[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]


Avtalsbrott
Av Mats Lönnerblad - Ledaren  - 29 mars 2009

Nu kommer flera indikationer på att vissa banker återigen tillämpar sin särställning i lagen och väljer att bryta ingångna avtal, trots att motparten skött sina åtagande utan anmärkning, skriver författaren och ekonomijournalisten Hans-Göran Björk, i Finans- och Kapitalmarknadsdebatt nr 1, 2009.

Hans-Göran Björk menar att i vanliga affärsförhållanden blir naturligtvis den som bryter avtalet skadeståndsskyldig om åtgärden vållat skada. I den svenska bankvärlden finns också en sådan skyldighet, enligt professor Jan Ramberg, men problemet enligt min uppfattning är att domstolarna inte tillämpar denna skyldighet, i den utsträckning som de borde göra.

Vid domstolsprövning som handlar om bankernas avtalsbrott och indragna krediter under pågående avtalsperiod åligger det banken att bevisa att säkerheterna har försämrats. Men precis som i skattemål verkar domstolarna tillämpa ”omvänd bevisbörda” vilket vare sig i det ena eller andra fallet är förenat med svensk eller internationell rätt.

Orsaken till alla uppsägningar av krediter som nu drabbar de svenska företagen med full kraft är storbankernas allt sämre resultat. Bankernas vårdslösa utlåning i Baltikum och till de stora riskkapitalbolagen och den allt sämre konjunkturen, drabbade banker och värdepappersbolag med full kraft under slutet av 2008.

Från låga nivåer har ökningen i de fyra storbankerna markant under det sista kvartalet 2008, skriver Finansinspektionen i sin kreditmarknads- barometer för det fjärde kvartalet i fjol. Totalt redovisade de svenska bankerna en förlust på 12,5 miljarder kronor. Omkring en tredjedel av dessa förluster kommer från Baltikum, där förlusterna beräknas att explodera under 2009.

De osäkra fordringarna för bankerna ökade till 35 miljarder kronor vid utgången av 2008, från 14 miljarder året innan. De svenska bankerna avser nog att göra om ”reptricket” som man tillämpade under den förra bankkrisen 1987 – 1993, det vill säga att man låter allmänheten och företagen betala för även denna kris. Med hjälp av riksbanken och regeringen får nu bankerna massiv hjälp för att klara bankkrisen.

Därför är det inte så konstigt, att en våg av raseri nu sveper fram över landet, från både drabbade företagare och andra som orättfärdigt får sina krediter uppsagda utan att någon reagerar. Svenska företagare är fogliga, enligt min uppfattning alltför fogliga, men i dag är de åter lika förbannade som de var under den förra bankkrisen.

Varför ? Jo, för att ingen av bankerna behöver ta ansvar för vad de ställer till med. De har återigen svikit många företagare som har liten eller ingen chans alls att påverka bankernas beteenden mot sina kunder.

Till skillnad mot förra krisen har Alliansen denna gång värnat om bo-lånetagarna och tvingat bankerna att sänka räntan rejält. Men företagen är det ingen som bryr sig om. Oppositionen och Socialdemokraterna verkar allt mer desperata. På något annat sätt kan man inte tolka Mona Sahlin och Thomas Östros, S-ordförande respektive ekonomiskt talesman var enda recept att lösa bankkrisen verkar vara ny förmögenhetsskatt, ny fastighetsskatt och ny värnskatt.

I den djupaste ekonomiska krisen i vår tid vill socialdemokraterna återinföra skatter som är direkt skadliga för svensk ekonomi, när det är bristen på kapital och felaktiga uppsägningar av krediter, som är det största problemet för både svenska företag och Sverige.

Både bankkrisen och globaliseringen visar tydligt att både Europa och Sverige behöver en ny aktiv näringspolitik. Bankernas avtalsbrott och rådande kreditåtstramningar har precis som under den förra krisen, orsakat ett massivt marknadsmisslyckande i Sverige.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Ordförande i Sveriges Bankkunders Riksförbund

Mina böcker:
Från bankkris till börskris
Från folkhem till fattigstuga
Nollkoll
Härdsmälta
Falskspel i affärer och politik
Pengarna eller livet

Finansfrossa

Informera en kollega:

Bankrättsföreningen


Tack besöket och välkommen åter!
Hemsida