[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Bo Lundgren, moderaternas avsatte partiledare, ansåg att de fastighetsägare och företagare som tog lån i bankerna under den svenska bankkrisen 1987 - 1993, "hade sig själva att skylla". Han ångrar inte heller de politiska beslut, som han i sin egenskap av bankminister, tog under krisen, som försatte många skötsamma bankkunder på bar backe.

Bo Lundgren har blivit sparkad som partiledare. Trots detta klamrar han sig fortfarande fast vid makten. På något mirakulöst sätt har fortfarande lyckats behålla sin plats i riksdagen. Det fordras att han blivit fälld i domstol, för att han skall tvingas avgå självmant. Först efter riksdagens sommaruppehåll 2004,  planerar att äntligen försvinna från riksdagen. Efter 29 avverkade år som riksdagsman.

Den skada både han och den fd partiledaren Carl Bildt orsakat både partiet och landet genom moderaternas agerande under bankkrisen, går att mäta i både pengar och röster. Bo Lundgren enda val som partiledare måste, med vilka mått man än mäter, betraktas som en valkatastrof för moderaterna. 1998 kände den stora allmänheten fortfarande inte till allt vad som hade hänt under bankkrisen. Eller hur bankkunderna behandlats av bankerna "skräpkreditföretagen", med Retriva och Securum i spetsen.

Moderaternas envisa kronförsvar, och godkännandet av bankernas plundring av företagare under bankkrisen,  kostade samhället astronomiska  tusen miljarder kronor, plus ränta. 400.000 människor kastades ut i permanent arbetslöshet. 60.000 skötsamma företag försvann.

Genom mina och andras artiklar i både riks - och fackpress visste allmänheten vad som hade hänt först inför riksdagsvalet år 2002. Från nästan 23 procent av rösterna i valet 1998, sjönk då förtroendet för moderaterna, och partiledaren Bo Lundgren till 15,3 procent.

Det var många fastighetsägare och företagare som under hösten 1991 inte kunde begripa varför bankernas sade upp deras lån fastän räntor och lån betalades utan problem. Bankerna ansåg att fastighetsvärdena hade gått förlorade, och att kundernas säkerheter hade försämrats. I själva verket var det flera av krisbankerna som var på obestånd  redan den 1 februari 1990.

Hos Gota Bank föstes lånen över till Retriva. Hos den statliga storbanken Nordea (gamla Nordbanken)  flyttades lån över till Securum. Sparbankens kunder hamnade i skräpbolaget Tornet. När det stormade som värst, var det endast Handelsbanken som värnade om sina kunder, och gav många blanco - krediter, för att inte skada sina kunder.

Bankkunderna fick också felaktig information om vad det var som hände under 1990-talet. Hans Dalborg, den dåvarande VD:n i Nordea, försäkrade kunderna skriftligen när han tillträdde som VD i banken "att Nordbanken hade god likviditet och stora ekonomiska reserver", trots att banken var bankrutt redan våren 1990. Securums uppgift var enligt dess dåvarande VD Lars Thunell (som numera är VD för S-E-B)  att  de blivande kunderna skulle känna sig "trygga" i Secrum. De skulle känna det som en välkommen ekonomisk resurs att hamna hos Securum.

Bo Lundgren ångrar ingenting. "Skyll er själva" är fortfarande Bo Lundgrens budskap till alla de bankkunder som helt oförskyllt hamnat i "skräpkreditföretagens" klor. "Skyll - er - själva" attityden är långt ifrån den upprättelse som många företagare väntar på.

Det är snarare en föraktfull bortförklaring, för att inte behöva granska de egna politiska besluten under bankkrisen, som riksdagen redan fattat beslut om att utreda. Varför motsätter sig Bo Lundgren denna oberoende utredning, som Lundgren tidigare muntligen tillstyrkt ?

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Skribent i finansrätt

Bankrättsföreningen