Måndagens Brännpunktsinlägg (SvD 4/9) av justitierådet Torkel Gregow, ordförande i Högsta domstolen, ger mig anledning till följande kommentarer.
- Regeringen har i de senaste årens budgetpropositioner uttalat att Domstolsverket skall ha en stödjande och drivande roll i det pågående moderniseringsarbetet av domstolsväsendet. En majoritet av riksdagen har ställt sig bakom uttalandet. Med anledning därav har Domstolsverket inrättat en utvecklingsgrupp bestående bl. a. av ordinarie domare.

- Torkel Gregow berör utvecklingsgruppen och gör gällande att dess arbete skulle innebära att rättsstatens princip om domstolarnas självständighet skulle hotas. Enligt min mening är detta påstående helt grundlöst och måste bottna i att Torkel Gregow saknar närmare kunskap om gruppens arbete.

- Arbetet sker i och av de berörda domstolarna med stöd och hjälp av utvecklingsgruppen, och det är den enskilda domstolen som själv drar slutsatserna och beslutar vilka förändringar som skall ske. Verksamheten bedrivs således inte av Domstolsverket som ett förtäckt sätt att styra domstolarna. Bland ledstjärnorna i arbetet finns dock att snabba på handläggningen av mål till medborgarnas fromma.

- TorkelGregow vill vidare påskina att domstolsverket vid sin medelsfördelning skulle försöka påverka domstolarnas verksamhet. Även detta påstående är grundlöst. Utgångspunkten för medelsfördelningen är domstolarnas arbetsbörda mätt i antalet inkomna mål. En överförbrukning av medel har tvingat Domstolsverket att dra ner på anslagen till de enskilda domstolarna för åren 2000-2002.

- Även den neddragningen har grundats på den uppmätta arbetsbördan. De domstolar som har haft stora balanser har dock fått särskilda medel för detta. Vidare har Domstolsverket gett särskilda medel till de utvecklingsprojekt som bedrivs på domstolar - med eller utan samverkan av Domstolsverket - för att bl. a. se till att dessa projekt kan bedrivas utan att det påverkar den övriga verksamheten.
- Domstolarnas och domarnas självständighet i den dömande verksamheten är tryggad i regeringsformen och är enligt min mening en självklarhet. Men den betyder inte att domstolarna skulle stå över de krav på effektiva arbetsformer och effektiv resursanvändning som medborgarna har rätt att ställa.
- Det ingår bland Domstolsverkets uppgifter att verka för att domstolarna skall kunna svara upp mot dessa krav.
- Man kan lätt fä intrycket att Torkel Gregow i sin befattning är en talesman för domarkåren. Så är inte fallet, vare sig formellt eller i praktiken. Torkel Gregow är inte ensam om sin uppfattning, men det är betydligt fler som har en positiv inställning till värdet av Domstolsverkets arbete. Därmed inte sagt att de sistnämnda gillar allt som verket gör. Men de deltar i dialogen om och arbetet med utvecklingen av domstolsväsendet och medverkar därigenom till att på sikt stärka domstolarnas ställning i samhället.
- Domstolarna stärks inte av att de slipper krav utan genom att de på ett kreativt sätt hanterar de berättigade kraven.
-  En annan fråga är om Domstolsverket skall lyda under regeringen. Jag tror att vi på sikt borde kunna få en från regeringen mer oberoende domstolsadministration. Men det förutsätter en omfattande omstrukturering av domstolsorganisationen och ett mer samlat ledarskap för domstolarna än det som finns i dag. Jag tror med - vetskap om vad mina kolleger i Danmark sysslar med - att ett "domstolsstyrt" Domstolsverk skulle ha i stort sett samma agenda som Domstolsverket har nu.

Man får en bestämd känsla av att de återkommande angreppen på Domstolsverket sker med syftet att ta bort uppmärksamheten från de uppenbara behov av utveckling och modernisering av domstolsväsendet som finns. Lyckligtvis finns det många inom domstolsväsendet som har förstått de behoven.

STEFAN STRÖMBERG
Generaldirektör Domstolsverket