[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]


Girighetens fula ansikte
Av Mats Lönnerblad - Ledaren  - 26 nov. 2008

Den andra dödssynden i den katolska kyrkans katekes är girigheten. Det främsta exemplet på denna girighet är nog bankdirektörernas agerande under den svenska bankkrisen. (1987 – 1993). De fick aldrig nog. Under denna period letade de hela tiden efter nya skötsamma företag, som de kunde lägga beslag på.

Många företag kan ge mycket pengar tänkte bankdirektörerna. De såg till att lägga beslag på både små och stora företag som, börsnoterade företag i miljardklassen, (Nobelindustrier) och stora fastighetskoncerner (Fastighetsbolaget Reinhold) där man nedvärderade fastigheterna med mellan 50 – 70 procent, bara för att de skulle bli lättare för krisbankerna att påstå att säkerheterna hade försämrats, trots att det var bankerna som var på obestånd och inte längre kunde uppfylla sin lagstadgade kapitaltäckningsgrad.

Krisbankerna ökade också räntegapet för att det skulle bli svårare för de svenska skötsamma bolagen att betala räntor och amorteringar. De skötsamma företagare som inte frivilligt gick med på bankernas villkor, hotade man med personlig konkurs och utmätning. Det var så det gick till under den förra bankkrisen. Vad som kommer att ske denna gång är det ännu ingen som vet eftersom förhandlingarna mellan bankerna och våra politiker pågår för fullt.

Samtidigt passade bankdirektörerna att sko sig själva ordentligt. Postens nye VD Lars G Nordström, som kommer från krisdrabbade Nordbanken som bytte namn till Nordea har en pension på närmare 5 miljoner om året. Som nybliven pensionär rekryterades han som VD till posten av den tidigare Teliachefen Marianne Nivert. När hans nya lön blev känd tillsammans med den orimliga pensionen på 5 miljoner kronor, blev det ett ramaskri i pressen.

Nordström, som först hade avstått från kommentarer till sin höga lön och pensionsvillkor beslutade sig till sist från att helt avstå från sin nya månadslön på posten. ”Jag vill inte verka girig”, sade han. Eftersom han är korttidsanställd som VD för posten, avstod han därför för lönen, men behöll den stora pensionen.

Att få en stor och oförtjänt pension är han inte ensam om. Nordeas nuvarande VD Christian Clausen har ett pensionsavtal värt minst 114 miljoner kronor. Avtalet har godkänts av regeringens representant i styrelsen, ordförande Hans Dalborg – som själv har en pension värd 120 miljoner. Per Boman som är VD för Handelsbanken får en pension på 118 miljoner. Arne Mårtensson tidigare VD för Handelsbanken får 130 miljoner. Annika Falkengren som är VD för SE-banken får 135 miljoner. 115 miljoner är SE-bankens tidigare VD Lars Thunells pensionsavtal värt. Allt under förutsättning att de lever fram till de är 85 år.

Hans Dalborg tillträdde som ny VD till Nordbanken 1991. Han var då skyldig att begära banken i konkurs, eftersom banken sedan länge förbrukat sin kapitaltäckningsgrad, vilket skulle innebära att Dalborg fått sluta sin nya tjänst strax efter det han hade börjat.

De skulle även ha drabbat Jacob Palmstierna som en tidig lördagsmorgon den 18 december 1990 blev uppringd av industrimannen Björn Wahlström och blev erbjuden en plats i styrelsen i den krisdrabbade Nordbanken. För Jacob Palmstierna betydde det nya arbetet i styrelsen för Nordbanken en ordentlig revansch. Ett år tidigare hade han blivit sparkad som VD för SE-banken på grund av tidigare husaffärer som var föremål för åtal.

Bägge hade således all anledning att låtsas som det regnade när det gällde bankens ekonomiska situation. Man dolde därför bankens verkliga resultat och satsade allt på att till varje pris få in panterna från sina skötsamma kunder som man kunde sälja vidare med god förtjänst. Det lyckades man med utan att någon reagerade.

Efter bankkrisen kunde de svenska bankerna redovisa vinster som man aldrig tidigare drömt om. Företagen som drabbades lät man behålla skulderna. Det är därför som riksdagens beslut att genomföra en o b e r o e n d e utredning vad som hände med alla drabbade företag under den förra krisen snarast måste verkställas, så att vi slipper en upprepning av den tidigare krisen när nästa bankkris nu står för dörren.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Ordförande i Sveriges Bankkunders Riksförbund

Mina böcker:
Från bankkris till börskris
Från folkhem till fattigstuga
Nollkoll
Härdsmälta
Falskspel i affärer och politik
Pengarna eller livet

Finansfrossa

Informera en kollega:

Bankrättsföreningen


Tack besöket och välkommen åter!
Hemsida