I en pågående tvist som pågått under fem år i såväl Stockholms tingsrätt, Nacka tingsrätt, Uddevalla tingsrätt, Hovrätten och Högsta domstolen under fem år, där jag är ombud för kärande blev huvudförhandlingen inställd målet redan i första rättsinstans, som skulle ha ägt rum 30 - 31 mars 2020.

Huvudförhandlingen i tvistemålet blev inställt den 20.3. 2020 "med anledningen av pågående coronavirusutbrott med risk för resa till Uddevalla för att delta i huvudförhandling", måste betraktas som ett helt korrekt förfarande, från både svaranden och Uddevalla tingsrätt. vilket inte ursäktar den felaktiga förberedelsen av målet som redan pågått under fem år vilket nu har föranlett anmälan till Justitiekanslern i två omgångar.

Den första anmälan till Justitiekanslern skedde redan 2015 för att domstolen i Uddevalla, inte efterlevt lagar och andra författningar och i övrigt inte fullgjort åligganden som domstolen är skyldig att följa redan i förberedelsen av målet, vilket borde vara JK:s skyldighet att granska.

Till sitt försvar skriver JK att: "Justitiekanslern inte kan ingripa i prövningen av ett enskilt ärende hos en myndighet eller domstol". Justitiekansler har med hänsyn till de begränsningar som gäller för tillsyningsuppgiften beslutat att inte vidta någon åtgärd av bolagets anmälan"

Svaret vid min första anmälan kom då att bland annat frågan att om jäv, felaktigheter hantering vid förberedelsen av målet vid Uddevalla tingsrätt inte föranledde någon som helst reaktion från Justitiekanslern. Vid efter min förnyade anmälan till Justitiekanslern 2020 kom svaret från JK samma dag som huvudförhandlingen hade ställts in.

Det som föranledde anmälan till JK ytterligare en gång var Justitiekanslerns egna bestämmelser om JK:s egen tillsyningsverksamhet som lyder:

Justitiekanslern har till uppgift att granska de som utövar offentlig verksamhet efterlever lagar och andra författningar och även i övrigt fullföljer sina åligganden. Det är bara myndigheter och deras anställda som ägnar sig åt myndighetsutövning som står under Justitiekanslerns tillsyn.  

Min anmälan till JK riktad mot de domare som i det aktuella målet inte följde vare sig grundlagen eller lagen. Min uppfattning som både ombud för kärandena i den pågående tvisten, som författare och skribent i finansrätt är att en domstol och deras anställda är en myndighet som skall följa både lagen och befintliga rättsregler och att denna fråga måste kunna prövas av JK, när ingen annan vill pröva samma frågor, innan huvudförhandling i första rättsinstans.

Min bestämda uppfattning är att det måste gå att klaga på domstol som inte följer de lagar och rättsregler som gäller. Vad Justitiekanslern skriver är att: "Justitiekanslern inte kan ingripa i prövningen av ett enskilt ärende hos en myndighet eller domstol". Vad har vi då JK till ?

Ett offentligt ämbete är ju en befattning i staten, eller i en kommun eller annan administrativ enhet under staten. Domare i domstolar som inte följer vare sig avtalslagen, EU:s direktiv, Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna (EKMR) och Europadomstolens (Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna) borde straffas. Det gäller även de domare som bryter mot både Regeringsformen (RF) och Rättegångsbalken (RB) i pågående mål, som därmed bryter mot sitt ämbetsmannaansvar som tidigare var det straffrättsliga ansvaret för offentligt anställda.

Tyvärr gällde ämbetsmannaansvaret i Sverige bara fram till 1976 som Uddevalla tingsrätt inte följt i det pågående målet - som jag anser att JK borde ha granskat redan vid min första anmälan. Sverige har ju fortfarande inte någon Författningsdomstol, vilket gör att pågående mål redan i tingsrätten inte ens kontrolleras om domstolen bryter mot grundlagen i pågående mål.

Straffansvaret för tjänstefel och de särskilda ämbetsstraffen avskaffades ju 1976 och ersattes aldrig av någon ny kontrollenhet som kontrollerar att våra svenska domstolar följer lagar och förordningar i pågående rättegångar.

Rätt till en rättvis rättegång fastställs i 2 kap 11 RF. År 2010 skedde en lagändring i Regeringsformen (RF) och meningen "En rättgång ska genomföras rättvist och inom skälig tid”, skrevs in i 2 kap 11 § RF. Rätten till en rättvis rättegång fastställs också i artikel 6 EKMR, som Sverige fortfarande inte följer.

För att garantera att rättssäkerheten följs redan i första rättsinstans så bedöms rättegången utifrån ett antal kriterier. Rättegången ska vara rättvis och offentlig, opartisk och oavhängig samt att rättegången även ska ske inom skälig tid, vilket man ju inte kan säga om en rättgång som kan pågå under fem år domstolen inte vill rätta till de allvarliga rättegångsfel och övergrepp som skett hos svaranden under förberedelsen.

Min uppfattning är att vare sig Justitiekanslern (JK) eller Justitieombudsmannen (JO) vill granska de uppenbara rättegångsfel som begås i våra domstolar under pågående rättegångar, varför Sverige snarast borde ålägga såväl JK som JO dessa uppgifter och att anmälningar till både JO och JK prövas när uppenbara rättegångsfel begås så att både käranden och svaranden inte riskerar att aldrig erhålla någon rättvis rättegång redan i första rättsinstans eftersom det numera krävs prövningstillstånd redan i hovrätten i pågående tvistemål.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Ordförande i Sveriges Bankkunders Riksförbund

Lä svidare:
Dags för sanningen - Dags för sunda värderingar - Nu får det vara nog!

Böcker från Mats Lönnerblad:
Från bankkris till börskris, 2003
Från folkhem till fattigstuga, 2004
Nollkoll, 2005
Härdsmälta, 2005
Falskspel i affärer och politik, 2006
Pengarna eller livet, 2007
Finansfrossa, 2008
Pyramidspel, 2009