Mats Lönnerblad ordförande i Bankrättsföreningen, diskuterar demokratin och den enskildes rätt och menar att folkomröstningar i Sverige borde tas på större allvar av politikerna.

1831 FÖRETOG fransmannen Alexis Tocqueville (1805-1859) en resa till den nya världen tillsammans med sin gode vän Gustave de Beaumont. Resan resulterade så småningom i boken "La démocratie en Amerique" (1835-1840).
- Tocqueville var skriftställare och politiker och tjänstgjorde några år vid domstolen i Versailles. Han begagnade sig av resan till Amerika för att tränga in i Nya världens samhällsproblem och demokratifrågor. 1849 blev han utsedd till vice president i den lagstiftande församlingen och därefter blev han utsedd till utrikesminister för en kortare period innan han avgick 1851, efter att ha stött Napoleons statskupp. Därefter ägnade han sig åt privatlivet och var verksam som skriftställare.
- Den fråga som upptog dåtidens samhällskritiker, var framför allt vilket statsskick som är att föredra och Tocqueville hann i sin bok och sina övriga skrifter med att argumentera för både kejsardöme, konungarike och det demokratiska styrelseskicket. Hade Alexis Tocqueville levat i dag skulle han nog i stället ägnat sig åt hur den demokratiska makten utövas inom den lagstiftande församlingen och hur den sedan tillämpas i praktiken.
- Utvecklingen i både Amerika och Europa har ju numera visat att det demokratiska styrelseskicket är överlägset andra styrelseformar.
- De frågor som jag själv skrivit om i både dags- och fackpress ända sedan Sverige blev medlem i den europeiska unionen (1995-1999), handlar bland annat om hur demokratin utövas i Sverige. Medan Tocqueville på ett levande och åskådligt sätt hade förmågan att skildra andra styrelseskick än det egna landets, vill jag inte göra anspråk på annat än att försöka beskriva hur demokratin i vissa frågor praktiskt taget inte alls tillämpas i Sverige.
- Därmed påstår jag inte att Sverige inte skulle vara ett demokratiskt land. Vad jag säger, är att demokratin sätts ur spel i vissa frågor, på bekostnad av den enskildes rätt på sätt som inte alls förekommer i övriga Europa.
- Det tydligaste exemplet på detta är att folkomröstningar i Sverige. I de flesta fall dessa endast rådgivande och tas därför inte på allvar av våra politiker. Detta framkom tydligt i samband med folkomröstningen i kärnkraftsfrågan.
- De frågor som man ska ställa i en folkomröstning är ja eller nej till lämnande förslag. Dåvarande svenska regeringen fann att kärnkraften kunde införas, om man tillät ett tredje alternativ, det vill säga att först införa kärnkraften i Sverige, för att sedan avveckla den.
- De frågor som berör våra svenska domstolar och beslut som fattats av den lagstiftande församlingen, visar att man beslutar utan att man tänkt sig in i de juridiska konsekvenserna av fattade beslut.
- I Sverige är det inte ovanligt att lagstiftningen sker i strid med både EG-rätten och Europakonventionens bestämmelser.
- Andra allvarliga frågor är den politiska styrningen av våra svenska domstolar (som regleras genom lagstiftarens förarbeten till våra lagar) och äganderätten, enligt FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna, som inte heller respekteras i Sverige.
- I Frankrike dömer man efter vad som står i lagen och inte efter hur politikerna genom förarbetena tycker att man ska döma i enskilda fall.
- Hur förarbetena till de svenska lagarna drar med sig fullständigt absurda konsekvenser och begreppsförvirring i Sverige visar följande exempel: En pistolbeväpnad man och hans kumpaner rånade under pistolhot en affär. Pistolmannen fick den butiksanställde att under pistolhot och med fara för den anställdes liv, att öppna kassaskåpet och kunde därefter råna affären på alla tillgångar.
