Hur en förundersökning hos polisen måste bedrivas
Av Mats Lönnerblad - Ledaren  - 2026-11-13

En förundersökning hos svenska polisen är den utredning som görs för att ta  reda på om ett brott har begåtts, vem som i så fall kan misstänkas och om det finns tillräckliga bevis för att väcka åtal i domstol. Utredningen styrs av reglerna i rättegångsbalken (23 kap.).Här är de viktigaste delarna och stegen i en svensk förundersökning: Syfte och objektivitetsplikt och målet med utredningen. Syftet är att samla in tillräckligt underlag för att åklagaren ska kunna avgöra om åtal ska väckas eller om utredningen ska läggas ner. Avbildad: Mats Lönnerblad

Objektivitetsplikten är väsentlig del av utredningen: Polis och åklagare måste vara helt opartiska. De ska leta efter och ta hänsyn till både det som talar för att den misstänkte är skyldig och det som talar emot (som bevisar oskuld)En förundersökningsledare ansvarar för utredningen och bestämmer vilka åtgärder som ska vidtas vilket tyvärr har skett i ärende AMR-980926 som nu överklagas till högre rättsinstans..

Vid enklare brott är det oftast en polis som leder utredningen. Vid grövre brott, eller när en person är skäligen misstänkt i mer komplicerade ärenden, tar en åklagare över ledarskapet. En förundersökning ska inledas så snart det finns anledning att anta att ett brott som faller under allmänt åtal har begåtts. Om det under utredningen visar sig att det inte går att bevisa brott, att gärningen inte är brottslig eller att det saknas spår efter en gärningsman, läggs förundersökningen ner. Polisen håller förhör med målsägande (brottsoffer), vittnen och den som är misstänkt för brottet..Brottsplatsundersökningar genomförs för att säkra spår som DNA, fingeravtryck, digitala bevis (från telefoner och datorer) eller övervakningsfilmer Vid behov och lagstöd kan polisen och åklagaren använda tvångsmedel, som husrannsakan, beslag av föremål, gripande, anhållande eller häktning. När utredningen kommit så långt att någon är skäligen misstänkt (den lägre graden av misstanke som krävs för att formellt delges misstanke), ska personen informeras om detta i ett förhör

Vid allvarligare brott som leder till fängelse , eller om den misstänkte är frihetsberövad, har personen rätt till en offentlig försvarare (advokat). Brottsoffer vid grövre brott (t.ex. vålds- och sexualbrott) har ofta rätt till ett eget juridiskt ombud, ett så kallat målsägandebiträde. Slutdelgivning måste ske Innan utredningen avslutas har den misstänkte och försvararen rätt att ta del av allt material som samlats in. De får då möjlighet att begära kompletterande utredningsåtgärder, som extra förhör.. Allt relevant material sammanställs i ett skriftligt protokoll (ofta kallat FUP). Detta protokoll ligger sedan till grund för åklagarens beslut om att väcka åtal och används som underlag under rättegången..

För att en fullmakt ska vara giltig enligt svensk lag (avtalslagen) finns det inga generella formkrav – den kan vara antingen skriftlig eller muntlig. Vad som krävs för en fullmakt: Handlingsförmåga: Fullmaktsgivaren måste vara myndig och ha rättshandlingsförmåga kunna förstå innebörden av fullmakten skall var a giltig och får inte ifrågasättas. Tydlighet: Det måste klart framgå vem som är fullmaktsgivare vem som är fullmaktshavare (ombudet), samt vad ombudet har rätt att göra (omfattning). Underskrift: En skriftlig fullmakt bör vara daterad och undertecknad av fullmaktsgivaren för att undvika oklarheter, även om enbart en underskrift i vissa fall krävs ingen utgångstid: Om inget annat anges gäller fullmakten tills vidare tills den återkallas av den som har erhållit fullmakten. 

Ett förlängningsavtal innebär att handelsagentens rätt till avgångsvederlag skjuts upp till den tidpunkt då det förlängda avtalsförhållandet slutligen upphör. Eftersom rätt till avgångsvederlag enligt 28 § lag (1991:351 om handelsagentur först aktualiseras sedan ett agentavtal har upphört, kan agenten inte kräva ut vederlaget så länge samarbetet fortsätter löpa genom förlängningen. Ett godkänt och undertecknat förlängningsavtal gäller, om inget annat uttryckligen avtalats, från och med det datum då båda parter har undertecknat avtalet eller från det specifika startdatum som har angetts i dokumentet. [Nedan följer en närmare redogörelse för hur förlängningsavtalet påverkar avgångsvederlaget samt reglerna kring giltighetsdatum.

Enligt lagen om handelsagentur (HaL) är reglerna om avgångsvederlag tvingande till agentens förmån. Det innebär att parterna inte kan avtala bort rätten till ersättning i förväg. När parterna väljer att teckna ett förlängningsavtal får det följande juridiska konsekvenser: Rätten till avgångsvederlag utlöses först när agentförhållandet slutgiltigt upphör. Ett förlängningsavtal innebär att det befintliga avtalsförhållandet fortsätter löpa, vilket gör att bedömningen och utbetalningen av vederlaget skjuts upp på framtiden. Det arbete som agenten utför under förlängningsperioden räknas in i den slutliga bedömningen. Det innebär att nya kunder som tillförs eller en utökad omsättning under förlängningstiden kan öka chansen till – eller storleken på – det framtida avgångsvederlaget.

