Barsebäcksstängningen blir allt mer bisarr. Miljökonsekvenserna i form av ökade utsläpp kan inte bortförklaras. Ingen budgetbehandling av de verkliga kostnaderna har föregått beslutet. Reaktorerna i Barsebäck är närmast värdelösa, säger kärnkraftsmotståndarna. Ändå verkar det som om deras nedläggning skall få kosta sex miljarder obudgeterade kronor.

Romavtalet
Till detta kommer att proceduren både i Regeringsrätten och i tingsrätt, hovrätt och Högsta Domstolen har gett oss ett nytt exempel på hur svenska domstolar vrider och vänder på sig för att snart sagt till varje pris undvika att följa Romavtalets regler (Art. 177, numera 234) om när rättsfrågor skall underställas domstolen.
- Regeringsrätten slickar fortfarande sina sår efter ett fall (RÅ 1997 ref 42) där man lät bli att underställa bara för att konstatera att EG-domstolen dömt annorlunda i ett likartat mål en vecka tidigare. Där tycks det nu till slut efter resningsansökan bli en prövning i Luxemburg. Men i Barsebäcksmålet blev det inte resning.

Acte clair
Förutsättningen far att inte underställa är att rättsläget står alldeles klart, både för den dömande domstolen och för domstolar på annat håll i Europa. Avtalet talar om "acte clair". Det är naturligtvis så, att regeringsråden är hederliga domare som utformat sin åsikt utan att snegla åt höger eller vänster. Men hur i all världen kan man vara så säker på sin åsikt att man finner det klart att alla andra måste omfatta den?

Uppenbart oriktiga
Situationen påminner en smula om ett rättsfall härom året, där regeringsrätten med tre domarröster mot två fann att det skattskyldiga bolaget hade fel (RÅ-1994 ref 85). Trots den tvekan dömde man till skattetillägg och begärde med andra ord att bolaget skulle ha tippat rätt om var majoriteten skulle hamna!
- Innan man dömer till skattetillägg borde det kunna begäras att den lag som kräver att uppgiften lämnas är klar nog. Men vi har sett vad som händer när de som dömer är så säkra på att saken är klar.
- Resningsfrågan var lätt avklarad: resning kommer i fråga "bara om de rättsliga bedömningar som den klandrade domen bygger på framstår som uppenbart oriktiga". Och uppenbart fel kanske det inte var att inte gå till Luxemburg. Bara fel.

Svarte Petter
Sist kom Svarte Petter till Högsta Domstolen. I måndags gav två justitieråd av tre prövningstillstånd. Men när sedan en fullsutten avdelning skulle rösta om den självklara frågan om inhibition, med andra ord att stängningen skulle uppskjutas tills HD:s prövning skett, anslöt sig de två tillkommande domarna till den domare, som inte ville pröva, och inhibitionsyrkandet avslogs. Det antyddes att domstolen har mer att säga om tre veckor. Det finns ingen anledning att tro att de tre justitieråd, som avslog inhibition, skulle vara redo att underställa den konkurrensrättsliga frågan EG-domstolens provning - i så fall hade det varit skandalöst att vägra inhibition.
- Vad det skulle ha rensat luften om åtminstone HD kunde ha satt stopp för självsäkerheten och låtit de europeiska instanserna få säga sitt om åtminstone den frågan! Så bråttom kan det väl inte rimligtvis ha varit att ösa ut miljarder på att snuska till vår elförsörjning! Men nu har det skett, och för Sydkrafts del verkar det nu som om loppet är kört. Folket får betala i form av högre elkostnader och större utsläpp.

Leif Mutén
Professor emeritus i internationell skatterätt,
Handelshögskolan i Stockholm