[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]


Rånmord
Av Mats Lönnerblad - Ledaren - 19 mars 2004

Söndagen den 14 mars 2004 lades de sista puzzelbitarna på plats kring ett av världens mest uppmärksammade rånmord. Det skedde i samband föredrag av Fil. dr Sven Olof Arlebäck och av den nuvarande chefredaktören för DSM och den f d verkställande direktör i Sveriges Marknadsförbund (1969 - 1981) Jan Gillberg som berättade om Kreugermordet och dess ekonomiska konsekvenser på Tekniska Museet i Stockholm.

I min egenskap av skribent i finansrätt hade jag fått förhandsinbjudan till bägge dessa avslöjande föredrag som skedde i Tekniska Museets fullsatta hörsal, inför förstummade åhörare. Sven Olof Arlebäck som tidigare skrivit den avslöjande boken Kreugerkraschen Storbankernas verk ? (Wallgårds Förlag, 2000) inledde med att berätta om Svenska Tändsticksaktiebolagets (STABS) finansiella ställning vid tiden för Ivar Kreugers död.

Bolaget hade kunnat redovisa en snabb expansion under hela 20 - talet Tvärtemot vad som påståtts, var bolagets finanser välskötta. Vid denna tidpunkt svarade STAB för minst 50% av världsproduktionen av tändstickor. Kreugeraktierna dominerade den svenska börsen. Bolaget som också var introducerat på Londonbörsen var således inte alls på obestånd, som några av de svenska bankerna tidigare hävdat.

Vad som framkom i samband med Arlebäcks föredrag var sensationellt och nytt. Någonting som ingen forskare tidigare skrivit om. Nämligen att det var den största panthavaren Jakob Wallenberg, som svarade för hela bokslutet för Kreugerkoncernen 1932.

Precis som skedde under den svenska bankkrisen (1987 - 1993) när alla krediterna sades upp och 60.000 välskötta företagare plundrades på alla sina tillgångar, kunde panthavarna själva bestämma värdet på panterna i samband med Kreugerkonkursen.

Trots att regeringen utfärdade ett tillfälligt oratorium på 3 månader i samband med att Ivar Kreuger mördades, gällde inte detta oratorium för Kreuger & Toll. 24 maj 1932 försattes den väldiga koncernen i konkurs, trots att vare sig skulder eller fordringar utretts ordentligt.

Jakob Wallenberg och hans kumpaner var inte sena att dela på bytet. Det skedde enligt Arlebäck genom att undervärdera alla tillgångar och godkänna alla fordringar på koncernen. Genom detta förfarande lyckades man få fram en förlust på ofattbara 552 miljoner kronor.

Innan dess hade en av världens mest kompetenta styrelser, den som fanns i STAB, avsatts. Revisorerna fick inte göra någon självständig granskning. De skulle bara vidimera vad Price & Waterhouse kommit fram till, från det synnerligen torftiga underlag de haft att utgå från. Det var utifrån dessa förutsättningar som en av världens mäktigaste företagskoncerner kunde försättas i konkurs.

Den gången måste den svenska regeringen skämts ordentligt för sin inblandning, eftersom de hemlighöll sedan alla handlingar under 60 år, som visar hur Kruegerkoncernen försatts i konkurs på felaktiga grunder.

Jan Gillbergs föredrag handlade om hur finansmannen Ivar Kreuger utmanade den internationella kapitalismen genom att erbjuda lån till lägre räntor. Han torde vara den ende svensk som med framgång utmanade Wall Street - bankirerna.

Även 1931 när det uppstod en besvärlig situation genom attacker från baisse - spekulanter förmådde han rida ut stormen. Baisse - spekulanterna befann sig i en desperat situation 1932, vilket sannolikt resulterade i mordet på Ivar Kreuger.

Århundradets ”självmord” var i själva verket ett mord. Det hävdade även författaren Lars - Jonas Ångström redan för 14 år sedan, efter att ha fått tillgång till Riksarkivets 75 hyllmeter av tidigare hemligstämplat Kreugermaterial i boken ”Därför mördades Ivar Kreuger” (Sellin & Blomqvist Förlag i samarbete med Den Svenska Marknaden, 1990)

Vapenköpet som skulle ha skett genom Ivar Kreugers egen försorg på fredag eftermiddag, dagen innan mordet, skedde i själva verket när Ivar Kreuger satt i sammanträde kunde Jan Gillberg avslöja i sitt föredrag. Det berömda ”avskedsbrevet” som Ivar Kreuger skulle ha författat var inget avskedsbrev. De tidningsuppgifter där dessa uppgifter förekommer (bland annat Dagens Nyheter och Jönköpings - Posten) visar sig vara falska eftersom det inte finns något sådant brev och har heller aldrig funnits.

Vad lögnerna kring såväl Kreugerkoncernen som under bankkrisen betytt för de drabbade vet numera de flesta. Det var alla småsparare i Kreugerkoncernen förlorade värdet på sina aktier i samband med Kreugerkoncernens konkurs. Familjen Wallenberg och Handelsbankssfären tillhörde vinnarna.

Vad bankkrisen betytt för Sverige, är att Sverige har förlorat sin ställning, som en av världens ledande industrinationer.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Skribent i finansrätt

Läs vidare: Ivar Kreuger "likviderades" av bankmaffian 


Bankrättsföreningen


Tack besöket och välkommen åter!
Hemsida