[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]


Från fest till fiasko
Av Mats Lönnerblad - Ledaren  - 7 mars 2009

Bankkrisen har återigen skapat ett osannolikt stort svart hål i svenska statens budget, som av Riksgälden beräknas till 135 miljarder för 2009. För år 2010 uppskattar Riksgälden budgetunderskottet till cirka 65 miljarder kronor.

Det finns alltid en rejäl eftersläpning mellan den reala ekonomin och statsfinanserna med tanke på hur djup nedgången blir 2009 finns en stor risk att underskottet blir mycket större än vad Bo Lundgren på Riksgälden räknar med, för både 2009 och 2010.

2008 års budgetöverskott beror till stor del på statliga utförsäljningar av bolag, och inte på att statsfinanserna skötts bättre än tidigare. I år och nästa år blir statens budgetunderskott i procent av BNP (bruttonationalprodukten, allt som produceras i ett land under ett år) högre än på mycket länge. Årets beräknade underskott på 135 miljarder kronor blir i förhållande till BNP (cirka 3.400 miljarder kronor) klart över 3 procent vilket är i strid med EU:s tillväxt – och stabilitetspakt

Samtidigt vet ingen hur Nordeas, SE-bankens och Swedbanks äventyrliga verksamhet i Baltikum kommer att kosta. Swedbanks nyemission på 12,4 miljarder kronor, har redan blivit en dyr affär, för huvudägaren som är Sparbanksstiftelserna. Spekulationer om ytterligare kapitalförstärkning i Swedbank har redan tagit ordentlig fart. Stiftelserna har redan sagt nej till att satsa mer pengar i den sargade banken. Förtroendet för bankens styrelseordförande Carl-Erik Stålberg är i botten.

Sedan den förra stora nyemissionen i Swedbank har värdet på aktierna mer än halverats. Tiden håller på att rinna ut för Carl-Erik Stålberg om aktien fortsätter att rasa. Eftersom även övriga storägare i banken är tveksamma att satsa pengar i ytterligare en nyemission riskerar Swedbank att helt förstatligas. Den Ukrainska centralbanken kräver också att de utländska bankerna i landet utökar sin kapitalbas. Nu kan Swedbank också tvingas skjuta till pengar till sin bank i Ukraina.

De svenska storbankernas kreditförluster riskerar att nå 170 miljarder kronor de närmaste tre åren spår Dagens Industri (DI, 2009-03-05) Pressen på bankerna tvingar SE-Banken att rea ut sina aktier för 10 kronor styck i den planerade nyemissionen på minst 15 miljarder kronor. Samtidigt kommer storbankernas räntenetton – skillnaden mellan inlåningen och utlåningen – att pressas kraftigt år 2009 på grund av de rekordstora räntesänkningarna.

Det är i huvudsak inom fyra problemområden som i tre av de fyra svenska storbankerna riskerar att bli störst: Baltikum, Ryssland och Ukraina. SE-Banken har 12 procent av sin exponering mot dessa marknader, Swedbank cirka 20 procent av sin låneportfölj i dessa regioner och Nordea 5,7 procent. Handelsbanken har klokt nog avstått från att leka följa John genom att gå in i Östeuropa.

Som om inte de svenska bankernas stora problem i Östeuropa skulle räcka riskerar fler än 30 av de svenska riskkapitaljättarnas portföljbolag allvarliga finansiella problem. Totalt handlar det om lån på uppskattningsvis över 200 miljarder kronor, där de svenska storbankerna är involverade som huvudfinansiärer.

Sveriges största riskapitalbolag, EQT har redan förlorat 5 miljarder i det finländska bolaget Sanitec. Nordic Capital har förlorat så mycket som 3,5 miljarder i takboxtillverkaren Thule.

Den 5 mars 2009 meddelade underleverantören Plastal, med sextusen anställda och en omsättning på cirka 15 miljarder kronor att bolaget sätts i konkurs, sedan ägaren Nordic Capital misslyckats med alla räddningsförsök.

Plastal är Sveriges näst största komponentleverantör till fordonsindustrin och en viktig underleverantör till både SAAB och Volvo. Plastals ägare, riskkapitalbolaget Nordic Capital förlorar därmed ytterligare 1,5 miljarder kronor som företaget investerat i ägarkapital.

När den globala bankkrisen slår till med full kraft är riskkapitalets skuldtyngda bolag de mest sårbara. Men smällen i Plastal slår också mot investerarna som till stor del består av svenska och utländska pensionsförvaltare. Riskkapitalkrisen kommer dock inte som en blixt från en klar himmel. Det är en bubbla som jag själv med flera varnat för i flera år. Hittills har dock riskkapitalisterna lyckats med att tysta ner sina kritiker.

Finansmannen Sven Olof Johansson är kritisk till Nordic Capitals affärer i både Plastal och Thule. – Hade de inte ägts av riskkapitalbolag som finansierat förvärvet med en liten andel eget kapital och en hög belåningsgrad så hade företaget inte alls haft några problem i samma omfattning. Bolagen som riskkapitalbolagen köpt får i stort sett stå för köpeskillingen och räntekostnaderna, menar han

Min och många andras uppfattning är att de flesta riskkapitalägare är alldeles för kortsiktiga ägare. De verkar bara ha en sak i sitt huvud, att få bra avkastning på sitt kapital. Min uppfattning, som både företagare och skribent i finansrätt, är att som företagare bör man i första hand se till vad som är bra för företaget och för de anställda.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Ordförande i Sveriges Bankkunders Riksförbund

Mina böcker:
Från bankkris till börskris
Från folkhem till fattigstuga
Nollkoll
Härdsmälta
Falskspel i affärer och politik
Pengarna eller livet

Finansfrossa

Informera en kollega:

Bankrättsföreningen


Tack besöket och välkommen åter!
Hemsida