[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Brödraskapet (Prisma 2007) är den första delen av en trilogi som skildrar det kristna imperiets sista dramatiska dagar i det heliga landet: kriget mellan England och Skottland under befäl av Edward I och slutligen Tempelherreordens ödesdigra fall, i händerna på den franske kungen Filip IV. (”Filip den sköne”)

Bokens titel: Brödraskapet
Författare: Robyn Young
Översättning: Jessica Hallén
Förlag: Prisma 2007
Antal sidor: 542

Bokens titel: Labyrinten
Författare: Kate Mosse
Översättning: Ulrika Jannert Kallenberg
Förlag: Norstedts 2007
Antal sidor: 624

Den historiska romanen, i översättning av Jessica Hallén, är skriven Robyn Young. Hon är född i Oxford 1975, har tagit en masterexamen i kreativt skrivande vid universitetet i Sussex. Brödraskapet är hennes första bok. Den blev den bäst säljande debutboken i original i Storbritannien 2006.

Boken ger sin egen syn av en hemlig fraktion inom tempelriddarna som försöker förena kristendomens själ, islams väsen och den judiska trons kärna i en och samma religion. Budskapet är att genom att uppnå en ömsesidig vapenvila kan man dra nytta av varandras kunskaper och erfarenheter. Krig har oftast inte någonting med tro att göra. Tron är ofta den ursäkt man gömmer sig bakom för att dölja sina världsliga syften.

Inne på delvis samma tema och tidsepok är författaren Kate Mosse med boken Labyrinten i översättning av Ulrika Jannert Kallenberg (Norstedts 2007). I två välskrivna sammanflätade tidsskildringar i fransk miljö från medeltiden och i dag som var Labyrinten den bäst säljande romanen i Storbritannien 2006 och har hittills sålts i över två miljoner exemplar och sålts vidare till 36 länder.

Om vi bara öppnar våra sinnen borde vi kunna förstå att saracenerna, judarna och de kristna bara följer olika vägar fram till samma enda Gud, vilket är en historisk sanning som är mer absolut än någonting den moderna världen den kan erbjuda.

Dåtidens människor försökte inte förstå det onda människan gör. Deras tro lärde dem att detta inte är Guds jord, den fullkomliga skapelsen, utan i stället en ofullkomlig och fördärvlig värld. De förväntade sig inte heller att godhet och kärlek ska segra över det onda. Det visste att det inte kunde ske under deras jordiska liv.

På den tiden värderades inte heller den inre tron på samma sätt som i dag. Det var den yttre uppvisningen som gällde. Vad man inte ville förstå var att det inte behövdes några heliga byggnader eller vidskepliga ritualer och förödmjukande hyllningar för att hålla vanligt folk på avstånd från Gud. För les bons chrétiens, de goda kristna, fanns Guds kraft i ordet. I deras ögon vara alla lika inför den heliga faderns nåd – jude och saracen, man och kvinna.

Vad det gamla prästerskapet ägnade sig åt var att plåga sin tilltvingade åhörarskara med långa predikningar, som få förstod samtidigt som man varnade för kätteriet och helvetets eldar, om man inte följde kyrkans egna påhittade doktriner. Vad många av dåtidens präster inte ville förstå är att det är vår själ, vårt mod som har betydelse, inte blod, börd eller ras.

Under medeltiden var metoderna mot oppositionella ofta våldsamma. Det skedde genom tvingande uteslutningar ur den katolska kyrkan och fälttåg för att utrota det påstådda kätteriet. År 1233 gick Påve Gregorius IX ännu längre. Han bildade den heliga inkvisitionen som var direkt underställd honom. Dess uppgift var att leta upp och utrota kättare överallt och med vilka medel som helst. Han valde dominikanermunkarna, svartbröderna som sina agenter.

Det var så det verkliga skräckväldet började. Inkvisitorer kuskade från stad till stad efter eget behag; de anklagade, angav och fördömde. Det fanns spioner överallt. Man grävde t o m upp gravar, så att kroppar jordfästa på helig mark kunder brännas som kättare. Det var genom att jämföra bekännelser med halvbekännelser, som man fick fram genom grym tortyr, som inkvisitorerna kunde karlägga kätteriets väg från de små samhällena till städerna.

Bägge författarna visar hur historiens gång är fylld av religiösa, ritualistiska, sociala beteckningar som stulits från ett samhälle för att bygga upp ett annat. Det gäller även det kristna korset som i själva verket är en gammal egyptisk symbol ankhen som anpassades och modifierades av Kejsar Konstantin.

I Brödraskapet skildrar Robbyn Young med säker han slutet av korstågens storslagna era. Boken berättar om en ung tempelriddare som kan ändra händelseutvecklingen – och historiens gång. Boken handlar om försöken att rädda en stridbar skrift som förespråkar försoning mellan de tre religionerna, författad av ett hemligt sällskap inom Tempelorden. Skriften säger att islam, judendom, kristendom har en gemensam kärna och förespråkar därför försoning mellan de tre religionerna.

Brödraskapets strävanden – och hela Tempelherreorden – hotas dock av fiender, som fått redan på den farliga bokens existens och försöker lägga beslag på den.

Kate Mosse bok Labyrinten rymmer flera skrifter med en tvåtusenårig hemlighet. Handlingen tar sin början efter att påven Innocentius III år 1208 proklamerat ett korståg mot en kristen sekt i Pays d´Oc ( en del nuvarande södra Frankrike)

Påve Innocentius III hade för avsikt att fördriva katarerna från Pays d´Oc och återupprätta den katolska kyrkans makt. Baronerna i Nordfrankrike som förenade sig med hans korståg såg en möjlighet att erövra land, rikedomar och handelsfördelar genom att underkuva den vildsinta , självrådande adeln i söder.

Även om korståg sedan slutet av 1100-talet hade varit en både viktig och vanligt förekommande företeelse i det kristna livet under medeltiden – och trots att det fjärde korståget vid belägringen av Zadar år 1204 hade vänts mot kristna bröder – så var detta första gången som ett heligt krig utlystes mot kristna på europeisk mark. Det var förföljelsen av katarerna som direkt ledde fram till grundandet av inkvisitionen år 1233 under beskydd av dominikanerna.

Oavsett vad den katolska kyrkan och några av korstågets tillfälliga ledare hade för religiösa motiv så var det albigensiska korståget som Kate Mosse skildrar i Labyrinten som både historia och samtidsskildring en spännande berättelse som går direkt till hjärtat.

Ockupationskriget innebar slutet på södra Frankrikes självständighet och många av dess traditioner, ideal och levnadssätt gick förlorade. I boken har Kate Mosse för att särskilja invånarna i Pays D´Oc och den franska invaderande fienden använt sig av både franska och occitanska.

Den fråga som jag till sist ställer mig efter att ha läst bägge böckerna är om de enorma ekonomiska framgångarna med Brödraskapet och Labyrinten i vår sekulariserade värld helt enkel kan bero på att bägge författarna framhäver trons betydelse ? Att tro på en högre makt, bortom våra liv eller kunskaper, kräver förtröstan. De stora religionerna med sina egna berättelser – Den heliga skriften, Koranen, Toran har också skrivits i ett syfte – att göra våra egna obetydliga liv begripliga

Mats Lönnerblad

Tidningen Medborgarrätt