Staten tvingas till skadestånd

Sverige har av Europakommissionen för mänskliga rättigheter dömts att betala en man ett skadestånd på 5.000 kronor samt rättegångskostnader på 15.000 för att hans mänskliga rättigheter kränkts.
Mannen överklagade i februari 1992 ett beslut i Patentsbesvärsrätten till Regeringsrätten. I januari 1994 beslöt Regeringsrätten att inte ge honom prövningstillstånd.

Det är den långa handläggningstiden för ett tämligen enkelt ärende som fick Europakommissionen att fälla Sverige med tretton röster mot två:
"Kommissionen noterar att det tog regeringsrätten nästan två år att besluta om att inte ge prövningsrätt... (och) att handläggningstiden varit orimlig".

Som en följd av detta beslutade Europarådets ministerkommitté i december förra året att Sverige inom tre månader skulle betala skadestånd till mannen. I slutet av februari år fick handelsminister Leif Pagrotsky så snällt sätta sig ned och underteckna ett regeringsbeslut om ersättning på sammanlagt 20.000 kronor till mannen.

Vad händer om fler nu, med stöd av Europakommissionens utslag, vill få skadestånd?
- Det är givetvis inte roligt för oss att man tycker det tog för lång tid. Men vi tar detta med handläggningstider mycket seriöst. Och om handläggningstiderna kan utlösa skadestånd från staten är det absolut inte bra, säger Regeringsrättens ordförande Gunnar Björne.
- Men varje fall måste prövas individuellt. Det finns ofta skäl för att målen blir liggande.

Gunnar Björne påpekar att antalet mål har ökat med cirka sextio procent sedan början av nittiotalet, men inte resurserna, även om kapaciteten visserligen ökats. Ett ärende som Barsebäcksmålet som Regeringsrätten fick hand om i februari 1998 tog en hel avdelning i anspråk under över ett år.

På Domstolsverket arbetar en utvecklingsgrupp som ska arbeta med att modernisera och effektivisera domstolsväsendet:
- Vi är mycket väl medvetna om domstolarnas ofta alltför långa handläggningstider, säger Thorbjörn Lindvall, jurist och ekonomisk handläggare på Domstolsverket.

Per Mortensen