"Otydliga EU-lagar döljer maktkamp" Av Gustaf Sandström - Dagens Nyheter - 28 april 2000 |
EG-rätten är generellt sett av dålig kvalitet. Det är svårt att förutse innebörden av lagstiftningen inom EU. Ibland är oklarheterna avsiktliga. Det inträffar när medlemsstaterna inte kan enas och väljer att sopa problemen under mattan. Orsaken till allt detta är att starka krafter drar åt olika håll, en närmare unionen, en annan som håller på den nationella suveräniteten. Med tanke på rättssäkerheten uppmanar domaren i Regeringsrätten Gustaf Sandström lagstiftarna att inte låta oenighet gå ut över lagarnas tydlighet. Domare i Regeringsrätten: EU-ländernas regeringar och myndigheter tvingas manövrera på känn. Det ger något av en högre livskänsla att som forskare, politiker, diplomat eller vanlig tjänsteman få vara med om något stort, om ett äventyr. Entusiasmen får dock inte leda till att man tappar det kritiska perspektivet. Hur kommer Europabygget att se ut. Hur kommer visionerna att avspeglas i det dagliga livet. Jag vill ta upp de rättsliga aspekterna. Som domare i Regeringsrätten har jag i Barsebäcksmålet och en rad andra mål haft anledning att tillämpa skilda delar av EG-rätten, ofta faktiskt med entusiasm. Tyvärr är EG-rätten generellt sett av dålig kvalitet. Förutsebarheten är ofta liten. Texterna är oerhört omfattande. Yviga formuleringar paras med svårtillgängliga detaljregleringar. Oklarheter förekommer ständigt. Likaså ofullkomligheter och direkta fel i översättningarna. Ibland är oklarheterna i EG:s rättsakter avsiktliga. Det förekommer inte sällan att medlemsstaterna enas om en skrivning som tills vidare sopar problemen under mattan. Det kan också vara så att den stringens som finns i ett ursprungligt textförslag försvinner när förslaget manglas genom EG:s lagstiftningsapparat (förhandlingsmaskineri). Där utsätts det för synpunkter och krav från gemenskapsinstitutioner, medlemsstater och särintressen av skilda slag. Ibland beror tolkningssvårigheterna på att en allt mer täckande EG-reglering gör att regelsystemet tappar i konsistens. Vatten är kanske livsmedel i ett EG-direktiv men inte i ett annat. Eller också vet man inte. Det är inte säkert att klarhet skapas ens om en fråga förs till EG-domstolen. Där tillåts inte skiljaktiga meningar och formuleringarna blir lätt kompromissbetonade och otydliga. Sverige är ny som medlemsstat och EG-rättens svagheter uppfattas nog av många som EG:s problem och inte Sveriges. Akademiker och andra som ägnar sig åt EG-rätt - och som skulle kunna delta i debatten - är till stor del inriktade på att tillägna sig och föra vidare allt det nya som kommer. Och det som är nytt uppfattas gärna som fräscht och spännande. Om det blir någon reaktion när nya komplicerade beslutsformer införs inom EG eller när EG-domstolen slår in på nya vägar är den snarast positiv. Här skapas nya intressanta frågeställningar! Att komplexiteten och osäkerheten ökar bryr man sig föga om. Jag skulle vilja slå ett slag för avnämarna. Enskilda och företag bör kunna kräva att det skall gå att förutse om ett visst handlande är förenligt med EG-rätten eller ej. Också domstolarna - som är satta att hantera regelmassan - måste ges en rimlig chans. Liksom medlemsstaternas regeringar och myndigheter som ofta tvingas manövrera på känn. Jag kan ge några exempel från aktuella mål i Regeringsrätten som i någon mån kan illustrera problemen. Ett mål gäller parallellimport av läkemedel, ett mål som skall prövas mot EG:s läkemedelsrätt. Akten är någon decimeter tjock. En central fråga är om de aktuella läkemedlen är tillräckligt lika. I sin slutinlaga i Regeringsrätten har Läkemedelsverket kommit med vissa nya uppgifter rörande de EG-rättsliga begreppen på detta specialområde. De importerande bolagen konstaterar med anledning av detta, att det kan vara så att såväl Läkemedelsverket som bolagen blandat ihop de olika begreppen men att det också kan vara så att det inte föreligger några klara linjer mellan begreppen. Att fackfolk på området har det svårt kan möjligen kännas trösterikt men är framför allt bekymmersamt. Vi får se om Regeringsrätten ger sig i kast med de flamländska och grekiska versionerna av direktiv och domar för att se om man där kan identifiera någon skillnad mellan "aktiv substans", "aktivt ämne" och "verksam beståndsdel". Fem aktuella mål gäller inkomstbeskattning. Inom det området finns i princip inga EG-direktiv. Målet skall därför prövas mot EG-fördragets rambetonade regler om etableringsfrihet och fria kapitalrörelser. Kapitalrörelserna regleras i artiklarna 56-58. Artikel 58, som innehåller vissa undantagsregler, lyder så här. "1. Bestämmelserna i artikel 56 skall inte påverka medlemsstaternas rätt att: a) tillämpa sådana bestämmelser i sin skattelagstiftning som skiljer mellan skattebetalare som har olika bostadsort eller som har investerat sitt kapital på olika ort,
|
| Copyright
Hemsida |