[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]


Bankfällan
Av Mats Lönnerblad - Ledaren - 29 aug 2006

Tillståndet i de svenska storbankerna är allvarligt. Enligt Finansinspektionens senaste rapporter är cirka 600 miljarder kronor placerade på bankernas lågräntekonton, med en tillväxt som i praktiken är lika med noll.

Även om de svenska bankerna tjänar pengar som gräs, lider de i dag av sin oligopolsituation. Det anser i alla fall Joakim Mellander och Ari Seppälä, nordisk ansvariga för Accentures avdelning för Financial Services. De menar att bankerna inte behandlar sina kunder så väl som de borde.

I jämförelse med de internationella jättarna i bankvärlden hamnar de svenska bankerna på efterkälken. Det största problemet verkar vara deras oligopolsituation. I Sverige är det ”följa John” som gäller. Bankerna tittar på varandra, följer varandras ekonomiska politik och försöker inte utmärka sig genom att konkurrera med annorlunda prissättning och nya tjänster. För bankkunderna är det svårt att ske skillnaden mellan de olika bankerna. I princip har de både samma öppettider, lånevillkor och ränteerbjudanden.

”Bankkunderna sitter lika löst nu som under bankkrisen”, säger författaren Hans–Göran Björk som i sin bok: ”Den ena var vit ger rådet till företagare att skaffa fler bankkontakter och aldrig förlita sig på en enda husbank. I Björks nya bok berättar han om konkursen i Rederi AB Slite i slutet av bankkrisen våren 1993, som fortfarande är hett stoff.

Han fastställer att konkursen i Slite, som i så många andra fall under bankkrisen, var helt onödig. Slite ingick som en del i Viking Line. Björk hävdar också att den dåvarande NCC-chefen Bernt Magnusson agerade oetiskt och ville skapa en kartell på Östersjön för att rädda konkurrenten Silja Line och att den statliga Nordbanken (numera Nordea) spelade med i detta smutsiga spel.

Slites stora problem börjar 1991 när Björn Wahlström, Hans Dalborg, Jacob Palmstierna kliver in i den statliga konkursmässiga banken. De har alla en sak gemensamt. Det är att de har suttit eller sitter i NCC:s styrelse, där också Silja Line ingick. Det visar sig snart ödesdigert för Slite som missgynnas, när den statliga förlustbanken med Hans Dalborg som nybliven VD, ser över sin bankens kreditsituation.

Som för så många andra företagare under bankkrisen, sägs alla krediter i Slite upp. Rederiet tvingas begära företaget i konkurs, eftersom även de andra bankerna befann sig på konkursens rand under krisen.

På bankfronten har än i dag, 2006 ingenting nytt hänt som skulle förhindra att liknande historier kan upprepas. Bankfällan kan slå igen på nytt mot företag som inte längre passar in i bankernas ”portfölj”. I bokens epilog skriver Hans – Göran Björk att rättsskyddet för företagare gentemot den finansiella sektorn i Sverige är i det närmaste obefintlig. Politikerna från vänster till höger verkar heller inte vilja stärka skyddet mot bankerna.

Min egen uppfattning efter att både ha läst och tidigare recenserat Björks bok är att politikerna innan valet borde bekänna färg och visa ett större engagemang för hur små företag skall kunna växa sig stora.

Det är så man skapar nya jobb. När sysselsättningen är en självklar valfråga, så borde företagandet också vara det, skriver Johan Schück i en intressant artikel i Dagens Nyheter (DN 2006-03-04) Han anser att svensk ekonomi för tillfälligt inte klarar av att skapa tillräckligt många arbetstillfällen.

Vore det därför inte dags att Konkurrensverket tar en titt på de svenska bankerna och hur man skall kunna förbättra konkurrenssituationen. Bankdirektören Lars Traneflykt anser i likhet med mig att det borde vara dags att skapa flera regionala banker för att främja tillväxt och utveckling.

Enligt Johan Schück är det viktigt att svenska företag får växa på nya och expanderande marknader. I klartext handlar det om att börja ge större utrymme för privata entreprenörer och företagare och förbättra företagens skydd mot bankerna.

I dag ser också en tredjedel av företagen också begränsad tillgång på lämplig arbetskraft som ett tillväxthinder. Begränsad tillgång på kapital är också ett problem som borde kunna lösas när bankernas kapitaltäckningskrav förändras vid årsskiftet. Om nu inte bankerna, som under de senaste åren i stället väljer att betala ut sitt överskottskapital till aktieägarna.

De kunder som på grund av bankerna hamnat i bankfällan verkar man fortfarande inte vara intresserad av att gottgöra.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Ordförande i Sveriges Bankkunders Riksförbund

Informera en kollega:

Bankrättsföreningen


Tack besöket och välkommen åter!
Hemsida