Den stora miljöfaran - både i vårt land och i vår närmaste omgivning - är all förorening genom plaster och olja mm som sprids från vårt land ut i havet, utan att vare sig många av våra svenska kommuner - oseriösa byggbolag och industrier - vill medverka till att se till att utsläpp i både land och hav minskar i den omfattning som är absolut nödvändig.

Låt mig därför bara ge ett exempel: Det gäller ett bygg - och fastighetsföretag som vägrar att slutföra sina avtalade åtaganden enligt köpekontrakt genom att i sin förrättningsansökan försöka undvika följderna - av en laglig slutbesiktning - och därmed åtföljande kostnader som man förbundit sig att följa.

I detta fall har en besiktning utförts som upptäckt ett 35-tal fel som måste åtgärdas. Men ombesiktningen avbröts då inga åtgärder av felen har utförts enligt besiktningsmannen. Trots flera påpekanden har inga åtgärder vidtagits för att en slutbesiktning skall kunna äga rum.

Detaljplanen har inte följts. Ingen känd erinran från kommunen har skett. Enligt detaljplanen skall ett vattenskyddsområde upprättas. Enligt kommunen var ett förslag till skyddsområde redan implementerat redan år 2004. (köpeavtalet skrevs i december 2005)

Vad som hänt är följande: Ett virkeslager på flera hundra kubikmeter ligger bara cirka 15 meter från vattentäkten på ett naturområde. Stor risk för att urlakat vatten från virket kontaminerar vattentäkten. Det föreligger också stor risk från truckar som dagligen transporterar stora virkesmängder bara cirka 10 meter från vattentäkten. Truckarna har motor- och hydralolja som kan läcka ut och förorena vattentäkten.

Det finns en dagvattenbäck med avloppsvatten från 4 - 5 fastigheter lång uppströms. Vattentäcken rinner 8 meter från vattentäkten borrhål (djup cirka 70 meter) utmynnar i en vik cirka 200 meter längre ner. Dessutom finns en pumpgrop för avloppsvatten från 7 fastigheter cirka 30 meter från viken. Den har översvämmats 2 gånger. Båda dessa kontamineringsrisker kan utgöra en stor miljörisk och kostnad för hela området, vilket sannolikt kommer att belasta den nybildade samhällsföreningen.

Dessutom finns det en "flytbrygga" alldeles invid stranden som utgör en småbåtshamn. Flytbryggan har flytenheter - fyllda betongskal med cellplast. Betongskalen är spruckna och bitar av betongen har redan fallit ur. Cellplast har redan runnit ut i havet. Bryggan innehåller flytenheter på total 100 kubikmeter cellplast. Detta kan bli ytterligare ett stort miljöproblem vid ett större läckgage av cellplasten. För att få någon rätsida på småbåtshamnen utförande måste en slutbesiktning snarast ske och utföras av en fackkunnig besiktningsman som påtalats av Länstyrelsen, eftersom bryggan är besiktningspliktig.

För småbåtshamnen och vattentäkten finns ju en laga kraft vunnen detaljplan daterad 2004. Detaljplanen innehöll för småbåtshamnen kaj med bodar och en klausul som angav att ingen konsekvensutredning behövdes. Vad gäller vattentäkten angavs att exploatören skulle ordna vattenskydskyddsområde, vilket fortfarande inte har skett.

Löpande kontakter har skett mellan de berörda som bor i området och kommunen har fortfarande int lett till att det aktuella gemensamhetsområdet är besiktningsmässigt i det tillstånd som krävs gör nybildad samfällighetsförening själv skall drabbas av stora ekonomiska kostnader, vilka blir uppenbara först vid en godkänd slutbesiktning av hela området.

Hur många år det kommer att ta innan ni ser till kommunen agerar på ett ansvarsfullt sätt och säkerställer att skydda både hav och land från fortsatt förorening i detta område - eftersom det nu har gått 9 år - utan att några åtgärder vidtagits för att förhindra ytterligare miljöförstöring ?

Vad gäller detaljplanen så har varken kommun eller entreprenören brytt sig om att följa miljöbalken, detaljplanens skrivning eller ingångna avtal. Det gäller även en vattentäkt på industritomten som försörjer fastigheterna samt industrins ca 20 antällda, besökande och kunder eller leverantörer varför kommunen borde ha reagerat och föranstaltat åtgärder mot för länge sedan efter anmälan i stället för att inte göra någonting åt redan begångna miljöbrott.

Mats Lönnerblad
Författare och skribent i finansrätt