Avgångsvederlaget får högst motsvara en årsersättning, baserat på ett genomsnitt av de senaste 5 åren. Genom att förlänga avtalet blir det de 5 sista åren innan den slutliga uppsägningen som ligger till grund för beräkningen. Inom svensk avtalsrätt gäller den så kallade löftesprincipen. För ett skriftligt, undertecknat förlängningsavtal bestäms giltighetstidpunkten enligt följande prioritetsordning: Det datum som parterna uttryckligen har skrivit in i avtalet som startpunkt för förlängningen (t.ex. "Detta avtal förlängs och gäller från och med den 1 januari 2027. När huvudmannen inte följer godkända avtal begår denne ett väsentligt avtalsbrott, vilket utlöser flera civilrättsliga påföljder enligt lag (1991:351) om handelsagentur och allmän avtalsrätt i lagen (1991:35 och allmän avtalsrätt.

Huvudmannens agerande innebär i praktiken att han i strid med förlängningsavtalet stänger av agenten från att utföra sitt uppdrag (genom att neka rätten att teckna skriftliga avtal) samtidigt som han håller inne lagstadgad eller avtalad ersättning. Här är vad som borde hänt juridiskt och vilka påföljder som aktualiseras: Eftersom huvudmannen vägrar låta agenten utföra sitt arbete och inte betalar ut ersättning, har huvudmannen åsidosatt sina mest grundläggande lojalitets- och avtalsförpliktelser. Agenten har då enligt allmänna kontraktsrättsliga principer rätt att häva förlängningsavtalet. När ett avtal hävs i förtid på grund av avtalsbrott blir huvudmannen skadeståndsskyldig. Agenten har enligt 34 § HaL rätt till skadestånd för den skada som avtalsbrottet orsakat. Detta innefattar vanligtvis: Positivt kontraktshandelsintresse: Ersättning för den provision som agenten bevisligen skulle ha tjänat under den resterande delen av avtalsperioden eller under en lagstadgad uppsägningstid om avtalet i stället hade sagts upp korrekt.

Agenten har orubbad rätt till avgångsvederlag. Huvudmannen kan inte "straffa" agenten eller undvika betalning genom att blockera uppdraget. Enligt 28 § HaL har agenten rätt till avgångsvederlag vid avtalets upphörande om agenten tillfört nya kunder eller väsentligt ökat handeln med befintliga kunder, och huvudmannen har kvar en väsentlig fördel av detta. När huvudmannen felar: Eftersom det är huvudmannen som begår avtalsbrottet, och agenten tvingas häva avtalet eller konstatera att det upphört, har agenten full rätt till sitt avgångsvederlag (upp till ett tak på ett års genomsnittlig årsersättning). Denna rätt kan inte avtalas bort till agentens nackdel vilket fortfarande vare sig polisen eller någon domstol förstått.

Vad både polisen och svenska domstolar måste lära sig enligt min uppfattning efter alla mina artiklar och böcker är att förstå avtalsrättens tvingande villkor vilket hittills ingen domstol förstått i många fall som jag redan skrivit om. Vad som förundrar mig mest är dagstidningarnas fullständiga ointresse för vad som sker i våra domstolar i fall som inte går att beivra trots inlämnad bevisning och tvingande lagar som Sverige fortfarande inte följer. Medan facktidningarna verkar förstå betydelsen av när domstolarna inte agerar som de borde. Det beslut jag fått från åklagarmyndigheten i Stockholm ärende AMR-9809-26 som jag erhållit först 2026-11-09 på grund av en fallolycka visar att vare sig polismyndigheten i Stockholm kunna uppvisa några dokument som rättfärdigar beslutet att aldrig undersöka de straffrättsliga konsekvenserna i detta ärende varför jag på nytt yrkar att en ny förundersökning sker eftersom om aldrig någon sådan skett i alla mina tidigare kontakter med polisen..

 Det framkommit ar att att polisen hittills aldrig besvärat sig att vare sig förhöra käranden eller kärandens vittnen visar detta att polisen fattat flera avvisningsbeslut som innefatta tidigare begäran om beviljade editionsförelägganden eller att vare sig domstolen eller polisen hittills följt gällande lagar och förordningar i detta ärenden som skull kunna avgjorts på 3 månader och som fortfarande inte är avgjort efter 13 års förberedelser.

Mats Lönnerblad
Kärande i ärende AMR-9809-26
Författare och skribent i finansrätt


Mina böcker:

Från bankkris till börskris, 2003
Från folkhem till fattigstuga, 2004
Nollkoll, 2005
Härdsmälta, 2005
Falskspel i affärer och politik, 2006
Pengarna eller livet, 2007
Finansfrossa, 2008
Pyramidspel, 2009


Läs vidare: Kalla fakta om System 3R-affären


Tack besöket och välkommen åter!
 www.bankrattsforeningen.org.se