[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]


Bedrövligt börsår 2008
Av Mats Lönnerblad - Ledaren  - 3 jan. 2009

Huvuddelen av de stora aktieförlusterna för 2008 uppstod under några höstmånader 2008. Det var kollapsen av den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers den 15 september 2008, som förvandlade den amerikanska bankkrisen, till en internationell finanskris av stora mått.

Investmentbanken Lehman Brothers stora konkurs utlöste ett börsras av sällan skådat slag över hela världen. När år 2009 inleds har alla de fem stora investmentbankerna på Wall Street antingen gått under eller ombildats. Alla isländska banker har tagits över av staten som i sin tur tagits över av IMF. Den svenska kronan har sjunkit till sin svagaste nivå hittills.

2008 har varit ett förlorat år på världens aktiemarknader. Nu är det många aktiesparare som hoppas på en vändpunkt 2009. Men det är världskonjunkturen som avgör vad som kommer att ske. Återhämtningen i världsekonomin kan dröja – länge.

Börsvärdet för Citigroup under 2008 har minskat från 160 till 45 miljarder dollar. Värdet för aktierna Morgan Stanley har minskat från 50 till 17 miljarder dollar under 2008. Enbart i dessa båda bolag har aktieägarna förlorat 150 miljarder dollar – mer än 1000 miljarder kronor. Bland de största förlorarna bland storbolagen på Stockholmsbörsen återfinns de svenska storbankerna. Swedbank som har sin stora exponering mot Baltikum har tagit ordentligt med stryk, vilket även kan sägas om SE- Banken.

För landets företagare har pengar blivit allt mer av en bristvara. De svenska storbankerna fortsätter att säga upp krediter för skötsamma företagare. Därmed riskerar många företagare – precis som under den förra bankkrisen – att slås ut.

Erfarenheten från bankkrisen 1987 – 1993 visar att många företag under denna period tvingades i konkurs helt i onödan, medan de svenska storbankerna skodde sig ordentligt på krisen. Nu sker samma sak om igen. Siffror från affärs – och kreditupplysningsföretaget UC i november visar att företagskonkurserna under november månad 2008 ökade med 38 procent jämfört med samma period under 2007.

Trots att svenska staten garanterar bankernas överlevnad även under denna bankkris, råder det fryst läge på kapitalmarknaden. Det beror på att nordiska banker och storföretag behöver lån på 1.200 miljarder kronor inom ett år för att ersätta gamla företagsobligationslån som förfaller.

På grund av bankernas spekulationer i bland annat Baltikum finns det inte tillräckligt med pengar att låna ut. För att inte äventyra jobben krävs det nu krafttag av regeringen och Riksbanken för att lånemarknaden skall fungera bättre under 2009.

Riksbanken har redan försökt lösa företagarnas problem genom att erbjuda bankerna extra pengar att låna. Tanken är att bankerna skall slussa pengarna vidare till företagare. Men de svenska bankernas intresse är fortsatt iskallt.

Svenska företag lånar pengar på olika sätt. Storföretagaren kan låna pengar från flera olika banker, försäkringsbolag eller fonder samtidigt som de kan ge ut företagsobligationer. En väg som är stängd för de flesta mindre företag.

Därför är det viktigt att regeringen åtminstone värnar om seriösa företag genom att bankerna åtminstone måste förmås att låta företagare som sköter sina åtaganden mot bankerna få behålla sina krediter, när det stormar i bankvärlden.

Följderna av bankkrisen och uppsägning av krediter och lågkonjunkturen, med varsel och arbetslöshet, är fortfarande ogripbara. Det är denna osäkerhet som är börsens värsta fiende. Fortsätter det att råda osäkerhet inom bank – och finanssektorn kan det bli ännu värre för år 2009.

2008 blev det sämsta börsåret på 100 år, sedan Stockholmsbörsen breda All Share index, rasat med hela 42 procent. Det viktigaste för den svenska regeringen nu är därför att stå fast vid sin annonserade stabilitetsplan och att hjälpa till med återupprätta det skamfilade förtroendet för de svenska bankerna.

Det kan ske genom att se till att hushållen för 2009 får rimliga boendekostnader och att företagen kan hitta finansiering till sina investeringar och slipper få sina krediter uppsagda när de sköter sig. Det är det som blir avgörande för om Sverige skall kunna hävda sig som industriland även i fortsättningen.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Ordförande i Sveriges Bankkunders Riksförbund

Mina böcker:
Från bankkris till börskris
Från folkhem till fattigstuga
Nollkoll
Härdsmälta
Falskspel i affärer och politik
Pengarna eller livet

Finansfrossa

Informera en kollega:

Bankrättsföreningen


Tack besöket och välkommen åter!
Hemsida