[Hemsida] [Skicka vykort]

Det visar den förra bankkrisen 1987 – 1993 när 60.000 skötsamma företagare fick sina krediter spärrade, tillgångar beslagtagna av krisbankerna, och fick välja mellan att bankerna sålde av deras tillgångar via så kallade ”skäpkreditföretag som statliga Securum, eller att gå i konkurs.

Det visar också vad som fortfarande händer. Delvis bankägda Panaxia Security AB, Panaxia kontantservice AB och Panaxia AB i Bromma i början av september 2012 försattes i konkurs.

Precis som under den förra bankkrisen, när 400.000 anställda – kastades ut i permanent arbetslöshet på grund av bankernas vårdslösa kreditgivning – riskerar nu tusentals småföretagare att drabbas av Panaxias konkurs, som beräknas kosta kunderna mellan 200 – 500 miljoner kronor bara för att bankerna, inte kontrollerat deras resultaträkning ordentligt.

Forex bank som är den största ägaren till säkerhetsbolaget Panaxia beräknas förlora 200 miljoner kronor.

Vad krisbankerna gjorde under den förra bankkrisen, var att bankerna lånade ut pengar till ett antal stora fastighetsägare med negativ direktavkastning – som på samma sätt som Panaxia – rullade sina stora skulder framför sig. Skillnaden är att Panaxia, som levde på att hämta företagens dagskassor använde dagskassorna, för att täppa till hålen, vilket måste jämföras med bankernas pyramidspel tillsammans med de stora fastighetsbolagen som orsakade den förra bankkrisen.

Vad Panaxias företagsledning verkar ha gjort är att ta kundernas pengar för att betala Panaxias skulder, precis som bankerna gjorde under förra krisen när man lade beslag på bankkundernas tillgångar, utan att först tillåta bankkunderna göra en kontrollbalansräkning, för att visa att säkerheterna var betryggande.

Den 5 september upphörde all verksamhet i Panaxia. Vad som hände var att Sparbanken som tillsammans med Forex Bank är stora ägare i Panaxia låste Panaxias konto utan förvarning. Det var så det gick till under den förra bankkrisen när de svenska bankerna utan någon som helst förvarning, lade beslag på kundernas tillgångar, bara för att de själva var på obestånd.

Nu måste det till en lagändring så att inte samma sak händer igen, under denna globala bankris, som vi ännu ej sett något facit på.

I min egenskap av ordförande i de två ideella organisationerna Bankrättsföreningen och Sverige Bankkunders Riksförbund har jag försökt få träffa finansmarknadsminister Peter Norrman för att diskutera hur felaktigt bankerna fortfarande tillåts behandla sina kunder, när de själva befinner sig i kris eller befarar att säkerheterna har försämrats för sina kunder. De skjuter från höften och lägger beslag på företagens pengar. När sedan tvisten skall avgöras i domstol, slipper de från att bevisa att säkerheterna har försämrats.

Men Peter Norrman vill inte träffa mig. Nu vädjar jag i stället officiellt till justitieminister Beatrice Ask att få träffa henne för att diskutera hur bankerna tillämpar konkurslagstiftningen, så att den kan ändras så att det inte går att säga upp krediter och lägga beslag på företagarnas tillgångar, utan att de kan försvara sig. Det kan ske på olika sätt.

Det enklaste sättet är att ge företagarna chansen att upprätta kontrollbalansräkning för att visa hur deras ställning är, innan man beslagtar deras pengar och försätter dem i på konkurs på oklara grunder. I Panaxias fall borde bankerna beställt en kontrollbalansräkning för länge sedan.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Ordförande i Sveriges Bankkunders Riksförbund