[Hemsida] [Skicka vykort]


Konsekvensanalys av manschettbrottslighet
Av Mats Lönnerblad - Ledaren  - 25 okt 2015

Den uppmärksammade analys av manschettbrottslighet i uppsatsen: "Kill the inventor" som författaren Lise-Lotte Palmgren vid Institutionen för beteendevetensakap och lärande vid Linköpings universitet visar på ett tydligt sätt hur olika bedrägliga beteenden som framför allt riktar sig mot entreprenörer, handelsagenter och innovatörer i Sverige - kan pågå ostraffat - utan att vare sig svenska domstolar eller den svenska regeringen reagerar.

Resultatet av Palmgrens studie och mina egna praktiska erfarenheter som egen företagare och - skribent i finansrätt - visar att entreprenörer, handelsagenter och innovatörer är en minoritet som helt saknar rättsskydd i Sverige. Likhet inför lagen gäller inte för denna grupp. Det är nästintill undantagslöst som den ekonomiskt starkare som vinner när dessa mål kommer upp i svenska domstolar.

Våra slutsatser är att risken för att bli upptäckt, som är minimal, styr omfattningen av den subtila ekobrottslighet som numera förekommer i Sverige. Det är nästintill riskfritt att bedriva sådan verksamhet. Konsekvensen blir ökande antal ekonomiska brott. Det borde finnas metoder att motverka detta - som ännu ej har införts i vårt land - för att begränsa sådan ekonomisk brottslighet, bedrägerier och kränkningar som nästan dagligen resulterar i nya mål i svenska domstolar, utan att någon reagerar.

Det som kännetecknar entreprenörer, innovatörer som utvecklar nya patenterade produkter och självständiga handelsagenter med en stor förmåga att marknadsföra dessa produkter både i Sverige och utomlands, är personer som har en egen förmåga att tänka nytt eller annorlunda och finner en lust i att förändra. Innovatörer och handelsagenter som lägger grunden gör kommersiellt framgångsrika produkter blir alltför ofta offer för ekonomiska kraftmätningar i samma stund som innovationen får ett marknadsvärde och agenter sett till att försäljningen tar fart.

Bland dessa personer som råkat illa ut återfinner vi till exempel Gustav de Laval. Han fick pantsätta sin sista ägodel innan han dog den 2 februari 1913. Efter hans död fann man kvittot på pantbrevet för hans fiol. Fiolen var värd 300 kronor. Gustav de Laval var innovatören bakom separatorn/mjölkningsmaskinen, som idag är det framgångsrika företaget Alfa Laval.

När de intellektuellt starkare samhällsmedborgarna löpande försvagas, som sker i allt större utsträckning i både Sverige och utomlands, så krävs samhällsinsatser för integritetsskydd. Personer med högt intellekt, men med ovilja att bruka en manipulativ förmåga, löper stor risk i vårt västerländska samhälle med starka liberala marknadskrafter.

Vad består då den ekonomiska brottsligheten av ? Till ekonomisk brottslighet räknas först och främst sådan kriminalitet som har ekonomisk vinning som direkt motiv. Denna vinning gör att huvudmän - som anlitar självständiga handelsagenter för att marknadsföra sina nya produkter eller tjänster - själva försöker överta handelsagentens roll så snart handelsagenten visar positiva ekonomiska resultat. Det är därför som EU genomdrivit stränga direktiv som ger handelsagenten rätt att få ut alla fakturor och granska huvudmannens bokföring i dessa mål.

I ett litet land som Sverige står det den statusskyddade fritt att förgripa sig på vad man kommer över och det budgeteras rejält - för att kunna genomföra denna typ av brott - eftersom den svenska välfärdsstaten inte skyddar den ekonomiskt svagare parten för de som drabbas. Ekobrott mot enskilda individer utreds alltför sällan i Sverige. Det finns därför en stor gruppering som nästan helt saknar rättsskydd.

Har någon tillräckligt stora ekonomiska resurser kan man stjäla i princip vad som helst från en enskild innovatör eller ett mindre företag i Sverige. Huvudmän som stjäl befintliga kunder från de handelsagenter, som de anlitar för att uppnå ekonomiska resultat, och uppfinnare får alldeles för ofta vare sig betalt för sina uppfinningar eller för den produkt de lyckats utveckla är de som alltför ofta faller blir offer för dessa bedrägliga beteenden.

Min egen uppfattning är att Högsta domstolen därför borde intressera sig för denna nya typ av brottslighet, genom att bevilja prövningstillstånd i betydligt flera fall än vad som sker i dag. Dessutom borde begärda editionsförelägganden (upplysningsplikt) som skulle kunna hjälpa till att klarlägga denna brottslighets omfattning ske i mycket större skala eftersom såväl denna fråga både kan regleras i avtalslagen och redan finns reglerad i EU:s direktiv mot självständiga handelsagenter, som numera gäller i hela Europa.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen och
Ordförande i Sveriges Bankkunders Riksförbund

Mina böcker:

Från bankkris till börskris, 2003
Från folkhem till fattigstuga, 2004
Nollkoll, 2005
Härdsmälta, 2005
Falskspel i affärer och politik, 2006
Pengarna eller livet, 2007
Finansfrossa, 2008
Pyramidspel, 2009



Tack besöket och välkommen åter!
Hemsida