- Sedan rånarna gripits, kunde alla utom pistolmannen, dömas till långa fängelsestraff. Pistolmannens advokat åberopade att hans klient under själva rånet lidit av "allvarlig psykisk störning". Inom förarbetena till den svenska lagstiftningen, som de svenska domstolarna tvingas döma efter, är detta ett juridiskt och medicinskt begrepp.
- Domstolen, som dömde juridiskt, dömde mannen till sluten vård i stället för till fängelse. Läkaren, som bara undersökte mannen efter medicinska kriterier sedan han kommit till sjukhuset, kunde konstatera att mannen var fullt frisk och ville släppa ut honom från sjukhuset efter sex (!) dagar.
- Min upptäckt hur det står till med tillämpningen av demokratin i Sverige har kommit genom Sveriges anslutning till den europeiska unionen.
- EU:s medlemsländer har valt att lämna ifrån sig en del av sin rätt att fatta självständiga beslut i de delar där resultatet ska bli gemensamt i hela EU. Som medlem i EU omfattas Sverige av EU:s regelverk och delat när nya gemensamma regler ska utarbetas och beslutas.
- Problemet med Sverige är att man sedan inte följer de beslut som fattats. Detta gäller både EMU-frågan, internationella avtal och i att begära förhandsbesked från EG-domstolen i viktiga rättsfrågor som man är skyldig att göra.
- EG-rätten brukar kallas för lácquis communautaire (det gemensamt uppnådda). Den primära EG-rätten består av de grundläggande fördragen samt medlemsavtalen, medan sekundärrätten i huvudsak utgörs av förordningar och direktiv som preciserar fördragsbestämmelserna. Regler som ministerrådet beslutar ompubliceras i Europeiska gemenskapens officiella tidning (EGT) som från Sveriges EU-inträde finns i svensk version.
- Det är genom att följa EG-rättens utveckling i Sverige som jag ser bristerna i den svenska lagstiftningen och hur förarbetena till våra lagar, gör att våra domare förblir osjälvständiga och tvingas följa politiska förarbeten, i stället för att självständigt tolka vad som står i lagtexten. Lagtolkningen i Sverige är således inte i harmoni med lagtolkningen inom övriga EU. Svenska domstolar har i de flesta bankmål bestämt sig för att ge bankerna rätt på bankkundernas bekostnad.
- Detta gäller även fall där det redan finns EG-direktiv som ska tillämpas. I rådets direktiv av den 22 december 1986 (87/102/EEG) framgår tydligt hur svenska domstolar ska tolka EG-rätten i konsumentkreditfrågor utan att svenska domstolar hittills reagerat genom att följa detta direktiv. Trots att detta direktiv åberopats ända upp i Högsta domstolen, undviker domstolen att begära förhandsbesked i sakfrågan, vilket är ett fördragsbrott.
- När det gäller den europeiska bankrätten, hävdar de svenska bankerna fortfarande på fullaste allvar, att denna rätt inte existerar. EG-rätten och den europeiska bankrätten utgör en källa till vår materiella rätt, något som man verkligen inte kan ignorera i den interna rätten.
- Vårt nya rättssystem innebär något mer än så; den organiserar ett system som tar över de nationella rättssystemet. EG-rätten är överstatlig och har direkt effekt över svensk lagstiftning. I vissa frågor utgör därför EG-domstolen den författningsdomstol som Sverige så länge saknat.
- Målen som riktas mot Sverige ökar lavinartat i både - EG-domstolen och Europadomstolen.
När Sverige förlorar är det svenska staten som får betala skadestånd.
- I de flesta fall går det inte att ställa de politiker och svenska ämbetsmän, som är ansvariga för Sveriges politiska och juridiska förfall, till svars. Detta sedan regeringen redan 1976 beslutade att avskaffa ämbetsmannaansvaret. Borde det därför inte snart vara dags att återinföra detta ansvar samt återupprätta demokratin i Sverige i de frågor som brister?