[Hemsida]
[Brf-direkt] [Skicka
vykort] [Tipsa ditt nätverk]
Rättsäkerheten är
ingen lönefråga
Av Mats Lönnerblad - Göteborgs
Posten - 16 sept. 1999
Min och andras kritik av svenska domares verksamhet i såväl fack- som
dagspress, inleddes strax efter Sveriges medlemskap i EU. Allvarlig kritik
riktas mot svenska domare, för att dessa vare sig följer EG-rätten
eller Europakonventionen i tvistemål, och mot Justitiekanslern, för att
han inte ingriper mot de domare som missköter sin tjänst.
- Domarna börjar förstå att vi som dagligdags skriver om brottsmål och
tvistemål menar allvar. Den ihållande kritiken kommer inte att tystna förrän
ändringar kommer till stånd. Men i stället för att ta till sig vad vi
skriver, försöker domarna hävda att det är den politiska styrningen
som det är fel på; att man inte får tillräckligt betalt och att det ställs
för snåla resurser till domstolarnas förfogande.
Svenska domare slarvar
"Ingen lyssnar på oss vanliga domare när vi klagar över vårt
ständiga åsidosättande av noggrannhet eller vårt genande förbi rättsutredningar",
skriver Hovrättslagmannen Per Eriksson på GP Debatt den 28 augusti.
Eriksson erkänner som hovrättslagman och ordförande förJuseks rättspolitiska
råd således öppet i pressen att svenska domare slarvar i sina domar.
- Ericsson erkänner också att alla feldomslut, som man gör sig skyldig
till, vid flera tillfällen lett till åtal. I dessa fall har domstolen själv
försvarat sina kollegor genom att ursäkta felaktiga domslut, i strid mot
EG-domstolen, med den tidspress som domarna arbetar under.
Reformering nödvändig
Bortförklaringarna från några av landets ledande jurister och
domare, varför de inte sköter sitt fögderi är många. För de
ordinarie domarna, med undantag av chefdomarna, innebar avtalet om lönehöjningar
perioden 1998-2001 ett lönepåslag med inte mindre än 21 procent. Rättssäkerheten
kan således inte vara någon lönefråga.
- De ekonomiska problem som nu uppstått i domstolarna beror heller inte på
några sparkrav från statsmakterna. Varken regering eller riksdag har
krympt domstolsväsendets budgetram för perioden 2000-2002.
- Att det behövs en reformering av domstolsväsendet är numera alla överens
om. Dagens domare vill inte inse att de, som på många andra håll inom
arbetslivet, i grunden måste börja lära om, för att överhuvudtaget
kunna hänga med i utvecklingen.
- Numera bryter Högsta domstolen och Regeringsrätten regelmässigt mot
kravet på att begära förhandsbesked från EG-domstolen, i frågor där
EG-rätten har företräde framför den svenska lagstiftningen.
Domarna kan inte lagen
Domstolarna måste som all annan verksamhet ses över och moderniseras
i takt med alla de förändringar som sker i samhället i övrigt. På
grund av att domstolarna inte följer överstatliga direktiv, tar det
givetvis mycket längre tid att avgöra alla målen och domstolarna
tvingas att ta om många av målen alldeles i onödan. Sedan vi blev
EU-medlemmar har EG-domstolen i flera fall klarlagt att det nationella ämbetsmannaansvaret
är i det närmaste strikt vid EG-rättens tillämplighet.
- Ändå lever de svenska domarna i den tron att ämbetsmannaansvaret som
togs bort i Sverige 1976 inte gäller. När domare åtalas för tjänstefel
frias de av sina kollegor. Svenska domare, ni tror att ni har för mycket
att göra, för att ni inte längre vet hur lagarna skall tolkas. Därför
måste den nuvarande domarutbildningen snarast skrotas. Tjänstgörande
domare skall åläggas att följa EG-rätten och Europakonventionen. Efter
hand kommer ni då att märka hur arbetsuppgifterna minskar och det blir lättare
att döma i fortsättningen. Vet ni fortfarande inte, efter genomgången
utbildning, hur ni skall döma är det bara att fråga EG-domstolen!
|