i min egenskap av ordförande i Bankrättsföreningen tyckt i över tio år och aktivt arbetar för. Bland annat försöker jag få Nordbanken och de andra bankerna att börja följa den svenska avtalslagen och den europeiska bankrätten.
- Jag har även uppmanat i Nordbanken i dagspressen att betala tillbaka alla de lån som banken "skruvat upp räntorna" på. Banken har inte reagerat överhuvudtaget.
- För de lån som Nordbanken förmedlade under finanskrisen (1987 - 1993) fick låntagarna i stor utsträckning betala alltför höga räntor.
- Uppsägningen av alla lån som då skedde var för att förbättra bankens egna finanser, på bekostnad av kunderna.
- Jag delar således skribenternas uppfattning "att det är företagsledningens uppgift att utveckla en företagskultur baserad på höga etiska krav". Men det gäller också för en av dem att själv leva upp till dessa krav.