Inte sällan ställer ett Letter of Intent till med större problem än dem som det skulle undanröja, berättar advokat Thorulf Arwidson.

När affärsförhandlingar har förts så långt att parterna tror att man kommer att nå ett avslut, skriver man ofta ett Letter of Intent, en avsiktsförklaring. I det anges att man i
princip är överens om innehållet i det kommande avtalet.
- Bruket av Letter of Intent och även av Letter of Comfort är hämtat från USA. Bland nordiska jurister blev dessa avsiktshandlingar mer allmänt bekanta först när de rättsliga frågorna behandlades vid det nordiska juristmötet
1984.
- Någon klar uppfattning har juristerna inte lyckats komma fram till. Detta kan förefalla märkligt eftersom det rör sig om affärsdokument som ofta tillskrivs stor betydelse i affärslivet.
- De avsiktsförklaringar som kläds i termer av Letter of Intent och Letter of Comfort varierar i hög grad till innehåll. Ett Letter of Comfort utfärdas exempelvis av ett moderbolag som en form av garanti för att ett dotterbolag kommer att uppfylla sina åtaganden.
- Letter of Comfort tillgrips ofta då garanten inte vill utställa någon borgensförbindelse. Ett Letter of Comfort anses
inte behöva belasta balansräkningen, vilket en borgensförbindelse gör.
- Någon egentlig vägledning av vad som gäller i USA kan man inte få. Det är den svenska rättsdoktrinen och vår rättspraxis som bestämmer avsiktsförklaringarnas innebörd. Dokumentens rättsliga status avgörs av den avsikt parterna har haft med handlingen.
- Vid avtalstillämpning ska man i första hand ta hänsyn till den gemensamma partsavsikten - om det går att ta reda på den. Avtalstexten och avtalets rubricering får stå tillbaka för den gemensamma partsavsikten.
- Problemet vid tvister är dock ofta att man inte kan utreda vad som var den gemensamma partsavsikten, eller om det ens fanns någon sådan. Då måste man i första hand ta hänsyn till avsiktshandlingens formulering.
- Är ett Letter of Intent skrivet i förpliktigande ordalag, kan det tillmätas rättslig verkan, medan ett vagt formulerat Letter of Intent knappast har någon sådan verkan.
- Man brukar säga att ett Letter of Intent endast har rättslig betydelse om det kan klarläggas att parterna avsåg att avtalet skulle ha just sådan betydelse.

Försiktighetsprincipen bjuder att man ofta måste anse att ett Letter of Intent saknar rättslig betydelse. Det kan då i stället betraktas som en ömsesidig moralisk utfästelse. Betydelsen av ett
sådant gentlemens agreement kan diskuteras.

En brittisk domare lär ha sagt: "A gentlemens agreement is an agreement, which is not an agreement, made between two persons, neither of whom is a gentleman, whereby each expects the other to be strictly bound, without himself being bound at all."
-  Beträffande ett Letter of Comfort är avsikten hos utställaren däremot i allmänhet att handlingen ska få rättsverkan. Om man inte har annan information, får man därför ofta utgå från att utställaren är juridiskt bunden.
- De två här angivna handlingarna - det finns flera - är tydliga exempel på den osäkerhet som uppstår, då bruket av vissa rättsliga handlingar direkt importeras från en annan rättsordning. Handlingarna måste alltid förstås utifrån svenska rättsregler och svensk rättslig doktrin.

Näringslivet är knappast medvetet om vilka oklara och därmed även farliga instrument man arbetar med. Så länge förhandlingarna tycks gå framåt, är det lätt att skriva under ett Letter of Intent. När  förhandlingarna har brutit samman, kan det vara mycket svårt att enas om vad man var eniga om.

-Letter of Intent kan då ställa till större problem än de som det var avsett att undanröja.
-Letter of Intent har ibland den innebörden att parterna förbundit sig att vara lojala mot varandra i de förhandlingar som ska slutföras. Det kan gälla att man ska
lämna varandra all information om företagen.

Brister någon av parterna mot lojalitetsplikten eller på annat sätt åsamkar skada, kan skadeståndsskyldighet uppkomma trots att något
avtal inte ingåtts. Det brukar förvåna många att sådan skyldighet kan uppkomma, trots att något avtal inte träffats.

Det förhållandet att juristerna har svårighet att klarlägga den rättsliga innebörden visar att man bör vara försiktig med att använda dessa dokument - som ibland är rättsliga
dokument.

THORULF ARWIDSON

Copyright