[Hemsida] [Skicka vykort]


Goda råd är inte dyra
Av Mats Lönnerblad - Ledaren  - 14 maj 2015

Författaren till en ny bok med titeln: Fly bankfällan. Ta makten över din privatekonomi (Ekerlids förlag 2015) som skrivits av Bo Haldell som är en pseudonym. Författaren har en högre befattning i en av våra storbanker. Om hans riktiga namn avslöjas är han rädd för att hans position skulle äventyras

Mycket av det han skriver om finansbranschen är lätt att ta till sig; som att branschen på många sätt är kontraintuitiv. I de flesta andra branscher gäller ju att du får vad du betalar för. Går du till en exklusiv skräddare och ber att få en kostym uppsydd efter dina mått kommer du att få en bättre kostym än om du köper en kostym i en lågprisbutik.

Går du ut på en dyr gourmetkrog får du antagligen bättre mat än på en billig vägkrog. Går du till din bank och betalar kommer du nästan alltid att få en sämre produkt eftersom det du betalar kommer att dras från det som din produkt avkastar. Betalar du mer ränta kommer du antagligen inte få bättre lån än om du betalar mindre ränta, skriver författaren.

Köper du rådgivning av en välkänd bank eller en finansiell produkt riskerar du att inte få det som banken lovar, eftersom banken i första hand tänker på hur banken skall kunna tjäna pengar på sina kunder, i stället för vad som är bäst för kunden.

De flesta skulle nog kunna spara tusentals kronor om året på att byta dyra finansiella tjänster mot billigare, men precis lika bra tjänster. För den som befinner sig i medelåldern och ha bolån, tjänstepension och ett stort privat sparande kan det mycket väl närma sig 100.000 kronor som kan sparas menar författaren.

Bo Haldell hävdar i sin bok att finansbranschen under alla år försökt måla upp en bild av att finansiella tjänster är något som är komplicerat och kräver omfattande rådgivning och därmed höga avgifter. Något som även Svenska Dagbladets journalist Joel Dahlberg hävdar i sin bok: Bankbluffen. Så blir du blåst på dina pengar (Ordfront Förlag 2009)

Men till skillnad mot Bo Haldell ger han flera konkreta exempel på de värsta avarterna och namnger de värsta syndarna. Dahlberg hävdar att det nästan alltid är bättre att välja en billig indexfond än en dyrare aktivt förvaltad fond, men ett stort problem för spararen är att utbudet av indexfonder är mycket begränsat.

Det låter ju osannolikt med vad som är uppenbart är att bankerna säljer en tjänst som man aldrig har för avsikt att leverera. När fonderna år efter år misslyckas med att slå index, är det helt enligt fondbolagens egen plan.

Tidigare var avgiftsfria uttag en självklarhet - förr i tiden. Avgiftstrukturen kring transaktionskontona innebär att det numer är nästan omöjligt för löntagare att komma åt sin lön utan att betala avgifter. Hela apparaten kring hushållens inkomster har blivit ett sätt för bankerna att pungslå kunderna på ytterligare pengar samtidigt som man snuvar dem på räntan, skriver Dahlberg i sin bok.

Vad som nu händer är att den globala bankkrisen som vi ännu inte sett slutet på - ökar risken för kreditförluster - och förluster skjuter bankerna alltid vidare till allmänheten och företagen i form av högre marginaler på räntorna. Till följd av bankkrisen är det svårare för kunderna att kontrollera att den boränta man betalar är rimlig. Det ökar möjligheterna för bankerna att smyghöja sina marginaler.

Det finns många situationer där banken beter sig på ett sätt som uppenbarligen går emot kundens intressen som både Bo Haldell och Joel Dahlberg beskriver i sina böcker. Orsaken är att banken egentligen bara har en enda uppdragsgivare, aktieägaren, som kräver högsta möjliga avkastning på eget kapital.

Under den svenska bankkrisen 1987 - 1993 befann sig Sverige i den största ekonomiska kris Sverige någonsin upplevt, som jag själv skrivit om i flera av mina böcker. Orsaken var stigande fastighetspriser - med negativ direktavkastning och de svenska bankernas våldsamma utlåning till olika projekt - och det meningslösa försvaret av den svenska kronan. Ändå kunde enskilda bankdirektörer inkassera stora bonusar på en alltför agressiv utlåning. De bankdirektörer som avskedades för denna misskötsel, fick i många fall behålla sina avgångsvederlag.

Det tog cirka 10 år för Sverige att hämta sig från den krisen. Nu är frågan om vi inte riskerar att denna negativa utveckling upprepas, eftersom man ännu inte beslutat sig för att utreda vad som hände under den förra krisen och vad som kan hända på nytt.

Till skillnad mot Joel Dahlberg som redan i sin bok: Bankbluffen år 2009 avslöjar bankernas sätt att arbeta och ger många konkreta exempel, är författaren till Fly bankfällan väldigt rädd för att bli avslöjad. - "Man kan inte skriva sådana saker och sedan jobba kvar", säger han. Han funderade länge på att skriva en bok för att avslöja fula knep och hjälpa kunderna och han är kritisk till att bankerna säger sig ge rådgivning när de bara vill göra en så stor vinst som möjligt.

Jag anser därför att dessa bägge böcker är väl värda att läsa, om och om igen. Det är ett billigt sätt att slippa gå i den bankfälla som de svenska storbankerna gillrar för sina kunder.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen



Tack besöket och välkommen åter!
Hemsida