Mats Lönnerblad mot Nordbanken

I samband med att Nordbanken var på obestånd infriade den inte några av sina kreditlöften, vilket slutligen resulterade i att samtliga företag i gruppen försattes i konkurs.

Sedan detta skedde har Mats Lönnerblad avsatt hela sin tid för att sprida kännedom om bank- och finanskrisen och dess orsaker och konsekvenser. 

Mats Lönnerblad är sedan bildandet, 1996,  av Bankrättsföreningen ( fd Stiftelsen Mot Nordbanken) föreningens styrelseordförande. 

2000-10-07 Dagsläget 

1992-10-22 Han drar banken inför rätta 

Mats Lönnerblad har för närvarande förlorat i alla rättsinstanser och har tvingats konstatera att det svenska rättssystemet gynnar bankarna genom att inte följa artikel 6 i Europakonventionen.

Däremot har förlikning ingåtts mellan Mats Lönnerblad Holding AB och Föreningsbankens Finans AB ( numera FöreningsSparbanken ).

För att bemöta den okunnighet och rättsarrogans som råder inom det svenska rättsväsendet har Mats Lönnerblad författat ett 100-tal artiklar, som publicerats i massmedia. Artiklarna finns bl.a. under hemsidans rubriker Ledaren, Debattartiklar, Tidningsartiklar, Domstolar, Åklagaren etc.

Samtliga artiklar författade av Mats Lönnerblad kan också sökas genom den interna sökfunktionen.

För första gången prövar domstolarna bankernas ansvar för konkursvågen

Får banker utan vidare säga upp krediter för småföretag? Frågan har blivit ett fall för domstolen.
- Mats Lönnerblad hade två små företag när Gota Bank (numera Nordbanken) sa upp hans krediter. Konkurserna blev oundvikliga, åtta anställda fick gå.
- Nu gör han upp med Gota Bank i hovrätten.
- "Jag ska göra mitt fall till ett prejudikat för andra företagare i samma situation", säger han så att det ekar i den tomma kontorslokalen.

Mats Lönnerblad stämmer Gota Bank på 30 Mkr för brutna kreditavtal. Han har förlorat i tingsrätten men har överklagat till hovrätten.
- "Jag ger mig inte förrän jag har nått högsta domstolen", säger han.
- I finanskrisens spår har det blivit allt vanligare att bankerna, rädda efter de kreditförluster som 1980-talet fört med sig, säger upp krediter för friska småföretag. Många småföretag lever på marginalen i lågkonjunkturen. Kreditstoppet blir den avgörande putten mot konkurs.
- Nu öka konkurserna i rasande fart. Under årets första nio månader har i genomsnitt 60 företag gått i konkurs per dag, totalt 16 000 företag. Det är 23 procent mer än samma förra året
- Det var 1988 som banken slängde ut Mats Lönnerblad. Hans fall är därmed ett av de första i vågen av kreditstopp som här sköljt över Sverige. Därmed är Mats Lönnerblad pionjär med sitt ärende i de svenska domstolarna. Omkring 3 500 småföretag med kanske 35 000.anställda är försatta i samma kreditknipa.
- Mats Lönnerblad startade en annonsbyrå 1966 och en videofirma under 1975. 1970 inleddes ett kreditsamarbete med Skaraborgsbanken, som nu ingår i Gota Bank. Samarbetet med banken pågick utan problem i 18 år.
- I videobolaget producerade Mats Lönnerblad dels kortfilmer för företag och skolor, dels konstnärliga filmer med kända namn som Margareta Krook och Tor Isedal i rollerna. Annonsbyrån producerade företagsreklam.
- Den 15 juni 1988 tog händelserna en oväntad vändning. Skaraborgsbanken (numera Nordbanken) sa upp samtliga krediter till de båda bolagen med motivationen att säkerheterna hade försämrats.
- Bakgrunden är enligt Mats Lönnerblad att bolagen köpte in en stor utrustning för datorgrafik under 1986. Men datorerna fungerade inte som de skulle, och tillverkaren gick i konkurs. Det medförde att verksamheten i Lönnerblads bolag stannade av och ekonomiska problem uppstod.
- Banken fick upp ögonen för problemen, men Lönnerblad beviljades fortsatta krediter på villkor att han själv stod ytterligare kapital.
- Men efter ett chefsbyte på Skaraborgsbankens kontor sades krediterna plötsligt upp.
- "Vid det laget hade vi kommit till rätta med problemen. Vi hade fått nya kunder och jag stod begrepp att nyanställa tolv personer. Nu blev det inga nyanställningar”, berättar Mats Lönnerblad.
- Banken., krävde omedelbar återbetalning av de utestående lånen. Mats Lönnerblad tvingades sälja företagets lokaler för att kunna betala med så kort varsel.
- Han vägrade ge upp.
- Mats Lönnerblad tog ut sin pensionsförsäkring och fick ut 950 000 kronor. Med hjälp av sina pensionspengar drev han företagen vidare i tre år efter uppsägningen. Till slut gick det inte längre.
- Från andra banker fick han inga lån. Mats Lönnerblad säger att om man har fått sina krediter uppsagda i en bank så är man ”bränd” i banksystemet. - Nu är större delen av hans privata förmögenhet också borta. - Bolagens lån var ordinära småföretagslån. Så här såg de ut:

• Bankgaranti via Skandia på 1,5 Mkr
• Utlandslån på 500 000 kr
• Två checkkrediter på vardera 125 000 kr.

• Personlig borgen för alla lån
• Företagsinteckningar i de egna företagen
• Bolagens bostadsrätter på 100 kvm vardera

- ”Varje säkerhet kunde ensam täcka alla lån. Jag hade alltså tredubbla säkerheter. Ingen checkkredit var fullt utnyttjad vid tillfället”, hävdar Mats Lönnerblad.
- Vad han nu gör gällande i hovrätten är att banken inte har bevisat att säkerheterna försämrades.

Inget bevis

"I tingsrätten hade banken inget bevismaterial som kunde styrka att mina säkerheter hade försämrats. Jag förlorade därför att jag hade bett om en tidsfrist för att betala tillbaka lånen. Det tolkades som att jag hade accepterat uppsägningen", säger han.
- När uppsägningen kom hade Mats Lönnerblads bolag en månad fram till lösendagen som var den 15 juli. När Lönnerblad kontaktade banken var kontorschefen på semester.
- Trots endast en månads varsel och semestertider lyckades Mats Lönnerblad sälja kontorslokalerna och på så vis, betala hela skulden.
-En säkerhet av de tre som banken inte ansåg ens sammanlagt skulle täcka lånen hade därmed täckt hela skulden.

Gunnar Wrede

Copyright

Bankerna har bevisbördan i rätten

"Bankens inställning är att parterna har ingått ett avtal om att krediterna har sagts upp. Mats Lönnerblad bad om att återbetalningen skulle skjutas upp i fyra månader. Det godkändes och därmed har Mats Lönnerblad godkänt uppsägningen. Mer bevisning än så behövdes inte i tingsrätten”, säger Bertil Kenne.
Enligt avtalslagen kan banker inte utan vidare säga upp sina kreditlöften.

Jan Ramberg, professor i juridik vid Stockholms universitet förklarar:
- ”Kreditavtalen kan se ut på många olika sätt. Men om banken säger upp ett kreditlöfte så måste det ske i enlighet med vad som står i avtalet”, säger han.
- I många kreditavtal förbehåller sig bankerna rätten att säga upp avtalet om säkerheterna "enlig deras mening" har försämrats. Bevis för att säkerheterna har försämrats behövs alltså inte, i dessa avtal.
- ”Men om kunden överklagar beslutet är banken tvungen att lägga fram bevis i rätten. Rättens bedömning ska vara objektiv”, förklarar Jan Ramberg. (DI)