[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Det man inte vill se kan man blunda för. Då slipper man ta tag i de känsliga ärenden som man är skyldig att utreda. Men man fullföljer inte sin myndighetsutövning som man borde. Det var vad som hände under den svenska bankkrisen 1987 – 1993 och som fortfarande händer i dag, när vare sig domstolar, polis eller åklagare fullföljer sina skyldigheter.

Vad som skulle hända i Sverige, om politiseringen av rättsväsendet fick fortsätta, varnade regeringsrådet Gustaf Petrén, som var Medborgarrättsrörelsen förste ordförande och Sven H Åsbrink för i den lilla skriften ”Försvara din frihet”, som utkom redan i mars 1976.

Vad som sedan har hänt när det gäller det allmänna förfallet och politiseringen av det svenska domstolsväsendet, och inom polis– och åklagarämbetet har jag redan redogjort för i mina senaste fem böcker: ”Från bankkris till börskris” (2003) ”Från folkhem till fattigstuga” (2004) ”Nollkoll” (2005) ”Härdsmälta” (2005) och ”Falskspel” (2006)

Den politiska korruptionen inom det svenska rättsväsendet har jag också redogjort för i åtskilliga artiklar, i både fack– och rikspress. Det skulle dröja ända fram till för några år sedan när den första reaktionen kom från berörda domare. De som då yttrade sig i den allmänna debatten försökte försvara sitt fögderi med att domarna tjänade alldeles för dåligt i förhållande till sina kollegor inom advokatväsendet, och att de under senare år fått alldeles för mycket att göra, utan att fråga sig varför.

Det skulle därför dröja ända fram till 2006, då även Justitiekanslern (JK) delar min allvarliga kritik av domstolsväsendet, polis och åklagare som sedan 10 år dagligen publicerats på Bankrättsföreningens välbesökta hemsida och i ett stort antal ledarartiklar och debattinlägg.

I maj 2006 publicerades den första rapporten om den dåliga rättssäkerheten i brottsmål i boken ”Felaktigt dömda,” som jag tidigare recenserat under rubriken ”Många brister i svenskt rättsväsende” (Sundsvalls Tidning 2006-06-26). Den väldokumenterade boken är sammanställd av Hans–Gunnar Axberger, Feryal Mentes, Karin Palmgren Goohde och Jens Västberg.

I den kritik som JK senare riktar mot brister i rättssäkerheten i pressen framgår bl a:

- Det förekommer att polisen ljuger i domstol
- Detta är bland annat en del av en osund kåranda hos vissa poliser
- Åklagarna tillgodoser ibland inte kravet på objektivitet
- Det sitter oskyldigt dömda i svenska fängelser
- Domstolarna har förslappats i sin bevisprövning
- Sammantaget betraktar JK dessa brister mycket allvarliga

Projektgruppen, som självständigt genomfört arbetet på uppdrag av JK har koncentrerat sin undersökning på brottsmål där resning beviljats, närmare bestämt ärenden där en person först genom lagakraftvunnen dom dömts till straffrättsligt ansvar, sedan beviljats resning och därefter helt frikänts vid en förnyad prövning.

Vad JK:s rapport visar i de brottsmål som beskrivs är att kritiken är befogad. Det därför det snarast måste bli ordentliga förbättringar inom svenskt domstolsväsende, då det är samma allvarliga kritik som jag riktar mot rättsväsendet när det gäller tvistemål.

JK grundar sin kritik på aktuella fall i brottsmål där resning har beviljats. Själv  beskriver jag främst olika tvistemål mellan bank och kund. I många av de fall jag berättar om har Sverige inte följt grundläggande rättsregler i tvistemål. Både JK och jag själv har således saklig grund för vår kritik.

Mot den bakgrunden ter det sig märkligt att åklagaren ändå tar sig tid att försöka få Bankrättsföreningen fälld för att ha brutit mot Personuppgiftslagen (PUL) för de uppgifter vi publicerar på vår hemsida. Åklagaren har till och med lyckas få föreningens webbmaster Börje Ramsbro fälld i både tingsrätt och hovrätt, innan vi till sist fick total upprättelse i Högsta domstolen (HD)

Ändå märkligare är det att läsa att tre rättslärda, professorn i processrätt Christian Diesen och professorn i straffrätt Madeleine Leijonhufvud som bägge arbetar vid Stockholms universitet, tillsammans med den f d ledamoten av Högsta domstolen Inger Nyström attackera JK Göran Lambertz i Dagens Nyheter (DN Debatt 2006-12-20) De anser att han är olämplig som Justitiekanslern, bara för att han fullföljer sin uppgift.

De tre menar, utan att fortfarande förstå hur illa det redan är ställt i svenska domstolar, att JK:s agerande kan ha orsakat irreparabel skada för svenskt rättsväsende, att Lambertz därmed skadar både rättsväsendet och enskilda personers rättssäkerhet. Christian Diesen har
t o m publicerat en artikel i Juridisk Tidskrift med rubriken ”Inga bevis för oskyldigt dömda”. Det är en konstig rubrik eftersom oskyldigt dömda inte behöver några bevis; det borde räcka med att de blivit frikända.

Vad jag själv reagerat för i åtskilliga artiklar och i mina böcker är hur krisbankerna med domstolarnas, polis och åklagares godkännande förtalade bankkunder i olika olagliga register som jag i min egenskap av ordförande i Bankrättsföreningen anmält till polis och åklagare (diarienummer Ai 793-255-00) utan att man ens brytt sig om att utreda frågan, vilket beror på att den f d rikspolischefen Sten Heckscher själv är inblandad i dessa kränkarregister.

Efter att ha tvingats ta konsekvenserna att även polisen gick bankernas ärenden under bankkrisen, stämde jag personligen Nordea på femtiotusen kronor i idéellt skadestånd (Mål nr T 9569-01) och gjorde sedan upp i godo med banken, när jag inte fick höra åberopade myndighetspersoner (domare och polis) som var inblandade i dessa kränkarregister som vittnen i målet.

Min bestämda uppfattning är att när vare sig processer i brottsmål eller tvistemål längre fungerar i Sverige så borde berörda domare och myndigheter ta åt sig av kritiken, i stället för att som nu försöka slå tillbaka, eller att göra som strutsen genom att bara stoppa huvudet i sanden.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Ordförande i Sveriges Bankkunders Riksförbund

Bankrättsföreningen